Drevet mot månadsuppgifter

För snart två år sedan kom den statliga Månadsuppgiftsutredningen med sin slutrapport, Månadsuppgifter –  snabbt och enkelt. Månadsuppgifter innebär att arbetsgivare varje månad istället för en gång om året lämnar in uppgifter om anställning, lön och eventuellt arbetstid. En reform av detta slag skulle kunna innebära både effektiviseringar av arbetsgivarnas lönesystem och besparingar i de offentliga socialförsäkringssystemen. Trots det har vissa särintressen på senare tid drivit en kampanj mot förslaget. Kritiken förefaller delvis missriktad, men att vissa företag nog behöver kompenseras för de kortsiktigt ökade kostnader ett nytt system medför känns rimligt.

Grundtanken med månadsuppgifter är att ett sådant system skulle medföra både billigare och bättre hantering av de offentliga välfärdssystemen samtidigt som även företagens system för löneutbetalning, inrapportering av uppgifter till myndigheter skulle effektiviseras. Obligatoriska system för månadsuppgiftslämning om individers löner finns redan i ett flertal länder, däribland Danmark, Nederländerna och Tyskland.

Kritiken i Sverige mot månadsuppgifter har icke desto mindre varit våldsam. De senaste veckorna har kritiken framförts i ett stort antal ledarartiklar och debattartiklar (se sammanställning här) och även stora annonser i dagspress.

Kritikernas huvudpoäng är att reformen skulle kosta för mycket för näringslivet, särskilt för de små företagen som idag ofta saknar IT-system för lönehantering. En mängd siffror och beräkningar florerar, men enligt en utredning av Företagarna skulle den ökade merkostnaden vara ca 680 miljoner kr, eller 67 kronor per anställd, i den privata sektorn. Detta är en betydligt högre siffra än vad månadsutredningen kom fram till, vilket förstås stämmer till eftertanke.

Men såvitt jag kan se verkar kritikerna bortse från det faktum att införandet av IT-baserade lönesystem skulle innebära långsiktiga besparingar. Enligt Företagarnas egna beräkningar innebär de 25 procent lägre kostnader för lönehantering än manuella system.

Dessutom finns ytterligare en besparingsaspekt av månadsuppgifter som kritikerna verkar ha bortsett från. Som påpekats av flera remissinstanser (och även Ekonomistas) skulle inrapportering av arbetad tid kunna innebära mycket stora besparingar. Enligt beräkningar från statliga Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) skulle reformen kunna sänka arbetsgivarnas kostnader för hanteringen av de arbetsgivarintyg som krävs när anställda ska söka ersättning för arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd. Enligt IAF skulle kostnaden sänkas med drygt 1000 årsarbetskrafter, vilket motsvarar  417 miljoner kronor.

Naturligtvis finns en mängd aspekter i en bred fråga som den om månadsuppgifter. Såväl myndigheter och företag som individer berörs. Att många företag skulle få ökade kostnader av förslaget, särskilt på kort sikt, står ganska klart. Men om ambitionen i slutändan är att vårt land får rationella och långsiktigt effektiva system för hantering av löner och välfärdsutgifter kanske samhället borde kompensera dessa företag under övergångsskedet. På så vis skulle allmänintresset och särintresset kunna fås att sträva åt samma håll.

Comments

  1. Ragnar Bengtsson says:

    en momsfri månad kanske?

    • Ragnar Bengtsson says:

      eller dag… timme, kanske minut till och med skulle kompensera tillräckligt

  2. Typiskt teoretiker. Om det nu är effektivare med it-baserad månadsrapportering för småföretag, varför kopierar du inte valfritt småföretats affärsidé men använder dig av it-baserad lönerapportering och blir några procent billigare/bättre i din verksamhet? Profit!

  3. Inifrån Skatteverket says:

    Som Skatteverksanställd är jag ju naturligtvis part i målet (men för den delen inte heller representant för myndigheten).

    Ett av problemen man försöker lösa är ju att Skatteverket (och för den delen även Försäkringskassan) ofta ligger för långt efter i tiden när vi ska ut och kontrollera. Om vi får uppgifterna varje månad är det mycket större möjligheter att rätta både avsiktliga och oavsiktliga fel. Att under sommaren 2013 försöka reda ut vad som hände i ett företag våren 2012 är betydligt svårare än att göra det under försommaren 2012): Även för seriösa företagare borde det vara lättare att (givet att man ändå blir kontrollerad i samma omfattning) få kontrollen närmre i tiden så att man, a) inte upprepar samma fel många gånger och b) har lättare att få fram dokumentationen och komma ihåg vad som faktiskt har hänt.

    Dessutom är företagarna redan skyldiga att lämna uppgifter om totalbeloppen varje månad, bara inte specat på individnivå.

    Det som dock borde skrotas i förslaget är periodiseringarna. I korthet innebär de att ett företag som i februari betalar ut t.ex. utfyllnad av föräldrapenning eller semesterlön avseende december och januari, måste räkna ut hur mycket som avser vilken månad och sedan gå in och rätta detta både i december och januari. Skattemässigt ska ju pengarna ”höra till” februari vilket gör att man får problem med att skattemässiga belopp och månadsuppgiftsredovisade belopp blir olika (dvs hög risk för oavsiktliga fel och mycket krångel).
    Orsaken till att detta föreslås är (som jag förstått det) att den offentliga statistiken ska bli bättre, men jag tycker att när sådant diffar på en månad eller två hit eller dit så är vinsten mycket liten i förhållande till den stora mängd extra krångel det skulle leda till.

    Månadsuppgifter alltså, men med förnuft…

  4. Marcus says:

    Hej,

    Jag är småföretagare och tycker att generellt det saknas en koppling till verkligheten i i denna fråga och många liknande beslut/förslag. I synnerhet effekten på småföretag. Det blir en väldigt teoretisk syn på hur man kan göra besparingar men förstår inte och tar inte hänsyn till alternativkostnader och sub-optimeringar.
    Mitt företag har väldigt begränsat med resurser, att investera i IT-system tar tid och kräver investeringar. Kapital måste helt enkelt tas från andra projekt som skulle betala sig mer för mitt företag än övergång till ett visst IT-system. Dessutom måste lönesystemet vara väldigt flexibelt eftersom, i synnerhet jag, inte får samma lön varje månad, min lön beror löpande på resultatet. Dvs nyttan med ”bättre” lönesystem är begränsat.
    Att flytta kassaflöden över tid är inte lika lätt för ett litet bolag som för ett stort. Visst, vi skulle kunna försöka låna pengar till en investering i lönesystem men utan stabil historiska intäkter är det svårt. Dessutom är det väldigt tidskrävande att gå till banken presentera situationen och sedan löpande svara på frågor. Lånefinansiering är dessutom en fast löpande utgift som inte riktigt passa in i ett litet bolag med ojämn intäkter. Min lön kommer mao fluktuera än mer.

    En annan sak som oroar mig är hur detta påverkar t.ex. föräldraförsäkringen. Som småföretagare är min egen lön är ojämnt fördelad på året, vilken ersättning kommer jag få när jag VAB:ar. Ersättning för den månadens förlorad inkomst, eller den faktiska på årsbasis?

    Marcus

    • Inifrån Skatteverket says:

      Hej Marcus

      Jag förstår att det kan upplevas som att man inte tar hänsyn till småföretagarnas verklighet i resonemanget ovan. Samtidigt, har man bara ett fåtal anställda borde det inte bli så väldigt mycket mer betungande, eftersom man ju ändå måste redovisa totalbeloppen till SKV varje månad. Framför allt om man skippar periodiseringarna som jag är inne på ovan.

      Det är ju heller ingen som tvingar dig till att skaffa ett datoriserat lönesystem, uppgifterna (återigen utan periodiseringar) borde vara rätt enkla att hitta i bokföringen och fylla i på ett papper (eller i Skatteverkets e-tjänster).
      En mer vag nytta för dig som företagare är ju att det ger större möjligheter för oss (SKV) att slå undan benen för dina eventuella oseriösa konkurrenter.

      Vad gäller föräldraförsäkringen så kommer de vanliga reglerna om SGI fortsätta gälla. Där är det ju dock så att din sjukpenninggrundade inkomst (som VAB m.m. beräknas på) är din ”förväntade årsinkomst”, dvs inte din faktiska.

      Vad Försäkringskassan sen gör när den förväntade inkomsten inte går ihop med den faktiska i efterhand vet jag inte, men jag misstänker att om det gäller stora belopp blir det återbetalning. Jag avundas verkligen inte den som ska sitta och gissa sin årsinkomst i förväg när den fluktuerar så mycket som din gör, men den problematiken har du redan och den kommer inte att förändras av förslaget.

  5. Det stora problemet med detta förslag är att syftet är att underlätta för myndigheter att erhålla korrekta underlag. Detta är ytterligare en sak som skall göras, som med stor sannolikhet, inte berör det enskild företagets affärsidé. Vinsten som uppstår handlar om att system, med olika grad av samhällsnytta, långsiktigt blir bättre, vilket kanske gynnar oss alla. Och på tillräckligt lång sikt är vi alla döda som Keynes klokt konstaterade.

    Redan idag åläggs företag att lämna en mängd uppgifter som inte har med den egna verksamheten att göra. Hamnar du i en målgrupp hos SCB finns det ingen hejd på uppgifter som skall lämnas. För de som inte är företagare kan jag avslöja en hemlighet. När man fyller i undersökningar är lögnen frekvent förekommande dvs om den infyllda uppgiften är korrekt eller inte är oväsentligt. Den långsiktiga samhällsnyttan väger sålunda lätt när tiden och framförallt engagemanget är en bristvara.

    Företagare vill driva och utveckla sin verksamhet, inte tillgodose myndigheters till synes omättliga behov av information. Sedan kan man naturligtvis karaktärisera företagare som ett särintresse, men då detta särintresse har en viss betydelse för samhällets långsiktiga välstånd kanske en smula måttfullhet och eftertanke kan vara klok inställning.

  6. resolut says:

    Ägare till små företag kan ofta inte ta ut årslönen som en månadslön som är ungefär lika för varje månad. Man får ta ut lönen när det finns pengar att tillgå. Detta försvårar inte att lönen rapporteras in den månad som den tas ut. Men det blir problem om socialförsäkringarna skall bygga på ett varierande månadslöneuttag istället för en tolftedel av årslönen.

    • Inifrån Skatteverket says:

      Fast det ska ju inte socialförsäkringarna göra. Utan de ska fortfarande bygga på en ”förväntad” årslön.

      • resolut says:

        Då gäller det att se till att socialförsäkringarna inte följer med månadsrapporteringen. Det är inte ovanligt att något läggs till eller dras ifrån strax innan beslut tas. Någon detalj som kanske till synes saknar betydelse men som får negativa konsekvenser.

      • Och det är just detta som man kan förvänta sig som en glidning till, att socialförsäkringarna kopplas till ”månadslönen”.

        Något som ytterligare försvårar för småföretagare att ta någon som helst del av socialförsäkringarna.

  7. Erik S says:

    Jag är småföretagare. eller rättare sagt innehavare av enskild firma och F-skattesedel. Mitt intresse för att anställa någon ytterligare person i mitt företag förutom mig själv har tidigare varit ungefär noll. Med detta senaste förslag har intresset sjunkit till exakt noll.

    Den bästa idén på detta område som jag sett hittills är att Skatteverket helt enkelt tar över all ekonomisk administration åt småföretagen. Jag skickar in kopior på alla mina verifikationer till Skatteverket och ger dem tillgång till mina konton så att de kan dra den skatt de tycker är lämpligt. Maximal kontroll för Skatteverket, minimalt krångel för småföretagaren. En del skattefifflare kommer naturligtvis att protestera, men för oss som är ärliga och faktiskt försöker göra rätt så skulle det enbart kännas som en lättnad om en myndighet tog ansvar för allt det tråkiga med att driva företag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s