Arbetad tid bör inrapporteras varje månad

Mats Sjöstrand, utredare av månatliga kontrollupgifter

Varför tjänar kvinnor i genomsnitt enbart 90 procent av männens inkomster? Innebär ökad arbetslöshet att de som har fast arbete tvingas jobba mer? Blir vi sjukare om vi jobbar mer — eller friskare? Frågor som dessa tillhör de mest spännande inom samhällsforskningen, men tyvärr är de nästan omöjliga att besvara fullt ut på grund av vi saknar information om arbetad tid.

Men misströsta icke! Just nu löper remisstiden för en statlig utredning som föreslår införandet av månatliga kontrolluppgifter. Bakgrunden är att det nuvarande systemet med årsbaserade uppgifter är otillräckligt och försvårar en effektiv och korrekt handläggning av bl a utbetalningar av socialförsäkringar.

I utredningen finns ett helt kapitel om arbetad tid (kap. 9). Faktisk arbetad tid föreslås mätas som kombinationen av kontrakterad tid och tjänstgöringsgrad. Sådana uppgifter samlas redan in på månadsbasis i t ex Danmark och Nederländerna. Arbetad tid är viktig information för att korrekt beräkna exempelvis arbetslöshetsersättning och dagersättning av socialförsäkringar.

Även statistikproduktion, prognosverksamhet och – som nämndes i inledningen – forskningen blir bättre om vi vet mer om människors arbetade tid. Måttet på hur bra det går för samhällsekonomin, den samlade produktiviteten, mäts genom att relatera produktionen till det totala antalet arbetade timmar. I nuläget måste vi gissa hur mycket folk verkligen jobbar, och följaktligen gissar vi hur bra det går för ekonomin i stort.

Trots dessa uppenbara fördelar med att samla in uppgifter om arbetad tid föreslår inte utredaren, förre gd:n Mats Sjöstrand, att så ska ske. Motiveringen är inte att detta vore en dålig idé – tvärtom nämns alla fördelarna. Inte heller skylls på den extra uppgiftslämnarbörda som läggs på arbetsgivarna – den blir nog marginell eftersom omställningen till månadsuppgifter ändå ska genomföras och nya system införas. Orsaken är istället den pågående socialförsäkringsutredningen som väntas titta på denna fråga. Men vet vi det? Vad händer om den utredningen väljer att inte föreslå införande av arbetad tid eftersom inget tydligt besked kommit från månadsuppgiftsutredningen?

Nej, bättre vore att vi sätter ned foten redan nu och inför arbetad tid i samband med införandet av månatliga kontrolluppgifter. Det är den rimliga slutsatsen av utredningen. Förhoppningsvis kan remissinstanserna bidra till att så sker.

Comments

  1. Inte myten om osakliga könslöneskillnader på Ekonomistas också! Eller, jag kanske ska vara mer ödmjuk: vilken är din källa för att kvinnor tjänar 90% av mäns löner [för samma arbete]?

    Läser man vad SCB faktiskt rapporterar, tex på sid 38-39 i http://www.scb.se/statistik/am/am9902/2004a01/am9902_2004a01_br_am78st0402.pdf (det är den nyaste rapporten i ämnet från SCB) framgår att löneskillnaderna mellan könen om man rensar för ålder, utbildning, stad/landsort osv är ungefär 8% – och då har man inte rensat för sociala faktorer, utbildning på arbetsplatsen och, mest problematiskt, erfarenhet! Finns det någon som inte tror erfarenhet påverkar lönenivån?

    Tittar man vidare i annan statistik från SCB hittar man bla http://www.scb.se/Grupp/Produkter_Tjanster/Skraddarsydd/Regionala_produkter/Paket/OHALSOTAL/_Dokument/sam.pdf (finns säkert någon nyare men jag tror inte proportionerna har förändrats) över sjukfrånvaro. Som synes är alltså kvinnors frånvaro 50% (eller mer) större än mäns, oavsett vilket av de fyra måtten man tittar på. Om man inte tror att en sådan skillnad frånvaro påverkar löneläget är man naiv.

    Min slutsats av det här är att vi inte har en aning om hur stora de irrationella löneskillnaderna mellan könen är. Troligen är det betydligt mindre än 10% med tanke på hur sjukstatistiken ser ut.

    • Men jag skriver ju inte om lön utan om inkomst. Och min poäng är att skillnader i arbetad tid skulle kunna förklara en del av inkomstskillnaderna mellan könen.

  2. För alla de som argumenterar för att företag skall tvingas lämna in fler uppgifter till myndigheter finns det ett problem att hantera som sällan uppmärksammas.

    Vi företagare tenderar att ljuga, fyller i fel och är generellt ointresserade av pålagor i form av pedagogiska blanketter. Dessa blanketter är kanske av oerhörd vikt för forskarsamhället, men är av ringa betydelse för den enskilda företagaren. Att det sedan kan komma att produceras en undersökning, avhandling eller SOU där företagets insats utgör en liten liten del av slutsatserna skapar sannolikt en högst begränsad drivkraft för att fylla i blanketthögen korrekt.

    Så kvaliteten på det empiriska material som samlas in kan rimligtvis inte tas för givet.

  3. Mkt bra inlägg Daniel! Kan bara instämma.

  4. Joakim Skoog says:

    SCB redovisar ”Antal arbetstimmar” under arbetsmarknadsdata. Är det definitionsmässigt någonting annat än arbetad tid?

  5. Oskar NS says:

    Man får hoppas att utredningarna har koordinerat sig sinsemellan. Inte för att det vore fint för oss forskare (vilket det såklart vore), utan för att uppgifterna behövs för att kunna skapa effektiva socialförsäkringssystem med enhetliga och förutsägbara ersättningsnivåer.

    Arbetsgivarnas vilja att tillhandahålla korrekta uppgifter är nog dessutom större om de förstår att uppgifterna är nödvändiga för att de anställda ska få rätt ersättning när de blir föräldralediga, sjuka eller arbetslösa.

    En av socialförsäkringsutredningens många viktiga uppgifter är ju att rensa upp i soppan av inkomstbegrepp, men det är lite oroande att Sjöströms utredning hänvisar de tekniska frågorna om statistikinsamling till socialförsäkringsutredningen som ju har en hel del att göra ändå.

  6. Erik says:

    Som företagare med sju anställda kan jag direkt motsäga inläggets författare att ytterligare pålagor säkerligen kan ses som marginella. Otroligt nog ägnar de flesta företagare hellre sin tid åt att driva verksamhet än att fylla i ytterligare blanketter. För stora företag med specialister på varje position går det ju utmärkt och märks knappt för det finns ändå så många personer vars arbete inte direkt påverkar företagets resultat. I mindre företag är den typen av pseudoproduktion mer sällsynt. Tyvärr ett typiskt myndighets- och akademiperspektiv som min personliga erfarenhet säger mig att man snart blir av med om man till äventyrs hamnar i hetluften på ett mindre eller medelstort företag.

  7. Förstår Per & Eriks åsikter.
    Har svårt att se hur ytterligare pålagor förenklar företagande, ett säkert sätt att tappa väljare.

    Kontrollsamhälle är inte politiskt korrekt att argumentera för i tider när både politiska och marknadssytemet har haverivarning med gigantiska utmaningar. Den egna kontroll brister också enligt media de senaste dagarna,.

    Inte helt förvånad över att en utredning föreslåt att behandla symptomen istället för orsaken.

    Just nu formas grupperingar som sätter ner foten med riktade pålagor mot den reala orsaken.

    Framtidens yrke… kontrolluppgitslämnare?
    Inom kort kanske kontrolluppgift är ett minne blott.

  8. Det kan ju vara intressant att veta allt detta. Tyvärr kommer någon att använda information istället för att låta medborgarna vara ifred. Och då blir svenskarna mycket, mycket fattigare, mycket olyckligare, och får mycket sämre hälsa (därför att de är så mycket fattigare).

    Hur mycket fattigare kan man inte veta, det är det som är så spännande med ett fritt samhälle.

    Sir John Cowperthwaite gjorde Hong Kong rikt genom att inte samla in någon statistik alls, utom mycket ytliga data. Utan statistik kunde socialistiska politiker inte lägga sig i och ”göra saker”.

    http://www.quebecoislibre.org/06/061029-5.htm

    Statistik borde publiceras om 25 år då historiker kan titta på den, men politiker inte kan använda den.

  9. Per och Erik: jag har full förståelse för era synpunkter, och tror att de är värda att ta i beaktande. Det jag skrev om att uppgiftsbördan blir ”marginell” kanske stämmer i genomsnitt, men för vissa — särskilt små företag — kan det bli värre.

    Men är ändå inte den stora ökningen i börda att gå från årlig till månatlig kontrolluppgift snarare än att lägga till arbetad tid? Om så tycker jag att diskussionen, eller kanske kritiken, bör gälla månadsfrekvensen snarare än variabeln arbetad tid som jag diskuterar.

    Samhället bör dock oavsett vilket kompensera små privata företag för den extra börda som övergången innebär. För om samhället i stort tjänar på att få månatliga uppgifter och dessutom information om arbetad tid finns utrymme att hjälpa de företag som behöver med detta. Kanske subventionerade ekonomisystem och gratis konsulthjälp för att få de nya systemen att fungera?

    Vad tycker ni om en sådan kompensation?

    • Vad sags om att inte samla in nagra uppgifter alls?

    • Samhället bör dock oavsett vilket kompensera små privata företag

      Dvs skattepengar till småföretagen, skattepengar som samlas in från samma småföretags anställda. Märkligt verklighetsfrånvänd inställning: på grundkursen i NE får man lära sig vad dödviktsförluster är men kommer man tillräckligt högt upp bland molnen behöver man tydligen inte tänka på sådant.

      Den som föreslår en sådan rundgång på pengar har en stor bevisbörda att visa att värdet av den insamlade informationen är större än dödviktsförlusten. Har inte sett någon sådan beräkning ännu.

      Jag tror samhället i stort ska läsas Daniel Waldenströms karriär går snabbare, eller?

      • Per S says:

        Eftersom Daniel klokt nog står över denna fulkommentar känner jag som Ekonomistasvän mig föranledd till följande observation.

        Om du inte skäms över den sista kommentaren kan det rimligen bara bero på din tidigare redovisade uppfattning att hat och kärlek är ett nollsummespel. Måste en sådan huvudlös och hjärtlös villfarelse uttryckas medelst personangrepp på en ekonomiblogg?

      • Va?

    • ”Samhället” är inte ett levande väsen som kan eller inte kan göra någonting överhuvud taget. Samhället är ett komplext adaptativt system bestående av oss alla. Du kan lika lite säga till en myrstack att den ska göra något som att be samhället agera.
      Inuti samhället finns det olika organisationer. Staten är en av dessa. Den kan agera. Men att likställa samhället och staten är själva definitonen på ett totalitärt samhälle. Allt enligt Mussolini.

    • Det stora problemet med uppgiftslämnande för mindre företag är att den information som hämtas in inte har med företagets verksamhet att göra. Oavsett hur viktigt varje enskild uppgift är handlar ingenting om företagets egentliga behov utan om större sammanhang som företaget, förvisso, är en del av, men där nyttan i högsta grad blir abstrakt. Om jag ger felaktig informtion, oavsett anledning, spelar det någon roll för totalen? (Hej, Mancur Olsen.)

      Vill man få företag att lämna korrekta uppgifter, tror jag, att den totala mängden måste minska. Altruismen sträcker sig bara så långt och enkäter som dessutom inleds med att du som uppgiftslämnar enligt lag är skyldig att fylla i den väcker inte de varmaste av känslor.

      Att erbjuda en mindre kompensation, oavsett vad detta månne vara, är tveksamt då de flesta företagare jag känner helt enkelt är ointresserade av att fylla i enkäter.

      • Men glöm inte att även arbetsgivarna skulle spara på reformen. Varje år tvingas arbetsgivare skriva och manuellt skicka in 700 000 arbetsintyg för anställda som blivit arbetslösa och som ska söka ersättning. Kostnaden för den hanteringen är relativt hög i små företag.

        Att arbetsgivarna hotar med att skicka felaktig information till myndigheterna är viktigt att ta på allvar. I den mån detta är en signal om att kostnaderna för reformen blir för stora för vissa mindre företagare kan detta mötas med ambitioner att utarbeta ekonomisystem som är så billiga och automatiserade som möjligt. Om vissa aktörer trots detta vägrar följa förordningarna övergår det i en annan problematik rörande olydnad och undandragande — som är latent i alla offentliga inrapporteringssystem — men som rimligen får lösas genom sedvanliga juridiska kontrollkanaler.

      • Är den (kostnaden för arbetsgivarintyg) reltivt hög? Vad grundar du det på? Så vitt jag sett brukar den som vill ha intyget fylla i det själv och sedan bara skicka det för underskrift. 700 000 är dessutom inte särskilt många dokument i sammanhanget. Hur många företag finns det? Multiplicera det med 12 månader.

        Slutligen, angående din referens till det polisiära systemet – vad är syftet med staten? Att underlätta för ett fåtal forskare eller för alla medborgare? Staten ska hålla tassarna borta. Vill forskare ha data får de samla in den själva. En lektion i entreprenörskap som verkar ganska välbehövlig.

      • Daniel,
        Min uppfattning är att det inte är frågan om ett medvetet fusk utan ett genuint ointresse då det inte har med företagets verksamhet att göra. Redan idag hotas du som företagare med olika sanktioner om du inte fyller i enkäter, så vad ytterligare sanktioner skall leda till är tveksamt. Du fyller i efter bästa förmåga och hoppas att du inte behöver göra det igen.

        Till detta skall också läggas ett otal av handlingsplaner, som självfallet skall vara systematiska, som varje företag skall upprätta. Inte heller detta är tydligt värdeskapande utan handlar om att tillfredsställa byråkratiska krav, som. förvisso, kan ha en god tanke i botten.

        Grundproblemet är att det myndigheter och forskare efterfrågar inte ligger i företagens intresse att tillhandahålla. En stadig tillväxt av uppgiftslämnande skapar kostnader som inte ger någon uppenbart mervärde för företagen. Att i det läget ropa efter fler sanktioner visar bara på att bristen på förståelse vad företagandet faktiskt handlar om är monumental.

  10. Daniel
    Du menar väl ”misströsta icke”?
    Om merarbetet med statistikinsamlingen kompenseras med att bolagsskatten avskaffas blir uppgiftslämnarbördan säkert uthärdlig.
    http://exitbolagsskatt.blogspot.com/

    • Niclas, tack för språkkorrigeringen (har ändrat).

      Ang. kompensation kan man nog tänka sig olika varianter. Men jag tycker att det är en rimlig grundidé att samhället kompenserar de parter som förlorar på en reform som gör det bättre för samhället i stort. I annat fall finns ju risk att förlorarna ifall de organiserar sig tillräckligt väl lyckas stoppa hela reformen.

  11. Gunnar Brandén says:

    Det vore verkligen fantastiskt om månatlig data skulle tillgängliggöras för forskarsamhället, men…

    Ett problem med riktad kompensation till småföretag (ju mindre företag, desto större kompensation per ”uppgiftsenhet”) är att det skulle förminska incitamenten att utnyttja skalekonomier i takt med att den administrativa kostnaden döljs. En platt kompensation skulle avhjälpa detta problem, men också innebära antingen en transferering av medel från staten till storföretagen eller en otillräcklig kompensation för småföretagen.

    Sedan kan man förstås fråga sig varför just dessa administrativa kostnader skall kompenseras men inte andra? Att definiera detta urval kan bli en vandring på väldigt hal is som i slutändan landar i juridisk godtycklighet (såsom bolagsbeskattning gjort, eftersom det nu nämndes). Grundidén att kompensera kostnadsbärarna av samhällsekonomiskt motiverade beslut kan jag ställa mig bakom, men det hänger på utformningen av kompensationssystemet och graden av inverkan som kostnaden gör på de som drabbas om det är en bra idé eller inte. Det är exempelvis enkelt att räkna döda får och tillhandahålla stängsel, men desto svårare att definiera vilka kostnader i ett företag som är förknippade med insamlingen av en specifik typ av uppgifter.

    Å andra sidan kan det mycket väl vara så att regeringen inte är beredd att genomdriva reformen utan en riktad kompensation för småföretagen. I det läget är jag personligen inte helt säker på att det är bättre att leva med ovan nämnda problematik. Svår avvägning…

  12. Läs gärna om ROWE, http://en.wikipedia.org/wiki/ROWE, en managementstrategi som innebär att anställda får betalt för resultat och inte för arbetstid, och som orsakat högre produktivitet mm. Föreslår du att tjänsteföretag som efter implementeringen av exempelvis ROWE har sett produktiviteten öka och organisationshälsan förbättras ska göra produktivitetssänkande tidmätningar? Ska effektiva organisationer påtvingas ineffektiva strategier anpassade för omoderna industrisamhällen?

    Innovativa personer mäter nog som regel inte arbetstiden. De mest lönsamma idéerna kan komma under en skogspromenad eller vid middagsbordet. Om innovatören ska ”klocka” sina kreativa stunder försvinner nog snart kreativiteten. Träning på arbetstid har orsakat högre produktivitet, trots att tiden för att utföra arbetet minskat. Hur ska du mäta produktiviteten per timme när träning kan ske på arbetstid? Hur mäts produktion som sker utanför rapporterad arbetstid och som innebär minskade rapporterade kostnader? Vissa chefer främjar människors hälsa och andra orsakar ohälsa. Innebär mer arbetstid att hälsan förbättras eller försämras?

    Socialförsäkringssystemet är extremt ineffektivt och motverkar innovativt företagande och växande. Inom byggbranschen har material och konstruktioner som kräver en stor kontinuerlig energiproduktion ersatts med produkter som sänker energibehovet, och vissa hus producerar nu ett energiöverskott. Driften av nuvarande socialförsäkringssystem är – såsom driften av vissa äldre hus – mycket kostnadskrävande. Systemet behöver därför ersättas med ett modernt system som producerar överskott. På samma sätt som det inte är kostnadseffektivt att renovera vissa hus, är det inte kostnadseffektivt att satsa arbetstid på att justera nuvarande socialförsäkringssystem.

    Läs gärna mer om Lean, som korfattat beskrivs så här på http://sv.wikipedia.org/wiki/Lean_production: ”Syftet med Lean är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden. Enkelt uttryckt handlar det om ‘Mer värde för mindre arbete’.” Det totala värdet av statens inkomstförsäkringar kan ökas väsentligt utan att de behöver kosta mer. När det skett behövs inga obligatoriska tidrapporter.

  13. ”Det som mäts blir gjort! Glöm aldrig det.”
    – Percy Barnevik, citerad i DI Weekend

    Den som mäter närvarotid får närvarotid.
    Den som mäter resultat får resultat.

  14. Den 7 november går remisstiden ut för betänkandet SOU 2011:40 Månadsuppgift -snabbt och enkelt. Bland praktiker som jobbar med HR och lön i företag,myndigheter och organisationer ser säkert många bara till kommande merarbete från 1 januari 2013. Det kan vara en stor pedagogisk uppgift att öka motivationen. Häromdagen kom också regeringskansliet med ett intressant pressmeddelande om ett nytt uppdrag för att minska företagens administrativa börda:

    http://www.regeringen.se/sb/d/15224/a/178733

    Pressmeddelande
    24 oktober 2011
    Näringsdepartementet

    Uppdrag för att minska företagens administrativa börda

    Regeringen har fattat beslut om att ge 13 myndigheter i uppdrag att genomföra en kartläggning över de uppgiftskrav som myndigheten ställer till företag. Finansiering av uppdraget ska rymmas inom respektive myndighets befintliga anslag.

  15. Är du intresserad av lönefrågor, lönestatistik, arbetsrätt och kollektivavtal kan jag tipsa om Lön för Mödan på http://www.lonformodan.se

    Du kan också prenumerera på det kostnadsfria nyhetsbrevet Allt om Lön på http://www.alltomlon..se

Trackbacks

  1. […] som kritikerna verkar ha bortsett från. Som påpekats av flera remissinstanser (och även Ekonomistas) skulle inrapportering av arbetad tid kunna innebära mycket stora besparingar. Enligt beräkningar […]

  2. […] upp till ett år. En utredning av månadsuppgiftslämning gjordes för tre år sedan, men trots goda skäl för en reform verkar ingenting ha skett och frågan är nu hur den nya regeringen ställer sig […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s