År 1867 utvandrade Charles och Emma Hederstedt från Sverige till Kansas i USA med sin då ettårige son Gabriel. Gabriel fick så småningom dottern Evelyn. Långt senare, när den stora depressionen inleds i USA år 1929, emigrerar smålänningen Albert Östling till USA. Denna Albert träffar Evelyn, och efter ett par år flyttar de till Sverige. De gifter sig sommaren 1939 precis innan andra världskriget bryter ut, och strax efter att tyskarna tågat in i Paris föder Evelyn den första av tre söner, min far. Vi är många svenskar som bär på berättelser om de svenskar som lämnade Sverige för USA, och en del av oss är så att säga resultatet av denna migration. Det åtminstone jag aldrig har reflekterat över är hur emigrationen påverkade de tre fjärdedelar av befolkningen som blev kvar i Sverige. Igår disputerade Mounir Karadja här på IIES och i två fascinerande kapitel i avhandlingen hjälper han och medförfattarna David Andersson och Erik Prawitz mig att fylla denna kunskapslucka. [Read more…]
Segregation och bilbränder
För en vecka sedan visste jag nästan ingenting om bilbränder. De senaste tiden har dock bilbränder diskuteras livligt och jag har hört och läst så mycket förvirrande att jag känt mig nödgad att bilda mig en uppfattning på egen hand. Det är framförallt två saker som förbryllat mig. Det ena är huruvida antalet anlagda bilbränder ökat eller minskat över tid. Den andra frågan gäller sambandet mellan segregation och bilbränder. En kunskapslucka som återstår är hur man rent praktiskt tänder eld på en bil, men just det tänker jag inte ta reda på. [Read more…]
Muskulösa män och migranter i åsiktskorridoren
Alla samhällen behöver förmodligen någon slags åsiktskorridor i bemärkelsen att det finns en del åsikter som tas för givna och inte ifrågasätts. Om vi till exempel ska diskutera huruvida det är stöld att äga vid varje affärstransaktion blir vardagen ganska besvärlig. En fara med åsiktskorridoren är dock att man lätt blir hemmablind när vissa åsikter sällan är föremål för diskussion. Om det dessutom uppstår tabun kring vissa frågor blir denna risk än större. Häromdagen kom jag till exempel på mig själv att undra varför dödsstraff anses vara så fel här i Sverige, men jag kunde inte dra mig till minnes vilket det principiella argumentet mot dödstraff egentligen var eftersom det nog var ett decennium sedan jag hörde en debatt för och mot dödsstraff. I det här inlägget tänkt jag ta detta som ursäkt för att framföra två ståndpunkter som jag tror ligger en bit utanför åsiktskorridoren — inte för att torgföra dessa åsikter, utan för att se om jag kan provocera fram bra motargument. [Read more…]
Splittrar pappamånader familjer?
Vid årsskiftet infördes en tredje så kallad ”pappamånad”. Huvudsyftet var enligt regeringens proposition ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten, vilket förväntas leda till en mer jämställd fördelning av hemarbetet och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. I propositionen anges också att ”barnets tillgång till fler än en förälder” förväntas öka. En indikation på att alla dessa mål kanske inte kommer att uppnås ges i en ny studie av bland andra Uppsala-ekonomen Arizo Karimi. [Read more…]
Prediktionsmarknadernas senaste: Trump tappar mark
Som Ekonomistas skrivit om flera gånger pågår en kontinuerlig handel i värdepapper vars priser kan tolkas som sannolikheten att ett specifikt utfall inträffar. En särskilt intressant marknad är den som är kopplad till det amerikanska primärvalet där det händer mycket just nu. De senaste priserna visar på stora förändringar på den republikanska sidan medan hos demokraterna pekar allting åt ett håll. [Read more…]
Fattigdom, välfärd och migration
LO:s chefsekonom 2000-2008, Dan Andersson, gav nyligen ut boken Tak för fattigdom. Den här boken är likt många andra texter av Andersson jag läst ett myller av ekonomisk-politiska idéer där inspiration hämtas från allt från Daron Acemoglus senaste forskning till statliga utredningar som alla utom Anderson själv glömt för längesen. Det är inte alltid helt lätt att följa vad det egentligen är Andersson vill ha sagt — boken är lite som ett smörgåsbord där nästan alla kan hitta sådant de gillar och sådant de avkyr. Teoretiskt och empiriskt väl belagda påståenden blandas med mer kontroversiella påståenden (t.ex. om ojämlikhet och hälsa). Om Andersson hade fokuserat på färre idéer och utvecklat dessa tydligare tror jag att han skulle kunna ha betydligt större inflytande på det ekonomiska tänkandet på den svenska vänsterflanken. [Read more…]
Makt och pengar: Stormrika amerikanska presidentkandidater
Min amerikanske granne sa över en middag häromdagen att “Det enda som ger verklig status i USA är pengar – se bara på vilka som nu försöker bli president!”. Politisk makt och pengar är ett gammalt kärt tema som jag ofta använder när jag vill motivera mina studenter att studera ekonomisk ojämlikhet. Och när man tittar på de sammanställningar som finns över amerikanska presidentkandidater och deras förmögenheter framgår det ganska snabbt att de flesta är rika, mycket rika. [Read more…]
Spelar massmediers vinkling någon roll?
Under hösten har jag ondgjort mig över rapporteringen i den morgontidning jag prenumererar på. Jag tycker helt enkelt inte att den på ett bra sätt har bevakat och förklarat skeendena under den migrationspolitiskt intensiva hösten. (För den som vill fördjupa sig i detta skrev Björn Östbring ett läsvärt inlägg om rapporteringen i början av hösten.) Jag har avstått från att diskutera den i mina ögon ensidiga rapporteringen eftersom sådana debatter lätt spårar ur, utan jag har i stället sökt information via andra kanaler, t.ex. den konkurrerande morgontidningen och utländska media, men också direkt från Migrationsverket, SCB och BRÅ. Men ibland har jag inte kunna hålla mig utan beklagat mig för min kollega David Strömberg som sitter i kontoret bredvid. Han är en av Sveriges främsta, men kanske mest medieskygga, medieforskare. Han brukar svara mig att media kanske ger en vinklad bild, men att jag inte borde hetsa upp mig eftersom det förmodligen ändå inte spelar någon större roll i ett samhälle med flera fria, konkurrerande medier. [Read more…]
Konstigt och fel om inkomstskillnader och demokrati
Skribenterna i Project Syndicate producerar oftast mycket läsvärda texter som jag regelbundet skummar igenom. När en rubrik som ”The inequality puzzel” dyker upp stannar jag oftast upp och läser. Det var så jag kom att läsa en artikel med just det namnet skriven av Dambisa Moyo, känd ekonom och författare (av bland annat kioskvältaren Dead Aid) och listad under Project Syndicates ”Public Intellectuals”. Artikeln visade sig dock inte motsvara förväntningarna utan är istället en bra utgångspunkt för att reda ut några saker om vad vi vet och inte vet om till exempel sambandet mellan inkomstskillnader och demokrati. [Read more…]
Etnisk heterogenitet och välfärdsstatens storlek
I oktober 2015 höll Nordic Economic Policy Review en konferens i Helsingfors på temat ”Vart är den nordiska modellen på väg?” Nu har uppsatserna från konferensen publicerats. Bland dem finns ett bidrag där jag diskuterar vilka konsekvenser som ökad etnisk heterogenitet kan få för den nordiska modellen med dess omfattande omfördelning av ekonomiska resurser mellan medborgare. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer