Sverige hyllas av the Economist

I senaste numret av the Economist publiceras en 19-sidig bilaga om inkomst och förmögenhetsfördelning i världen. Där finns en separat artikel om Sverige som beskrivs som ett föredöme under rubriken ”A bit more unequal, a lot more efficient”. Här figurerar Saltsjöbaden, inte i första hand för andan och avtalet från 1938, utan för tv-serien ”Solsidan” och som symbol för den ”nya överklassen”. Det stämmer att inkomstojämlikheten ökat de senaste decennierna. Bilden visar utvecklingen av inkomstandelen för topp 1 % gruppen sedan 1980 (före skatt och transfereringar, exkl. kapital vinster). [Read more…]

Om Socialdemokraternas skolpolitiska förslag

I dagens DN föreslår Socialdemokraterna obligatorisk förskoleklass. Argumentet är att även om 98 procent av alla barn visserligen redan går i f-klass, så skulle en del av dem som idag är hemma må bra av att istället gå i skolan under detta år. Detta kan stämma, [Read more…]

Att jaga tunnelbanor

Min tunnelbanestation är öppen och om jag ser tåget komma är det redan försent att hinna med. Nästan varje morgon märker jag hur jag ökar takten ju närmre stationen jag kommer. Ibland har jag undrat om det är rationellt att gå på detta sätt och ibland springer jag lite slumpmässigt eftersom tiden man sparar är ju densamma oavsett när man ökar farten. Dock tenderar jag att snabbt återgå till den gamla vanan att höja tempot den sista sträckan. Häromdagen mötte jag Lex Borghans som skrivit ihop en liten modell som kan förklara varför människor beter sig på detta sätt. [Read more…]

När priser inte räcker till

Nationalekonomer brukar ofta förorda att man skall ”sätta ett pris” så saker och ting för att allokera resurser i ekonomin på bästa sätt. Årets ekonomipris går till Alvin Roth (som nyligen flyttade från Harvard till Stanford) och Lloyd Shapley och handlar om de fall när man — av olika skäl — inte kan förlita sig på prismekanismen. [Read more…]

Och priset går till…

På måndag klockan 13:00 tillkännages vem som får årets ekonomipris. I Ekonomistas omröstning hamnade Paul Romer (15%), Robert Shiller (12%) och Robert Barro (10%) i topp även i år. På fjärde och femte plats hamnade dock två kandidater som är nya för i år: Anthony Atkinson (7%) och Gordon Tullock (6%). En läsare verkar i stället ha hämtat inspiration från fredspriset och lade sin röst på EMU. Hela listan finns här.

Läsvärt

1. Noah Smith diskuterar en artikel av bland andra Daron Acemoglu och visar att bloggar kan vara värdefulla även i det akademiska samtalet.

2. Amerikanska nationalekonomer kommenterar presidentkandidaterna.

[Read more…]

Marginalskatter i skuggbudgetarna

I de skuggbudgetar som presenterades förra veckan föreslår socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet att jobbskatteavdraget fasas ut vid höga inkomster. För några år sedan skrev jag ett inlägg om hur sådan utfasning medför höjda marginalskatter. Med anledning av det inlägget har jag under de senaste dagarna fått frågor om skuggbudgetarnas marginaleffekter.

[Read more…]

Valet att inte välja

Vid en del typer av beslut finns möjligheten att välja att inte fatta ett aktivt beslut. I Sverige gäller detta bland annat premiepensionen och organdonation. Väljer vi inte aktivt premiepensionssparande kommer pensionspengarna förvaltas av Sjunde AP-fonden och tar vi inte ställning till om vi vill donera våra organ förutsätts att vi vill det (om inte anhöriga tror att vi ville något annat).  Vidare är mycket lagstiftning dispositiv och fungerar som en slags ”standardavtal” om vi inte har avtalat något annat — till exempel kan man skriva ett civilrättsligt avtal i stället för att ingå äktenskap (vilket Knut Wicksell valde att göra en gång i tiden). En aktuell fråga just nu på detta tema är valet av elleverantör. När vi inte aktivt väljer elleverantör tilldelas vi en leverantör som debiterar en särskild och hög tillsvidare-taxa. [Read more…]

Bankunionens logik

EUs inre marknad (kommer någon ihåg detta begrepp?) bygger på idén att ökat välstånd ska skapas via arbetsdelning och specialisering. Detta innebär bland annat att vissa länder kommer att specialisera sig på att erbjuda finansiella tjänster. Sverige är ett sådant land vilket manifesteras i att svenska bankers tillgångar uppgår till 400 procent av BNP (fig 1:8).

Naturligtvis är det inget fel i att länder specialiserar sig i de branscher där de har komparativa fördelar, men inom finanssektorn har det sina risker. Enligt gällande regelverk är det nämligen bankernas hemländer som har att hantera situationen om finansiella institutioner hamnar på obestånd. [Read more…]

Ekonomistas får ny layout

Som synes har vi ändrat utformningen av Ekonomistas för att göra sidan mer stilren och överskådlig. Under de närmaste dagarna kommer smärre justeringar av sidan att ske. Uppmärksamma oss gärna i kommentarsfältet om det är något som inte ser bra ut eller som är felaktigt.