Marginalskatter med ett utfasat jobbavdrag

De senaste dagarna har vi fått veta att oppositionen vill fasa ut jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 40.000 kr. Jag har tidigare skrivit ett inlägg som beskriver de problem med höga marginalskatter som en utfasning medför.

Nu har vi inte fått se detaljerna i oppositionens förslag, men det verkar som att utfasningen ska vara långsam upp till månadsinkomster på 60.000 kr och sedan snabbare upp till 80.000 kr där avdraget ska vara helt utfasat. I 2010 års skattesystem skulle marginalskatterna med och utan utfasningen bli ungefär som i figuren nedan.

marginalskatt

Marginalskatt med och utan utfasning av jobbskatteavdraget (egna beräkningar).

Länkar: DN, SvD1,2

Comments

  1. Micke says:

    Kan vi få se samma diagram men med arbetsgivaravgifter inkluderade?

    Jag vet att jag tjatar som en trasig skiva, men få saker stör mig så mycket som att inte inkludera arbetsgivaravgifter när man beräknar marginalskatter. Om man drastiskt höjde arbetsgivaravgifterna och sänkte inkomstskatterna med samma belopp, skulle skattetrycket sjunka? Om inte, kan vi väl vara överens om att den nuvarande definitionen är djupt olycklig?

  2. Visst kan du få det – jag råkar ha beräkningarna färdiga… Här är figuren med arbetsgivaravgifterna inräknade i skatten. (Uträkningarna bakom figuren i inlägget följer OECD Taxing Wages 2008, Tabell I.7 medan denna figur följer deras Tabell I.6.)

    • Hayek says:

      Kan du inte också göra en variant där du tar hänsyn till att arbetsgivaravgifterna bara är förmånsgrundande upp till en viss nivå (är det 7,5 basbelopp?)?

      Den reella marginalskatten stiger ju rejält efter denna nivå, vilket få vet om eller tar i beaktande när de värderar om det är värt att arbeta mer.

  3. Micke says:

    Tack! 72% marginalskatt. Då ska väl t.o.m. Mats Roslin bli glad… 🙂

  4. Intressant! En fråga: varför sjunker marginalskatten med ca 5% vid 80′ kr i oppositionens förslag?

    • Det är pga att jobbskatteavdraget är fullt utfasat vid 80 tkr. Jag har antagit att avdraget fasas ut linjärt med 500 kr mellan månadslöner på 40 tkr och 60 tkr, och att återstående avdrag (ca 1250 kr/mån) fasas ut linjärt mellan 60 tkr och 80 tkr. I intervallet mellan 40 och 60 tkr höjs då marginalskatten med 2,5 procentenheter (500/(60′-40′)) medan den höjs med 6,3 procentenheter (1250/(80′-60′)) i det högre intervallet.

  5. Arvid Malm says:

    En extra värnskatt i intervallet 60-80 000 kronor, alltså. I utbyte mot ungefär en miljard brutto i extra skatteintäkter (värnskatten ger åtminstone runt fem). Någon som vill gissa vad nettoeffekten på skatteintäkterna blir?

  6. Tack för intressanta kalkyler, Martin. Visionen från den stora skattereformen om ”hälften kvar” kan tyckas avlägsen.

  7. Jag har svårt att förstå varför man, om man vill höja inkomstskatten för de med högst inkomster, inte bara höjer värnskatten med exempelvis en procentenhet.

    Att stegvis trappa av jobbskatteavdraget skapar komplexitet, och som diagrammet visar, orimligt hög marginalskatt för inkomster mellan 60 och 80000, medan marginalskatten över 80000 är opåverkad.

    • Micke says:

      Det kan jag (delvis) svara på. Av någon anledning är alla skattediskussioner i Sverige relaterade till den senaste påverkade skatten. Det är legitimt, från båda håll, att ha synpunkter på den, men inte på andra skatter. Och ”värnskatten” har numera blivit så etablerad att inte ens S+V+MP vill röra den/påminna om den.

      Skatterna på arbete är, som diagrammet så tydligt visar, extremt höga i Sverige. Så höga att det inte finns någon enda annan skatt som det bör vara viktigt att sänka hellre än skatterna på arbete. Och om man nu vill ha in lika mycket pengar till statskassan så vore det mycket, mycket bättre att återinföra fastighetsskatten och sänka skatterna på arbete med motsvarande belopp.

  8. RD Jonsson says:

    Jag kan inte låta bli att undra för hur många av de som tjänar 60000 i månaden är marginalskatten en fråga man verkligen tar hänsyn till i sina beslut om hur mycket man ska arbeta? Jag inbillar mig att man där någonstans redan jobbar heltid och lite till, och att tidsbudgeten är det gränssättande. Utan att ha försökt tänka igenom det helt så är min intuition att det då inte skulle vara så skadligt att höja marginaskatten i det segmentet?

  9. RD Jonsson: Jag har lön i det segmentet. Arbetar som Överläkare på ett större sjukhus. Ibland erbjuds jag extraarbete på kvällstid på mitt eget sjukhus, kvällsmottagning, för att korta vårdköer. Jag får då betalt per träffad patient. I min privatkalkyl väger jag då inkomst mot missad tid med familjen. Valet blir lättare om jag får mindre betalt.

  10. Men finns det några som helst bevis – utanför rational choice-teorins abstrakta modeller – för att människor skulle arbeta betydligt mindre för att de inte tjänar jättemkt mer (och att detta skulle påverka samhällsekonomin väsentligt)? Handlar det inte snarare om intresse, social status, att göra som man blir tillsagd osv.?

    Antagandet om marginaleffekter är värt att ifrågasätta eftersom det förhindrar en progressiv skattepolitik.

    • Det finns en hel del empiriska studier som förösker analysera detta samband. En studie som bygger på svenska data är Holmlund och Söderström (2007). De fokuserar dock inte bara på arbetade timmar utan även på hur inkomsterna påverkas på längre sikt. Och det är just effekten på inkomster på längre sikt som verkar bli störst. Kanske väljer vi inte att utbilda oss i samma utsträckning om marginalskatterna är höga, kanske väljer vi yrken och karriärinriktningar som är roliga snarare än lönsamma, etc.

      • Ok, men talar vi om inkomsterna för enskilda privatpersoner här? Argumentet om marginaleffekter blir ju intressant bara om de drabbar samhällsekonomin i stort.

      • petergerlach says:

        Men samtidigt ser vi inte direkt några utmaningar att rekrytera till utbildningar som ger dessa inkomstnivåer. De stora utmaningarna gäller ju rekrytering till utbildningar som lärare och sjukskõterskor, utbildningar där man är långt från dessa.

        Vi vet ju egentligen väldigt lite om inkomst vs substitutionseffekt.

        En fråga: vad är inkluderat I uträkningen. Borde inte högsta nivån vara 55-58% när statlig skatt, värnskatt och kommunalskatter har full effekt?

      • Jag minns inte exakt hur jag gjorde uträkningarna, men toppskatten bygger på statlig skatt, värnskatt och genomsnittlig kommunalskatt. Högsta nivån i nuvarande skattesystem ser mycket riktigt ut att ligga på drygt 55 procent som du säger, så jag förstår inte din fråga. Menar du när jobbskatteavdraget fasas ut? Då tillkommer en effekt just av utfasningen.

    • pontus says:

      Som Martin sager sa handlar det inte sarskilt mycket om forandringar i arbetsutbud pa den sakallade intensiva marginalen (som HP beskriver), utan snarare om tidiga pensioner, senarelagt intrade pa arbetsmarknaden, och utbildningseffekter. Den mest overtygande studie jag har sett ar av Raj Chetty et al. och behandlar dansk data: http://obs.rc.fas.harvard.edu/chetty/denmark_adjcost.pdf

      Chetty och medforfattare har tillgang till data over hela den danska populationen, sa tillochmed Palsson-Sylls kritik biter inte har.

      Fig. 3 visar effekten for hela populationen, Fig. 4 skillnaden mellan man och kvinnor (vilken ar ganska stor), och Fig. 20, som nog ar mest intressant, redovisar resultaten for egenforetagare. (om du inte orkar satta dig in i studien, sa innebar en stor ”kink” ett stor effekt av marginalskatten pa arbetsutbudet)

  11. HP: Men då har du ett rätt unikt jobb där du kan välja att utföra eller inte utföra enstaka tjänster. Dessutom tror jag att många i din situation är nöjd med din inkomst som de får även efter skatten dras.

    • Krille says:

      Frågan är ju inte huruvida han är nöjd eller ej, utan att han aktivt avstår från arbete eftersom marginalskatten är för hög.

      Jag gör rutinmässigt samma avvägning i mitt jobb också för övrigt. Så helt ovanligt är det knappast.

  12. Jag undrar också varför marginalskatterna är så intressanta. Jag börjar inom kort på en konsultbyrå. Arbetsveckan är 65 timmar och det är inget jag överhuvudtaget kontrollerar. Detsamma gäller väl för jurister och i princip alla högre tjänstemän. Som du säger Martin så kan ju dock utbildningspremien bli för låg men det har ju inte med marginalskatten att göra. Den faktiska inkomstskatten i dagsläget på en inkomst på 47 000 kr/mån (d.v.s. inkomsten i 10:e percentilen) är ju ändå ca 35%. Även om marginalskatten är ca 55% men det är ju bara på en liten del av inkomsten.

    Och förresten om man tittar på utbildningspremien för t.ex. läkare har vi ju 10 sökande på varje utbildad så den skulle väl kunna falla ganska betydligt utan att ha någon samhällsekonomisk konsekvens…

    • Micke says:

      Inkomstskatten är väl t.o.m. lägre än 35%, men varför bara räkna den? Du har ju också kommunalskatt och arbetsgivaravgifter. Den totala skattesatsen på arbete är ju betydligt högre än 35%.

      För du tycker väl inte att momsen på mat är en kostnad som betalas av butiken bara för att de gör själva inbetalningen?

      • micke@ verkligen sant. För vissa beräkningar av skatterna är det rimligt att ta in arbetsgivaravgifter och moms etc. (den kommunala inkomstskatten har jag tagit in när jag säger 35%).

        Men om man pratar om arbetsutbud så är väl inte moms över huvudtaget relevant? Arbetsgivaravgifterna har väl också en större påverkan på efterfrågan på arbete än vad det har på arbetsutbudet. När vi pratar marginalskatter så handlar det bara om huruvida det lönar sig att arbeta och hur de styr arbetsutbudet.

      • Peter: Momsen har (åtminstone i teorin) samma effekt på arbetsutbudet som en proportionell inkomstskatt (dock med vissa undantag när skatterna införs).

        Om arbetsgivaravgifterna påverkar utbudet eller efterfrågan på arbetskraft är något av en definitionsfråga, men den totala effekten av en skatt lär bli ungefär den samma oavsett om arbetsgivaren eller arbetstagaren betalar in den till staten.

  13. Andreas Bergström says:

    Martin: moms har väl inte riktigt samma effekt som inkomstskatt, folk kan ju välja att spara eller spendera pengarna utomlands, och därmed undgå momsen? (Om de sparade pengarna så småningom används till momspliktiga saker så jämnar väl i och för sig det ut sig).

    Och ytterligare om resonemangen kring hur arbete påverkas av marginaleffekter: även vi som inte får betalt per extra patient kan ha skäl att anstränga oss lite extra för att nå en högre position och därigenom en högre lön. Det blir förstås mer intressant om marginalskatterna är lägre.

    Och tidsrestriktionerna tror jag inte man ska hänga upp sig allt för mycket på, det går ju att engagera sig mer eller mindre den tid man är på jobbet. De flesta som jobbar 60 timmar i veckan har nog en hel del produktivitetssvackor under veckan. Ju mer karriärsugen man är, desto färre svackor.

    • Jo, du har rätt — det är en skillnad om man spenderar pengar utomlands. Det där med sparandet var det jag försökte fånga med formuleringen att det är en skillnad när skatten införs. Momsen medför ju då även beskattning av historiska inkomster som ännu inte har konsumerats.

    • Apropå momsen ser jag att Greg Mankiw just skrivit om denna, och dess likheter med proportionell (=platt) inkomstbeskattning, i New York Times.

      Enligt honom är förklaringen till att de konservativa ogillar moms men gillar platt skatt att momsen förespråkas som ett tillägg till nuvarande skattesystem medan platt skatt skulle ersätta den nuvarande inkomstbeskattningen. Jag misstänker att skillnaden i hur de två skatterna påverkar initialt sparande åtminstone är en ytterligare delförklaring. Momsen skulle som sagt beskatta ackumulerat sparande och alltså drabba förmögna på ett annat sätt än en platt skatt.

  14. Jacob W says:

    Med dessa fakta presenterade, är det inte berättigat att underkänna de rödgrönas utspel om jobbavdraget utifrån ”rättvise” (Sahlins ord) synvinkel?

  15. anders says:

    Tack för diagrammet.

    Det stora ”hoppet” i marginalskatt på i runda slängar 25 procentenheter från den med en månadsinkomst på 25 000 till den med en på drygt 30 000 är mycket fascinerande och borde vara relevant för väldigt många. Om man ska prata om effekter på arbetskraftsutbudet, eller incitamenten att vidareutbilda sig för att nå en högre inkomst. Eller?

    Vore därför intressant med ett diagram som visar fördelningen av löntagarna, i antal, utefter den inkomstserie du visar.

  16. Det förslag som oppositionen presenterade idag ser bättre ut än den tolkning som gjordes i media under förra veckan. Utfasningen blir linjär mellan månadslöner på 40 tkr och 103 tkr. Därmed stiger marginalskatten med 2,5 procentenheter i hela detta intervall, se ny figur här.

    @anders: ”Hoppet” i marginalskatten kring månadsinkomster på 25 tkr beror på att jobbskatteavdraget fasas in långsammare i det högre intervallet. Infasningen av jobbskatteavdraget sänker marginalskatten för alla med månadsinkomster under ca 28 tkr.

  17. Direkt efter 1990-års skattereform hade Sverige nästan platt skatt – undantaget grundavdraget och dess variation var det kommunalskatt för de flesta, plus 20 procentenheter för de ”rika”. (Plus arbetsgivaravgifter)

    Nu har vi åter många skikt och ett ganska komplext system.

    Hög tid för ny skattereform således.

  18. Så länge det inte finns några övertygande bevis för att marginaleffekter sänker samhällsekonomin tycker jag att progressiviteten i skatteskalan ska maximeras tills dess att effekterna blir uppenbara, och överstiger fördelarna med en ökad jämlikhet. /Rawlsian

    Vänsterns förslag är därför alldeles för tamt. Ta bort skatten för inkomster under 20000 i månaden och höj för dem i andra änden.

  19. Det måste väl vara helt avgörande för beräkningarna hur det förhöjda grundavdraget (eller vad nu sänkta skatter för de som inte arbetar kommer att innebära) utformas? Om inte den höjningen trappas av blir ju jobbskatteavdraget mindre och effekten på marginalskatterna därmed lägre (potentiellt halverade?).

Trackbacks

  1. […] som detta skulle få. Jag fattade dock inte när jag skulle hinna göra det. Lyckligtvis har Ekonomistas redan skrivit om det, och med mer data på fötterna än jag hade haft. Själv kan jag passa på att länka till den […]

  2. […] De rödgröna föreslår en mindre utfasning av avdraget i höga inkomstskift på 2 mdr (se Martins Ekonomistas-inlägg om detta). Mer betydande är att de vill avskaffa ungdomsrabatten på […]

  3. […] att jobbskatteavdraget fasas ut vid höga inkomster. För några år sedan skrev jag ett inlägg om hur sådan utfasning medför höjda marginalskatter. Med anledning av det inlägget har jag […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s