För snart två år sedan kom den statliga Månadsuppgiftsutredningen med sin slutrapport, Månadsuppgifter – snabbt och enkelt. Månadsuppgifter innebär att arbetsgivare varje månad istället för en gång om året lämnar in uppgifter om anställning, lön och eventuellt arbetstid. En reform av detta slag skulle kunna innebära både effektiviseringar av arbetsgivarnas lönesystem och besparingar i de offentliga socialförsäkringssystemen. Trots det har vissa särintressen på senare tid drivit en kampanj mot förslaget. Kritiken förefaller delvis missriktad, men att vissa företag nog behöver kompenseras för de kortsiktigt ökade kostnader ett nytt system medför känns rimligt.
Sluta subventionera bilparkeringar!
2013-04-10 av 51 kommentarer
I Stockholms innerstad — och säkerligen på många andra håll — sägs det vara ”brist” på parkeringsplatser. ”Bristen” beror på felprissättning av parkeringsplatser. Framförallt är det boendeparkering för att parkera på gatan som är för billigt. Bilägare åtnjuter förmodligen det lägsta kvadratmeterpriset i Stockholms innerstad — 12,5 kvadratmeter kostar 800 kronor per månad. (Gissningsvis är det dyrare att hyra en lagerlokal än att ha en gammal skåpbil som ”rullande lager” på gatan.) Detta resulterar i att det är svårt att hitta lediga parkeringsplatser. [Read more…]
Klockor och målstyrning
2013-04-05 av 21 kommentarer
Så här ett litet tag efter övergången till sommartid är det intressant att ägna klockorna på arbetsplatser och institutioner lite extra uppmärksamhet. På sina håll tar det lång tid att justera fram klockorna den timme vi förlorat och detsamma brukar gälla när denna timme under hösten betalas åter. Min gissning är att den tid det tar att ställa om klockorna är en hyfsat bra indikator på allt möjligt kvalitetsarbete som bedrivs på platsen i fråga. Finns det rutiner och en tydlig ansvarsfördelning går det snabbt, annars kan man få vänta länge. Ibland ända tills dess att vintertiden återinträder. [Read more…]
Varför har balansen mellan kapital och löner förändrats?
2013-02-18 av 47 kommentarer
I torsdags (14 februari) sändes Dokument inifråns ”Lönesänkarna” i SVT. Programmet handlade om de ökade inkomstskillnaderna och framförallt fokuserades på relationen mellan kapital och löner sedan 1980-talet. På det hela taget var programmet bra och gav en faktamässigt riktig bild av utvecklingen (även om det förstås finns en rad problem med definitioner och alternativa sätt på vilka man kan se på utvecklingen, vilket också flera som kommenterat programmet tagit fasta på. Av dessa är konstateranden som att det faktiskt inte har skett någon ”lönesänkning” eftersom reallönerna ökat stadigt i Sverige förstås viktiga även om man hoppas att de flesta kan skilja på andelar och nivåer). I mitt tycke hade dock programmet ett djupare problem. Framförallt saknade jag frågan ”Varför har detta skett?” [Read more…]
Om fattigdomsmått på Ekonomistas
2013-01-17 av 68 kommentarer
Temat för SVTs Uppdrag Granskning var igår Barnfattigdomen i Sverige överdrivs av barnrättsorganisationerna. Programmet har väckt stor uppmärksamhet och genererat omfattande debatt (t ex ledare i Aftonbladet och debattinlägg på SvD Brännpunkt från Rädda Barnen, MP och Fryshuset). För den som är intresserad av frågan finns flera relaterade inlägg här på Ekonomistas.
Daniel har i två inlägg diskuterat om man bör använda ett relativt eller absolut mått på fattigdom, vilket också verkar vara kärnan i debatten kring Uppdrag Granskning. Se: Har fattigdomen ökat i Sverige? (november 2010) och Förenklat om fattigdomen (juli 2010). I ett annat inlägg diskuterade Eva Rädda Barnens rapport om barnfattigdom. Hon noterade att SCBs mått på låg inkomststandard inte verkar fånga familjer som lever på försörjningsstöd. Se: Oroande (?) siffror i Rädda Barnens fattigdomsrapport (mars 2012).
Sverige: det jämlika klassamhället?
2012-12-21 av 26 kommentarer
Sverige, liksom övriga nordiska länder, kännetecknas i av en förhållandevis hög grad av inkomstmobilitet. Oftast mäts sådan genom att skatta hur hög samvariationen i inkomst är mellan generationer eller mellan syskon. Som visas i figuren (källa) finns en tydlig koppling mellan låg inkomstmobilitet och hög ekonomisk ojämlikhet. Inkomstmobilitet och social mobilitet är emellertid inte samma sak och en kreativ ny studie av Gregory Clark ger en intressant komplementär bild av den sociala mobiliteten i Sverige. [Read more…]
Om den pragmatiska vikten av att sätta ett pris på naturen (och annat)
2012-12-17 av 24 kommentarer
Tidigare i höstas besökte Gretchen Daily, professor vid Stanford, Sverige. Anledningen var bland annat att hon tilldelades Volvo Environment Prize för sin forskning om hur vi ska värdera miljö och de ”tjänster” som miljön tillhandahåller. En vanlig invändning mot detta är naturen ”inte har (eller kan ha) något pris”, eller att den är ”oändligt värdefull” (ett tema som diskuterats i ett inlägg av Jonas här). Daily’s pragmatiska hållning är att dessa invändningar bara resulterar i att miljövärden, istället för att uppfattas som ”oändliga”, bortses ifrån i det mesta av faktiskt beslutsfattande. Den enda framkomliga vägen, speciellt när det är bortom att få till stånd förändringar i hanteringen av naturvärden, är att försöka prissätta värdet på det naturliga kapitalet. [Read more…]
Dags att se över fåmansbolagsreglerna!
2012-12-06 av 13 kommentarer
I Sverige beskattas arbete progressivt och kapital proportionerligt. Detta skapar ett incitament för framförallt höginkomsttagare att försöka omvandla löneinkomster till kapitalinkomster. De som har möjlighet att göra detta är personer med eget bolag. Av detta skäl har det sedan 1991 funnits särskilda regler, de s.k. 3:12-reglerna, som bland annat reglerar hur mycket fåmansbolagsägare får ta ut som aktieutdelning. Sedan 2006 har dessa regler successivt gjorts alltmer generösa. I senaste numret av Ekonomisk Debatt sammanfattar Annette Alstadsaeter och Martin Jacob sin ESO-rapport om 3:12-reglerna och visar att de förändringar av regelverket som skett sedan 2006 lett till fler fåmansbolag skapats och att utdelningarna från dessa ökat. [Read more…]
Återinför kanske inte adelsväsendet!
2012-11-29 av 6 kommentarer
För ett tag sedan föreslog jag här på Ekonomistas att adelsväsendet borde återinföras. Mitt huvudargument var att att fler icke-monetära belöningar skulle kunna leda till en jämnare inkomstfördelning, men jag var inte särskilt tydlig med hur detta skulle gå till. Ett exempel på detta ges dock i en studie av nationalekonomen Linus Siming. Siming visar att ordensväsendets upphörande 1974 innebar att de företagsledare som fått Vasaorden fick sämre betalt än motsvarande företagsledare som (ännu) inte fått denna utmärkelse. Linus drar slutsatsen att borttagandet av möjligheten att få Vasaorden krävde kompensation i form av högre monetära ersättningar. Detta tyder på att den jämlikhetssträvan som låg bakom avskaffandet ordensväsendet kan ha haft rakt motsatt effekt och ökat inkomstojämlikheten! [Read more…]
Avdrag för privatundervisning: dyrt och ojämlikt
2012-11-28 av 34 kommentarer
Idag publicerar jag nedanstående artikel om RUT-avdraget för privatundervisning på SvD Brännpunkt. Texten nedan är identisk med den i SvD men den innhåller länkar till diverse relevant material. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer