På DNs ledarsida i förra veckan påminner Erik Helmerson i en kommentar till Oxfams omdiskuterade rapport om vikten av att kunna hålla mer än ett begrepp i huvudet när man pratar om ”rikedom”. Hans poäng är (tror jag) att personer med arbete, utbildning och fast inkomst mycket väl kan hamna i en situation där deras nettoförmögenhet är negativ utan att det betyder att de är ”fattiga”. Dock är det svårt att förstå hur han kommer fram till att Oxfam använder ett ”orättvist” förmögenhetsbegrepp. [Read more…]
Skiljer nationalekonomer på betalningsvilja och nytta?
2015-01-26 av 13 kommentarer
Efter att ha läst Greg Mankiws storsäljande lärobok i nationalekonomi undrar Nina Björk om nationalekonomer missat att människors betalningsvilja beror på deras betalningsförmåga. Hennes undran beror på att nationalekonomer förefaller likställa betalningsviljan med den nytta individen får av något. Som alltid när kulturskribenter diskuterar nationalekonomi blev detta ett samtalsämne vid nationalekonomernas lunchbord. ”Björk har missuppfattat” och ”vi likställer inte alls betalningsvilja med nytta”, var den vanligaste responsen. Trots att detta till viss del är sant så vill jag ändå hävda att Björk har en poäng. [Read more…]
Den globala förmögenhetskoncentrationen och dess svenska motsvarighet
2015-01-22 av 20 kommentarer
I dagarna har en rapport från Oxfam om global förmögenhetskoncentration fått enorm spridning. Den faktauppgift som tycks få alla att stanna upp är att världens 80 rikaste personer har en samlad förmögenhet som motsvarar förmögenheten hos den fattigare halvan av världens befolkning, alltså cirka 3,5 miljarder personer. [Read more…]
Ny omfattande forskningsöversikt om ekonomisk ojämlikhet
2015-01-20 av 3 kommentarer
I takt med en ständigt ökande mängd forskningsrön uppstår tid efter annan ett behov av att sammanfatta forskningsläget inom olika ämnesområden. Nyligen släpptes den allra senaste översikten av forskningen om ekonomisk ojämlikhet och inkomstfördelning i den välkända bokserien Handbook of Income Distribution. I denna forskningsantologi har redaktörerna Anthony Atkinson och François Bourguignon bjudit in fördelningsforskare att sammanfatta kunskapsläget inom olika områden. Översikterna vänder sig till forskare men är skrivna så att inte enbart det egna ämnets experter ska kunna förstå, vilket gör antologin till en veritabel bibel för alla som vill fördjupa sin förståelse av den ekonomiska ojämlikheten i våra samhällen. [Read more…]
Beteendeekonomi och ekonomisk policy
2015-01-08 av 12 kommentarer
Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.
Maskinerna och arbetskraftens minskade inkomstandel
2014-12-30 av 24 kommentarer
”Vad ska alla jobba med när maskiner och robotar tar över allt fler arbetsuppgifter?”, är en fråga nationalekonomer brukar småle åt. ”Det är svårt att sia om, men arbetsuppgifter kommer alltid att finnas så det ska nog lösa sig”, lyder standardsvaret. Svaret är med stor sannolikhet sant — något kommer folk att göra — men också undanglidande. De samhällsekonomiska konsekvenserna av en tilltagande robotisering är dock för viktiga och intressanta för att glida undan. [Read more…]
Är inkomstojämlikhet dåligt för tillväxt?
2014-12-10 av 17 kommentarer
I går publicerade OECD en ny studie som snabbt spridit budskapet ”Nu är det bevisat, inkomstojämlikhet är dåligt för tillväxten!”. I den konstateras att det framförallt är den relativt sämre utvecklingen för den undre halvan av fördelningen som drar ner tillväxten. Effekterna är enligt studien ganska stora: tillväxttakten i Sverige skulle ha varit i storleksordningen 20 procent högre under perioden 1990-2010 om inte inkomstskillnaderna ökat under denna period (sid 18 i rapporten). Studiens resultat tycks bekräfta vad andra studier från till exempel IMF tidigare visat. [Read more…]
Hur kan vi ha så höga skatter?
2014-11-26 av 11 kommentarer
Hur är det möjligt för de nordiska länderna att ha ett så högt skattetryck utan att de negativa effekterna av skatterna helt undergräver ekonomisk tillväxt och välfärdsskapande? Med utgångspunkt i denna fundamentala fråga diskuterar Henrik Jacobsen Kleven de nordiska ländernas höga skatter i det senaste numret av Journal of Economic Perspectives. Hans svar har tre delar: [Read more…]
Hur kan vi minska flaskhalsarna i inkomstrapporteringen?
2014-11-18 av 7 kommentarer
En fungerande ekonomisk politik kräver att politiker och riksbanksledning har god information om det rådande ekonomiska läget. Alltför stora tidsfördröjningar i inrapporteringen av data skulle kunna skapa problem om en stimulans kommer för sent och blir procyklisk. I Sverige finns flera tidsfördröjningar i datarapportering, och bland de allvarligare torde gälla hushållens inkomster som politikerna får reda på mer än ett år, och för vissa inkomster över två år, senare. Finansdepartementet borde tillsätta en undersökning av var flaskhalsarna i inkomstrapporteringen finns och hur dessa kan tas bort. [Read more…]
Är absolut bättre alltid bättre?
2014-11-04 av 12 kommentarer
En frustrerande stor del av diskussionen om utveckling och inkomstskillnader bottnar i debatten om det är relativa eller absoluta förändringar som är viktigast. Vissa väljer att fokusera på att skillnaderna ökat, andra på att alla (grupper) trots allt fått det bättre. Oförmågan (eller möjligen oviljan) att se att man pratar om olika saker gör att många potentiellt viktiga diskussioner aldrig leder någon vart. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer