Vi har långt kvar till 90-talskrisen

Den pågående finansiella krisen i USA har fått världens media att gå i spinn. Efter kongressens avslag för krispaketet upplevde Dow Jonas sitt största aktieprisfall någonsin. Ett flertal banker har redan eller riskerar att likvideras. Men är det verkligen så farligt? Kanske inte — åtminstone inte ännu.

När man tittar på den ekonomiska historien är det nämligen tydligt att finansiella kriser som inte sprids till den reala ekonomin (industriproduktion, sysselsättning, konsumtion) sällan blir särskilt kostsamma för samhället.

I bilden nedan, som hämtats ur en artikel av ekonomerna Lars Jonung och Thomas Hagberg om krisers kostnader i Sverige sedan 1870, visas procentuell förändring i den svenska sysselsättningen över tid. Diagrammet visar tydligt att det är kriser i den reala sektorn som fått störst samhällsekonomiska konsekvenser: andra världskriget, 1920-talets efterkrigskris, 1930-talets internationella kris samt 1990-talskrisen, vilken författarna pekar ut som den i särklas mest kostsamma.

Jämför med Baringkrisen 1890, som skakade hela det brittiska banksystemet i grunden, och effekterna är knappt urkiljningsbara. Samma avsaknad av stora, långvariga samhällsekonomiska kostnader förknippas med finansoron 1907-08, S&L-krisen 1985, börsfallet i oktober 1987, haveriet för Long-Term Capital Management 1998 och (även om detta inte framgår av just denna bild) IT-kraschen 2000.

image

Kontentan av resonemanget är att så länge krisen är huvudsakligen finansiell finns ingen större anledning till oro (bortsett från om man är aktieägare i utsatta banker eller pensionär med huvuddelen av sina pensiontillgångar i östeuropafonder). Så länge inte konkurserna börjar öka (vilket de ännu inte gjort) och industriproduktionen sjunker drastiskt (vilket ännu inte skett) är situationen under kontroll. Vi har lång väg kvar till 1990-talskrisen.

Länkar: DN123, SvD1234, AB12, Afv123, VA12345, SydSv1234.

Comments

  1. Jag tycker nog att det finns anledning för amerikanerna att vara oroliga. Visst är de reala problemen ännu begränsade, men erfarenheterna visar att finansiella kriser ofta följs av real problem. Reinhart och Rogoffs studie visar att inledningen på denna kris liknar inledningen av andra större kriser i utvecklade länder (Spanien ca 1977, Norge, Finland, Sverige, och Japan kring 1990). De skriver (före de senaste veckornas turbulens): ”A critical question is whether the U.S. crisis will prove similar to the most severe industrialized-country crises, in which case growth may fall significantly below trend for an extended period. Or will it prove like one of the milder episodes, where the recovery is relatively fast? Much will depend on how large the shock to the financial system proves to be”.

    Det är naturligtvis svårt att förutspå hur stora och utdragna de realekonomiska problemen kommer att bli, men den amerikanska ekonomin har så stora underliggande obalanser att någon form av reala effekter knappast kan undvikas.

    En faktor som talar för att effekterna kan bli små är The Great Moderation, dvs att de reala svängningarna verkar ha avtagit i styrka under de senaste decennierna. Om inte annat kommer den här krisepsioden att vara värdefull för forskningen och hjälpa oss att tolka om den dämpade konjunkturcykeln beror på tur (att ekonomin inte drabbades av stora chocker) eller skicklighet (att den ekonomiska politiken har förbättrats och att chockerna kan bemästras).

  2. Baron says:

    Nu har det ju spridits… folk tappar jobb bla. på volvo i storleksklassen som under 90-talskrashen..

    Men ännu kan det vända, såklart =)

  3. Baron, Volvos varsel är ju inte direkt orsakade av den nordamerikanska finanskrisen, så där kan man inte tala om någon spridningseffekt. När det gäller storleken på Volvos varsel kan det vara instruktivt med att jämföra med den ökade arbetslösheten i början av 1990-talet. Då gick vi från att ha 75.000 arbetslösa (1,6%) 1989 arbetslösa till 360.000 arbetslösa (8,2%) 1993. Nu varslar (dvs de kanske blir arbetslösa) volvo 980 st i Sverige.

    Som sagt, det är långt kvar till 90-talskrisen…

  4. von Mises (HHS alumni) says:

    Martin, sluta upp med ditt keynesianska dravel och se till att framtida HHS-ekonomer far en ordentlig utbildning i nationalekonomi och inte den socialistiska koolaid som du serverade mig och mina kursare.

  5. Bäste von Mises, lite mer substans i inläggen, tack.

  6. von Mises (HHS alumni) says:

    Well, jag bara papekar att utbildningen i makroekonomi vid HHS ar valdigt vanstervriden. Keynesianism och planekonomi ar de forharskande teorierna. Tanken pa att marknadsekonomi skulle fa rada inom pengar ges inte det minsta utrymme.

  7. e-lind says:

    Intressant intervju med Warren Buffet. Han har nu köpt in sig i Goldman Sachs och General Electric med 3 miljarder dollar vardera. Är nog många fler strukturaffärer på gång framöver.
    Hur kommer det att gå för de amerikanska – och därmed svenska – biltillverkarna?

    Warren Buffett on Charlie Rose

    Hur djup nedgången i USA blir avgörs nog av hur intelligent ekonomisk politisk man genomdriver för att stabilisera finanssektorn. Hittills har man inte lyckas något vidare, men förr eller senare hittar man nog rätt. Att förlita sig på Ludvig von Mises eller den österrikiska skolan verkar inte så smart för den som vill hitta lösningar.

  8. von Mises (HHS alumni) says:

    ”Att förlita sig på Ludvig von Mises eller den österrikiska skolan verkar inte så smart för den som vill hitta lösningar.”

    Nej verkligen inte. Titta bara pa USA under 30-talet eller Japan under 90-talet for att ta nagra exempel. Har forlitade man ju sig verkligen verkligen inte pa den osterikiska icke interventionistiska skolan och det gick ju bra.

    En fraga som jag jamt och standigt staller mig ar: hur kan det komma sig att annars relativt sansade ekonomer som i andra sammanhang avvisar planekonomi omfamnar densamma nar det kommer till pengar?

  9. Johan Richter says:

    Se foljande artikel av Krugman om den osterikiska skolan (han diskuterar Japan bl a) http://www.pkarchive.org/cranks/hangover.html

    fran tiden innan han blev en ”partisan hack”.

  10. Von Misses
    Lite roligt att du och jag har samma syn på roten till det onda: Ett penningsystem där pengar skapas från ingenting (såsom skuld, skulle jag säga, men där skiljer vi oss nog åt) . Men din lösning är annorlunda.
    Min lösning grundar sig på Aristoteles syn på pengar som en icke-vara medan din grundar sig på Adams Smiths tro på att pengar är en vara såsom alla andra.
    Skrev en blogg om denna filosofiska och penningteoretiska skillnad som du kanske finner intressant och vill kommentera. Blir för långt att klistra in den här men läs den gärna på:
    http://blogg.aftonbladet.se/11316/perma/955855/

  11. von Mises says:

    Micke
    Nej, jag anser att roten till allt det onda ar det som propageras pa dessa sidor, namligen dagens ohammade valfardsstat (socialism, central ekonomisk styrning, kalla det vad du vill). Hade det inte varit for statens ohammade begar for mer och mer resurser hade vi aldrig haft dagens system med fiatvalutor och kartelliserade banksystem. Det ar knappast nagon tillfallighet att USA inforde Federal Reserve Act och 16th Amendment samma ar………

  12. Ett helt annat perspektiv på denna frågeställning presenteras av tidigare statsministern Ingvar Carlsson på dagens DN Debatt (”Reinfeldt har ännu inte insett bankkrisens allvar”) Se länk
    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=837336
    Intressant att notera att den tidigare statsministern i sitt inlägg inte presenterar någon som helst empiri eller vetenskapliga studier till stöd för sin åsikter; här är bara kompakt tyckande som gäller. Intressant i relation till Daniels bidrag!

  13. Henrik: Glöm inte Martins inlägg som följde på Daniels. Det pekar på empiri som visar att vi har stor anledning att oroa oss.

  14. Jonas: nej, hade inte läst Martins inlägg innan jag skrev mitt svar till Daniel. Tack för tipset! Men som jag ser det är inte det märkliga att det finns empiri eller vetenskapliga undersökningar som eventuellt motstrider det Daniel lyfter fram i sitt inlägg. Det märkliga är, som jag ser det, att Ingvar Carlssons bidrag på DN Debatt inte innehåller någon som helst referens till aktuell forskning på området. Min gissning är att det nog tyvärr finns många aktörer i samhällsdebatten som tror att nationalekonomer bara skriver Ekonomisk debatt och liknande fora-på ett specialiserat fackspråk som bara disputerade nationalekonomer kan ta till sig. Hoppas Ingvar Carlsson och andra samhällsdebattörer då och då loggar in på Ekonomistas-bloggen och upptäcker att det finns andra alternativ, som gagnar det offentliga samtalet i viktiga samhällsfrågor betydeligt bättre. Bästa Norgehälsningar, førsteamanuensis Henrik Kjellingland

Trackbacks

  1. […] egentligen för oss vanliga människor. Bloggen Ekonomistas skriver intressant om att vi har långt kvar till en kris som kan mätas med den Sverige genomled i början av 90-talet: så länge krisen är huvudsakligen finansiell finns ingen större anledning till oro (bortsett […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s