Ekonomiska argument för en köttfri måndag

Konceptet Meat Free Mondays lanserade i juni 2009 av Paul McCartney och hans döttrar Stella och Mary. Strax därefter startade den svenska kampanjen Köttfri måndag för skapa debatt kring hälso- och miljökonsekvenser av köttproduktion. De senaste veckorna har ett antal restauranger anslutit sig till initiativet och på dagens Stockholmsdebatt i DN uppmanas Stockholms läns landsting att göra detsamma.

Den som vill ha en genomgång av de huvudsakliga (nationalekonomiska) argumenten för att minska köttkonsumtionen kan med fördel läsa Maria Perrottas text ”Taxing Meat to Save the Baltic Sea” på FREE Policy Briefs.

Comments

  1. Ante Wennerström says:

    Hur går det ihop med LCHF-dieten?

  2. Rubriken säger ”Ekonomiska argument för en köttfri måndag” men jag hittar inte några argument för köttfria måndagar någonstans i den länkade artikeln?

    Tvärt om argumenterar artikeln för beskattning, vilket befinner sig på motsatt sida i debatten om hur negativa externaliteter bör hanteras – huruvida en internalisering via pigouvianska skatter är effektivast eller om icke-pris-baserade begränsningar av konsumtionen är effektivast.

    Ifall pigouvianska skatter är effektivast vore det direkt kontraproduktivt med kalenderbaserade utbudsbegränsningar.

    Sedan kan man ju diskutera problemet att kött inte är 1 produkt, utan en heterogen produktgrupp med dramatiskt skiljda miljö och hälsoeffekter.

    • sofia says:

      Vad menar du med motsatt sida? Ska inte produktion med negativa externa effekter beskattas för att internaliseras? Jag misstänker att detta inte är det slutliga svaret utan ett första steg till att föra ut (eller i alla fall minska) konsumtionen av kött. Att industrialiserat föda upp och döda djur för matproduktion är väldigt bestialiskt och onaturligt år 2011.

  3. Håller med Karl Avedal – det är milsvid skillnad på naturbeteslamm och exempelvis grisar uppfödda på foder av bl a importerade sojabönor. Ett fel som många (inklusive miljödebattörer som Naturskyddsföreningen) gör är att dra allt kött över en kam.
    Istället för skatter kan man fundera på de subventioner som gynnar köttproduktionen och -konsumtionen. Jordbrukssubventioner till spannmålsproduktion gör t ex att produktion av grisar och kycklingar blir billigare. Det gynnar också uppfödning av kalvar på spannmål istället för naturbete, hö och ensilage.

    • Jonas Vlachos says:

      Och i väntan på detta?

      • Frågan är vilket vi måste vänta längs på? Indragna subventioner eller nya skatter? Båda är väl politiskt svåra att införa…

    • Ragnar Bengtsson says:

      Om naturbetslamm hade varit större än en pyttepytteliten del av köttkonsumtionen så hade det här varit ett bra argument. Om det hade varit en större del än en pyttepytteliten så hade den dock varit en industriprodukt och således lika kass som grisköttet du beskriver

      • Älg (och annat vilt) anses CO2-neutralt. Borde inte fisk också ingå i den kategorin?

    • Naturbeteslamm slapper formodligen ut mer CO2 an uppfodda grisar

  4. Lars Werin says:

    Allt jag har att säga är att det är dumt att ta just måndagar eftersom det är den dan alla fiskaffärer är stängda.

    • Ragnar Bengtsson says:

      Just därför det en bra idé eftersom att ersätta däggdjurskött med fisk eller fågelkött är en dålig idé. Fisken i haven håller ju på att ta slut den med som bekant. Och även om fågel är bättre än nötkött så växer de på samma soyaprotein som korna och grisarna gör

    • Du kanske är ironisk men om inte:

      Fisk är också kött. Pröva ett salladshuvud, garanterat meat free.

  5. ragnar bengtsson says:

    @lg Även om vi bortser från att Älg och vilt är pyttepyttisar de med vads gäller ens potentiell köttkonsumtion och att det krävs rätt stora mängder olja för att hålla igång fiskeflottor så tar fisken slut om vi ska ersätta vårt proteinintag från landdjur med fisk. Men jo, bortsett från fiskeflottan är nog fisk koldioxidneutralt

  6. Maria Perrottas artikel visar att vi alla skulle kunna ha ett bättre anpassat jordbruk om det beskattades för sin miljöpåverkan.

    Det finns även många andra verksamheter, som till exempel flyg, bilåkande och elintensiv industri, som skulle balanseras bättre om de själva bar sina miljökostnader.

    Detta har varit känt i decennier, men verktyget används trots det sällan. En av orsakerna är antagligen att nya skatter, på goda grunder, nästan alltid möts av ett stort motstånd. Vem kommer inte ihåg den affekterade debatten om trängselavgifterna i Stockholm?

    Motståndet mot miljöskatter skulle dock kunna dämpas väsentligt om inkomsterna från dessa, istället för att pumpas in i statskassan, istället återbetalades till skattebetalarna. Syftet med miljöskatterna är ju inte att berika staten, utan att det ska kosta pengar att skada miljön.

    Summan av alla miljöskatter skulle kunna återbetalas till skattebetalarna en gång varje år, t ex i mitten av december, och fördelas i förhållande till hur mycket medborgarna betalat in i direkta skatter.

    Med denna uppsida skulle antagligen nödvändiga koldioxid- och andra miljöavgifter bli betydligt lättare att introducera.

    • Jag haller med om att det vore battre att miljoskatteintag gavs tillbaka till medborgarna an slosades bort av staten, men jag haller inte med om att flyg och bilakande inte skulle bara sina miljokostnader. Tvartom sa ar det hyfsat hoga punktskatter pa bilakande och flyg redan idag, manga argumenterar for att dessa redan ar hogre an tex. Sterns matt pa externaliteter fran CO2 utslapp. Jag kan tex rekommendera Tim Worstall’s bok Chasing Rainbows.

    • Cosmoskitten says:

      Visuella argument för trängselskatter:

      http://www.traffic-simulation.de/

      Intressant är hur viktigt det är undvika att köer bildas. Vid en viss trafiktäthet så:

      ”no breakdown occurs, but an existing jam will not dissolve! This so-called hysteresis is the basis why traffic-control measures to prevent the breakdown have a huge application potential. ”

      Olyckor är uppenbara orsaker till köer, men en så enkel sak som en ekorre som skuttar över vägen kan göra att förare plötsligt bromsar in, och orsakar en chockvåg uppströms i trafiken.

      Om denna chockvåg kolliderar med en redan existerande hinder för trafikflödet så uppstår lätt köer.

      ”Ekorrars ekonomiska externaliteter i trafiksystemet”, dags för en avhandling?

      För de som vill experimentera med trafiken på egen hand:

      http://trafficwaves.org/trafexp.html

  7. Jag läste boken ”Eating animals” av Jonathan Safran Foer och det öppnade mina ögon för hur en stor del av industrin ser ut (i USA).

    Om man bortser från miljöaspekten så är den intressanta frågan om hur vi ser på djurhållning och hur det påverkar vårt köpbeteende. Vi har stränga djurskyddslagar i Sverige men stor (?) import av kött från länder som t.ex. Danmark och Brasilien med slappare djurskydd. Det finns säkert en mängd faktorer som förklarar prisskillnaden mellan en svensk och en dansk fläskfilé, där djurhållningen är en. Lika så prisskillnaden mellan ekologiskt och mer traditionell industriproducerat kött.

    Givet att man tror att djur har en förmåga att känna känslor och hade möjlighet att kvantifiera den negativa nytta som grisen får av att blir slaktad så skulle en skatt kunna införas som tog hänsyn till detta. Tyvärr kan ju inte grisen tala om för oss hur snacket går på farmen…

  8. I Sverige får du inte slå din katt, men man kan gå och köp kött i butiken (ja, som då pga av detta köp är ett fd sönderstressade kreatur dom direkt efter födseln separerades från modern, fått utstå förhållanden långt värre än det värsta koncentrationslägren världen någonsin skådat. Den logiken är väldigt lik den religiösa.

    • David Rosenlund says:

      Den poäng du försöker få fram tror jag är tydlig för de flesta. Dock tycker jag att det sätt som du hanterar historia på behöver preciseras. Ställer man på denna sida höga krav på statistiska metoder borde det även vara höga krav på andra metoder som används i argumentationen, i detta fallet historisk metod. Om sådana krav inte ställs är risken att man gör liknelser mellan händelser i det förflutna och idag vilka saknar giltighet. Du bör som jag ser det ange vilket koncentrationsläger du avser, vilka var förhållandena där och hur relaterar du dessa förhållanden till dagens djurhållning. Dessutom bör det kanske definieras tydligt vilken gren av djurhållningen som avses, då det kan tänkas skilja sig mellan olika köttproducenter.

      • Ehm, statistiska metoder i detta sammanhang? ”Hur dåligt mår en höna av att transporteras med enorma damsugare inne i fabriken, mellan de olika golven för olika vikter/föda”? [där fän trängs upp till 30-40/kvm (definitionen av frigående är 7/kvm livet ut)]. ”Hur dåligt mår grisarna som under sin livstid inte får röra på sig”? Jag anser nog att samtliga ekonometriska/statistiska metoder för att undersöka detta, eller liknande, blir väldigt problematiska. Men visst, jag förstår din poäng. Absolut inget menat att förminska hemskheterna från koncentrationsläger.

    • David Rosenlund says:

      Det är inte statistiska metoder jag efterlyser utan att en argumentation som bygger på historiska paralleller bör vara transparent. Det innebär en minskad risk för att händelser i det förflutna trivialiseras och/eller relativiseras.

      • juli says:

        Inget som relativiseras. Jag tycker dessutom att du har fel. Kopplingen är att koncentrationslägren var hutlöst fruktansvärda, men att djurbehandlingen är om möjligt värre. När det kommer till den här sortens beteende verkar människan kunna gå hur långt som helst. Skrämmande.

      • David Rosenlund says:

        För det första. På vilket punkt har jag fel?
        För det andra. När man som du i en argumentation drar en parallell mellan en situation idag (djurbehandling) och en företeelse i det förflutna (koncentrationsläger) vill man visa att så som det var då är det även idag och till och med värre. För att vi som tar del av denna argumentation skall kunna avgöra om den parallell som dras är relevant måste du tydliggöra hur du konstruerar denna parallell?
        Det har funnits koncentrationsläger på många geografiska platser i olika tider. Det har funnits stora skillnader mellan situationen på de olika koncentrationslägren i både tid och rum. Dessa skillnader kan analyseras genom frågor som motiv, metod och konsekvenser. Det finns även stora skillnader i hur djurhållningen fungerar idag vilka bör lyftas fram i en argumentation.
        Att bara konstatera att djuren idag har det värre än människor i koncentrationsläger visar att du tycker att djuren har det dåligt idag, dock är det ett ytterst trubbigt argument då det förenklar både bilden av det förflutna såväl som bilden av vår samtid. Detta förenklande tycker jag att innebär en trivialisering av det lidande som människor utsatts för.

      • juli says:

        ok, människan har behandlat människor fruktansvärt, tex i gulag-läger, nazisternas läger eller andra slavläger – och det ser vi på med skam. Som en mörk del i vår historia. Nu behandlar vi fortfarande djuren minst lika hemskt, men det är helt i sin ordning enligt de allra flesta.

  9. Magnus Därth says:

    Diskussionen om köttskatt är sannerligen intressant. Kanske inte för vad en sådan skatt skulle åstadkomma i en liten avlägsen del av världen (Sverige) med försumbar påverkan på den globala köttkonsumtionen och därmed miljöpåverkan, utan för vad det egentligen är som driver så många att bli så engagerade i frågan.

    När man läser Maria Perrottas artikel om vad som krävs för att rädda Östersjön får man lätt känslan av att det är viktigare att komma fram till ett förslag om en skatt på köttkonsumtion än att lösa de verkliga problemen.

    Artikeln rymmer en lång uppräkning av vad som är fel med dagens köttproduktion och vilka problem den skapar. Men det sker ingen strukturerad kategorisering av olika problem eller beskrivning av problem som redan tas om hand av olika styrmedel. Exempelvis tar vår djurskyddslagstiftning hand om de etiska aspekterna Regelverken kring spridning av gödsel tar hand om gödselhantering för att minimera övergödningsproblematiken och informationsinsatser mot lantbrukare, såsom Greppa näringen, bidrar också till detta. Begränsning av uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier eller E-hec(en typ av E.coli-bakterie) sköts också bättre på andra sätt än via en skatt på köttkonsumtion. Vidare konstateras att Östersjöns övergödningsproblematik till största del beror på dålig efterlevnad och kontroll i Östeuropa.

    Som läsare borde den första frågan man ställer sig vara hur vi förbättrar redan existerande styrmedel och efterlevnaden av dem snarare än att skapa nya. Om nu inte detta förslag om nytt styrmedel faktiskt bara har som mål att få en minskad köttkonsumtion till stånd och inte på ett så effektivt sätt som möjlgit lösa de verkliga problemen.

    Därutöver borde väl en sund och rimlig diskussion om hur köttproduktion rätt ska prissättas också beakta de positiva externaliteter som skapas såsom biologisk mångfald och kolsänkor. Dessutom möjliggör köttproduktionen en effektiv användning av mark som knappast kan utnyttjas för annan livsmedelsproduktion.

    Utifrån de beskrivningar som ges i artikeln verkar det som Perrotta faktiskt tycker att regelverken är bättre i Sverige både när det gäller miljö och djurskydd. Mot bakgrund av detta är det också märkligt att en skatt på köttkonsumtion är slutsatsen, eftersom den förmodligen skulle slå hårdare mot svensk produktion än mot utländsk. Konsumenterna är priskänsliga när det gäller kött och eftersom svenskt kött idag har ett högre pris än importerat är det rimligt att anta att en konsumtionsskatt minskar konsumtionen av svenskt kött mer än importerat.

    För den som är intresserad av övergödningsproblematiken i Östersjön kan också en artikel av Andreas Bryhn, teknologie doktor i Miljöanalys vid Uppsala universitet, rekommenderas. Han konstaterar att det inte finns hållbara belägg för att minskad köttkonsumtion skulle vara nödvändig för att förbättra Östersjöns vattenkvalitet. Fosfor från tätorternas avlopp är ett långt större problem än djurhållningen. Läs mer via nedanstående länk

    http://www.newsmill.se/artikel/2011/05/23/sparas-stersj-n-h-ller-inte-p-att-kv-vas-till-d-ds

    • Jesper Roine says:

      Jag tycker nog att Maria är ganska tydlig med att göra skillnad mellan olika sätt att producera kött. På så sätt är det riktigt att man även regleringsmässigt skulle vilja göra skillnad på dessa. Mot detta ska vägas kostnader med implementering och efterlevande av regleringar som är mer riktade och det faktum att köttkonsumtionen totalt sett nog måste gå ned (se även mitt svar till övriga nedan).

    • Maria Perrotta says:

      Jag håller med Jespers tolkning. Poängerna i artikeln är huvudsakligen två: den första är att det vore bra att minska vår köttkonsumtion; den andra är att det bästa politiska styrmedel för att åstadkomma detta mål, under de givna förhållande, är en konsumtionskatt. En minskad köttkonsumtion, vilket verkligen vore ingen stor uppoffring med avseende på hur mycket kött folk äter nuförtiden jämfört med bara hur mycket våra föräldrar brukade äta, skulle vara bra på olika plan. Med avseende till den lokala miljöpåverkan (t.e. situationen i Östersjön) och en del av de människohälsorelaterad och djuretiska konsekvenser, hjälper delvis att det finns ”snällare” och naturligare alternativ till det storskaliga industriella produktionssättet. Och visst finns det också olika regelverk som tar hänsyn till en del av såna problem. Men sen finns det globala klimathotet. Det är inte bara FAO:s rapport ”Livestock´s Long Shadow” från 2006 som beskriver omfattningen av köttproduktionens inverkan på klimatförändringen, utan det finns gott om senare forskning, som hänvisas i artikeln. Och då förstår jag inte: om vi är överens att det är viktigt att prissätta växthusgasutsläpp och vi står fast med ”the polluter pays” princip, varför ska då utsläpp från djurindustri (och jordbruk, för den del) komma undan? En enkel och transparent konsumtionsskatt, lik koldioxidskatten på bränsle, genom att minska den totala konsumtionen, skulle samtidigt mildra de andra problem, och på så sätt möjliggöra en simplifiering av regelverket. Jag ser ingen grund till oron att det skulle försämra möjligheterna för svensk köttproduktion. För det första, om man ska ändå komma åt de olika externalitet genom ett flertal olika styrmedel, ska man tänka på att ett mer komplicerad regelverk också ökar kostnader för producenter och är till nackdel gentemot mindre reglerad utländska produktion. En konsumtionskatt ändrar istället inte det relativa priset på svenskt vs importerat kött, så går det inte att dra slutsatsen att det skulle minska konsumtionen av svenskt kött mer än importerat. Det beror helt enkelt på den relativa priselasticitet av de ”två” produkter. Dessutom finns det andra länder där en köttskatt har diskuterats, och då skulle Sverige kunna gå före och visa på möjligheten.
      Som andra har sagt, i väntan på en sån politik, skatt eller annat, som genom att ta hänsyn till djurindustrins miljöpåverkan skulle resultera i ett bättre anpassat jordbruk och djurhållning, den frivilliga köttfria veckodagen bidrar i rätt riktning. Sen har vi alltid möjlighet att ignorera problemen. Åke Rutegård, VD för branschorganisationen Kött och Charkföretagen, tillsammans med Magnus Kempe, analytiker på trendspaningsföretaget Kairos Future, är ”tveksamma till att fenomenet Köttfri måndag får något större och mer varaktigt genomslag i Sverige”. Kanske har de rätt, vi kommer hålla i våra biffar och instämma med Groucho Marx när han protesterar: ”Why should I care about future generations? What have they ever done for me?”
      Men jag tror inte det.

      • Andreas SO says:

        Milijömässigt sett är det helt meningslöst att införa detta eftersom Sverige redan har en ganska måttlig köttkonsumtion och desutom är ett litet land. Det vore skillnad om USA införda samma sak. USA konsumerar 123 kilo kött per person under ett år. Om de kunde minska till Japans nivå, 46 kilo kött/person, så skulle det kanske ha en effekt..

  10. Henke says:

    Om man lägger köttskatten direkt på konsumenterna, dvs. på slutkundmarknaden och inte på grossistmarknaden där den svenska bonden säljer sitt kött, så finns det ju inget som hindrar att också utländskt kött omfattas av beskattningen. På så sätt substitueras inte svenskt kött bort till förmån för utländskt utan istället till förmån för andra varor. Köttskatt borde vara ett ändamålsenligt och bra instrument att intervenera externaliteterna som följer av köttkonsumtion.

  11. Jesper Roine says:

    Flera har ovan (i diverse ordalag) kommenterat att det är skillnad på kött och kött. Det är naturligtvis sant (jag tycker också att Maria är ganska tydlig med detta i sin text där hon t ex diskuterar ERA, Ecological Recycling Agriculture) och visst skulle man teoretiskt vilja differentiera regleringar på olika sätt. Dock måste detta vägas mot enkelhet (och kostnad i implementeringen av åtgärder. Skatt på t ex fett eller socker är också trubbigt men enkelt. Avvägningen är inte tydlig men argumentet att något är enkelt och transparent ska inte underskattas i sammanhanget.
    Min läsning av Marias artikel är att det finns många tänkbara åtgärder men att många kräver internationell koordination och andra kräver kostsam uppföljning och ger potentiellt problematiska incitament (t ex genom att de skapar incitament att försöka omdefiniera det man gör för att hamna i en kategori som behandlas annorlunda regleringsmässigt, etc.). Samtidigt är köttkonsumtionen totalt sett sådan att det är svårt att se att man inte skulle behöva minska den totala konsumtionen nästan oavsett hur köttet produceras. Mot bakgrund av detta är skatt (eller opinionsbildande att frivilligt minska köttkonsumtion) enkelt och bidrar i rätt riktning.

  12. Andreas SO says:

    Vet inte om någon har nämt det men om odling av kött blir vanligt i framtiden så kommer vi förhoppningsvis kunna äta så mycket kött vi vill utan att staten lägger fingrarna i maten.

    • Jesper Roine says:

      Meat Free Monday är inget statligt initiativ direkt…

      • Andreas SO says:

        Jag vet att det är svårt för många att hålla en trevlig ton men man behöver faktiskt inte dumförklara andra människor hela tiden. Tro det eller ej. Ingen har sagt att Meat Free Monday är ett statligt initiativ. Däremot så handlar själva blogginlägget om att landstinget ska införa köttfria måndagar. Det behöver man kanske inte göra i framtiden om det utvecklas effektiva sätt att odla kött på.
        ha en bra onsdag Jesper.

      • Jesper Roine says:

        dumt av mig…jag uppfattade, helt felaktigt tydligen, att en mening som avslutas med ”förhoppningsvis kunna äta så mycket kött vi vill utan att staten lägger fingrarna i maten” som att du tyckte att statlig intervention var det huvudsakliga problemet i sammanhanget. Jag ville bara mot bakgrund av detta poängtera att just Meat Free Monday inte alls är något statligt initiativ…Och, nej, inlägget handlar inte om ”landstinget ska införa köttfria måndagar. Det finns en länk i inlägget till en debattartikel som tycker att det vore en bra idé. Inlägget handlade om det spontana (icke-statliga) initiativet att vi frivilligt (utan statlig inblandning) kanske själv kunde komma fram till att det fanns många goda själ att försöka äta mindre kött.

      • Andreas SO says:

        Allt jag skrev var att köttodling verkar vara en bra idé.. Det är inget att bli upprörd över. Att du verkar ta det som kritik mot något du skrivit kan jag verkligen inte förstå. Jag har inte sagt att det är ett statligt initiativ. Däremot har landstinget och även köttbeskattning något med staten att göra. Jag tycker personligen att det vore en fördel om staten inte la sig i i onödan. Därför uttryckte jag en förhoppning om att man kanske kan producera kött effektivt i framtiden.

  13. Magnus Därth says:

    Ju längre diskussionen här på Ekonomistas lider desto mer övertygad blir jag om att det för många är en minskad köttkonsumtion som är målet i sig och inte mindre utsläpp, mindre övergödning, bättre djurhållning m.m. Maria Perotta bekräftar ju också det i sitt svar här. Det förefaller var känslor som kläs i rationella argument snarare än en seriös fokusering på problemen och vilka de effektivaste sätten att lösa respektive problem är. Samma linje ger också Jonas Paulsson på Ekobloggen och Annika Carlsson-Kanyama uttryck för i sin artikel på Stockholms fria.nu.

    Ett av grundproblemen i argumentationen är att en lång rad problem lyfts fram och blandas samman och där de sannolikt mest effektiva lösningarna sliljer sig åt. Klimatutsläpp kräver sin analys, övergödningsproblematiken sin och ett bättre djurskydd en annan. De mest effektiva styrmedlen kommer också sannolikt att variera.

    Men många sjunger enkelhetens lov för att man inte orkar tränga tillräckligt djupt i frågan för att skaffa sig ett relevant styrmedel. Det riskerar att sluta i en generell köttskatt i Sverige för att döva samvetet och visa resten av världen att Sverige ”kan” gå före. Igen. Detta kommer sedan bara att uppfattas som apart i andra länder och tämligen korkat och det är tveksamt om effekten ens kommer att bli mätbar på global nivå. För det är väl ett globalt problem vi diskuterar?

    Till sist: Har Nordiska ministerrådet i en studie konstaterat att klimatutsläppen från en påse skumbananer är likvärdiga med en fläskkotlett. Vad säger det oss?

    • ragnar bengtsson says:

      Sista delen i din kommentar fångar det jag tycker du försöker säga. BRA! Det är alldeles för mycket fokus i debatten på vilka livmedel eller andra varor som är bäst/sämst och alldeles för lite fokus på just kärnproblemet.

      Men köttfri måndag är ju en bra idé ändå.

      För det första jag ser det som en opinionsyttring till politiker och samhällsdebbatörer. Som ett sätt att säga att vi vill göra mer än vi gör idag, ett sätt att be om kraftfullare åtgärder som strängare koldioxidskatter, färre utsläppsrätter mm.

      För det andra som en introduktion till vegetarisk mat för alla som aldrig äter vegetariskt. Och då är det mest för att på längre sikt göra dem ivrare för ovan nämnda opinionsyttring.

      Symbolåtgärder är trots allt symboler, och kan därmed förändra oss/de/vi till något bättre.

    • Magnus: Och hur tycker Du att man ska lösa problemen med dålig djurhållning och med klimatutsläpp?

      • Magnus Därth says:

        En god djurhållningen har vi i Sverige valt att skapa via en lagstiftning (sannolikt en av de mest långtgående i hela världen) som anger vilken lägsta nivå som samhället accepterar. Denna lägsta nivå kan och ska naturligtvis diskuteras. I den mån det finns konsumenter som anser att samhällets nivå är för låg finns alla möjligheter att via sina val i butik premiera en högre nivå. Detta blir då en rimlig avvägning mellan lagstiftning, som de flesta länder valt, och en mer marknadsbaserad produktion av ”djurskydd”. För det kan väl knappast vara effektivt att lägga lagstiftningsnivån på en nivå (så hög) som bara vissa efterfrågar.

        Om man nu valt att sätta en lägsta nivå genom lagstiftning skulle en skatt som ytterligare straff för ”dålig” djurhållning ovanpå den undergräva systemet. Anser man att lagstiftningen är för svag eller att efterlevnaden brister bör förstås lagstiftningsnivån höjas eller kontrollen förbättras. Enligt principen ett mål – ett medel.

        När det gäller klimatutsläppen kan naturligtvis ekonomiska styrmedel vara en väg. Men att föreslå en skatt kräver naturligtvis att man också tar ansvar för en differentiering. Den som noga studerar utsläppen från olika djurslag och uppfödningssystem kommer att märka att stora skillnader förekommer och att straffa de som har låga utsläpp på samma sätt som de som har höga, ger naturligtvis inte önskade incitament för bättre produktionsmetoder. Det är ju förorenaren som ska betala!

        Ett system där man straffar alla uppfödare bara för att de producerar kött framstår för mig endast uppbyggt kring en uppfattning att köttproduktion är fel. Denna uppfattning får man naturligtvis ha, men försök inte förklä den i ekonomisk teori utan stå för den som den är.

        Och Maria P: Svenskarna äter mest godis i hela världen, inklusive skumbananer med och utan choklad.

    • Maria Perrotta says:

      Att vi borde äta mindre skumbananer också? Det är förresten ingen som äter skumbananer varje dag och gärna flera gånger om dagen, så problemet här kan inte vara lika stort.
      Som jag förstår detta svar, är vi överens åtminstone om en sak: att det finns många externalitet och problem som skapas av köttindustrin. Sen Magnus säger att de tas redan hand om av olika existerande styrmedel, som möjligtvis ska förbättras. Medan jag säger att en mindre köttkonsumtion, möjligtvis framkallad av en skatt, skulle vara en bättre allomfattande lösning. Och jag säger det baserad på den vetenskapliga litteraturen jag har läst och sammanfattat i min artikel. Jag ser inte direkt varför är detta ”känslor som kläs i rationella argument”. Oron för att Sverige ska uppfattas som korkat för att våga gå före, det kallar jag för ”känslor”.
      Håller med Ragnar: det är inte uppenbart för alla att det faktiskt finns annan mat än kött, som också är ”mat”, näringsrik, hälsosam, smakrik, och att det går att hoppa över kött ibland (säg, en dag i veckan) utan att svälta.

      • Ragnar Bengtsson says:

        Fast vi äter ju mssa saker som inte är just mat. Godis, chips, vattenflaskor, etc. Det är ju inte köttet i sig som är problemet utan dess utsläppseffekter. Som massa andra industrier mm har med. Om vi ensidigt beskattar kött får vi kanske en miskade utsläpp, men det blir knappast en optimal lösning på problemen med utsläpp.

  14. Maria Perrotta says:

    Köttproduktion, i den skala som den görs idag och med metoderna som används idag, är fel, jag står på det! Och det är just på grund av ekonomisk teori som jag står på det, trots vad Magnus verkar vara övertygad om. Och det är fortfarande på grund av det som jag påstår att det borde minskas. Sen, i ramen av en mindre produktion och konsumtion, det är väl inte omöjligt att skapa ett system som bestraffar förorenare relativt mer, och minskar ”dålig” produktion relativt mer, men samtidigt ger incitament till bra (inte bara bättre!) produktionsmetoder. Till exempel kan man ge tillbaka skatteintag till bra producenter i form av bidrag.
    Under de givna omständigheterna, det är inte möjligt att lämna det till konsumenter. Idé av en ”marknadsbaserad produktion av djurskydd”, där konsumenter som anser att samhällets nivå är för låg har möjligheter att, via sina val i butik, premiera en högre nivå, är underbar. Förutom den lilla detaljen att, för merparten av köttprodukterna i butiker, det finns inte någon information om varifrån de kommer, om djurhållning eller produktionsmetod. Val utan information är tomma ord.

    • Hur kan man med ekonomisk teori saga att nagot ar fel? Ekonomi handlar om relativiteter, alltsa kan man saga att nagot ar samre an nagot annat om det utvarderas enligt vissa specifika kriterier. Att saga att nagot ar fel ar inte ekonomi utan ideologi (inte nodvandigtvis nagot fel i det men ideologi ar det).

      Vidare ar ditt sista stycke ett cirkelargument. Det finns gott om kottproducenter som gor reklam med sina djurhallnings- och produktionsmetoder. Att alla konsumenter daremot inte verka ha samma preferenser som du ar en annan sak.

      • Vidare, fler komplicerade bidrag till bonder verkar vara en sallsynt dalig ide med tanke pa hur bidragsberoende dessa redan ar och hur nastintill omojligt det ar att avskaffa dessa bidrag nar de inte langre anses onskvarda (tank Franska bonder med traktorer pa motorvagarna for att fa fortsatta overproducera spannmal som ingen vill ha) och hur de nastintill alltid har negativa sidoeffekter (biobranslen)

      • Maria Perrotta says:

        Jag omformulerar mig: istället för ”Köttproduktion, i den skala som den görs idag och med metoderna som används idag, är fel” läs ”Valet av skala och metoder i dagens köttproduktion är fel”. Det kan man väl säga när man har utvärderat balans mellan marginell kostnad och nytta (för att bestämma produktionsskala) och gått genom alternativa metoder, med ekonomisk teori. Eller?
        Vidare, reklam och information är inte direkt samma sak.

      • Reklam ar en delmangd av information. Poangen kvarstar: det finns redan information om att vissa typer av kott ar producerade pa ett annat satt an andra. Manga (de flesta?) konsumenter valjer trots detta att inte kopa detta kott. Varldens befolkning verkar alltsa ha andra preferenser an du. Mao: med dina preferenser (eller kriterier) sa kan du myckt val saga att vissa typer av kottproduktion ar fel, men du kan inte saga detta utan att kvalificera vilka dina preferenser/kriterier ar.

      • Maria Perrotta says:

        Mina preferenser har inget att göra med detta, och mina ”kriterier” har jag upprepat många gånger: jag utgår ifrån ekonomisk analys. Konsumenter betalar inte rätt pris för kött allmänt sett, och för olika typer av kött i synnerhet, det är hela poängen med externalitet. Om priserna hade varit ”rätta”, dvs inkluderat alla sociala kostnader och speglat all information, då skulle konsumenternas val se annorlunda ut. Det är poängen med den hela diskussionen, hur ska man rätta till ett marknadsmisslyckande.

      • Att forsoka uppskatta externaliteter och analysera huruvida dessa tacks av ett pris ar ekonomi men det var ju inte det jag kritiserade utan att du kategoriskt sager att vissa kottproduktionsmetoder ar ”fel”. (Jag tycker inte heller att uttrycket ”ratt pris” ar speciellt bra)

  15. Andreas SO says:

    Varför inte 4-5 köttfria dagar i veckan?

Trackbacks

  1. [...] vid Handelshögskolan gör mig alldeles förtjust genom att uppmärksamma Köttfri måndag i ett blogginlägg 2011-11-07. Jesper Roine skriver att den som vill ha en genomgång av de huvudsakliga [...]

  2. [...] DN , DN , SvD , SvD Bloggar: Anna Starbrink , Ekonomistas , Kökschefen , Gester , Tinas universum , Äntligen [...]

  3. [...] i livet tänka sig ekonomiska styrmedel (köttskatt, fettskatt). Trots att det är vad ledande forskare, utredningar och läkare säger. Att omhänderta barn går bra men en liten skatt för att rädda [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 292 andra följare