Det pratas mycket om bostadspriserna. Som Jesper Hansson har noterat i ett Ekonomistas-inlägg nyligen så blir nyhetsrapporteringen missvisande om den rapporterar tillväxtsiffror som bortser från säsongmönstret. Det är tyvärr också vanligt att man visar figurer över nominella bostadspriserna som ger ett missvisande intryck. Figurer över reala bostadspriser och bostadspriser i förhållande till disponibel inkomst ger ett mer balanserat intryck. (Se uppdaterade data i detta inlägg.) [Read more…]
Bostadspriser – nominella, reala och i förhållande till disponibel inkomst
2013-10-07 av 19 kommentarer
Kostsamt utnötningskrig mellan demokrater och republikaner
2013-10-03 av 5 kommentarer
USAs statsapparat är delvis nedstängd eftersom det saknas en budget för det budgetår som inleddes den 1 oktober. Anledningen till att det saknas en budget är, i sin tur, att republikanerna (som har majoritet i representantshuset) och demokraterna (som kontrollerar vita huset och senaten) inte kan komma överens. Republikanerna släpper bara igenom budgeten om den amerikanska hälsovårdsreformen, den så kallade Obamacare, skjuts upp ett år. Demokraterna, å andra sidan, har redan tidigare uteslutit förhandlingar om just Obamacare. [Read more…]
Rankning av Tysklands inflytelserikaste ekonomer
2013-10-02 av 5 kommentarer
Nyligen publicerade Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) en rankning av tyska nationalekonomers samhällsinflytande. Det som gör denna rankning intressant är att den till skillnad från de flesta andra existerande ekonomrankningar inte enbart tittar på forskningsgenomslag utan även på hur ofta ekonomerna citeras i media och hur viktiga de är i den politiska beslutsprocessen. En motsättning mellan forskning och samhällsengagemang verkar finnas. En liknande rankning av svenska ekonomer vore värdefull.
Missvisande nyhetsrapportering om bostadspriserna
2013-10-01 av 7 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Jesper Hansson, som är prognoschef vid Konjunkturinstitutet.
Som vanligt på hösten har i dagarna presenterats bostadsprisstatistik som i media beskrivs som att bostadspriserna stiger, se till exempel här, här eller här. Statistiken som åberopas är SCB:s så kallade Småhusbarometer och Valueguards bearbetning av data från Mäklarstatistik till det så kallade HOX-index.
I Småhusbarometern lyfter man fram den tvåprocentiga prisuppgången för småhus de senaste tre månaderna före den treprocentiga uppgången jämfört med föregående år, se Småhusbarometern t.o.m. augusti 2013. Man kan av denna rapportering lätt få intrycket att priserna har accelererat kraftigt den senaste tiden. Problemet är att det är tydligt säsongsvariation i villapriserna – de ökar vanligen som snabbare i början av året och i slutet av sommaren. [Read more…]
Skuldhysteri III: Skulder mest hos de rika? Vad säger disaggregerade data om hushållens balansräkningar?
2013-09-23 av 33 kommentarer
I ett tidigare inlägg har jag påmint om att när det gäller eventuella risker med hushållens skuldsättning duger det inte att bara titta på skulderna. Man måste se på hushållens hela balansräkningar av tillgångar och skulder för att bedöma eventuella risker. Tidigare har jag rapporterat aggregerade data om hushållens balansräkning, vilka visar att det genomsnittliga hushållet har en stark balansräkning. Men hur ser balansräkningen ut för hushåll i olika inkomstgrupper? Är det genomsnittliga hushållets balansräkning missledande? Disaggregerade data visar att såväl skulder som tillgångar är koncentrerade hos hushållen med högst inkomster. Balansräkningarna för de olika inkomstgrupperna ser dock minst lika starka ut som balansräkningen för genomsnittliga hushåll. [Read more…]
Skuldhysteri II: Det behövs inget amorteringstvång
2013-09-16 av 34 kommentarer
Det pratas mycket om hushållens skulder, snarast hysteriskt mycket (som jag diskuterat i ett tidigare inlägg). Det pratas också mycket, särskilt från Riksbanken, om att det skulle behövas amorteringskrav. Amorteringskrav är ett slags tvångssparande. Låntagaren antas inte själv kunna avgöra om han eller hon ska amortera på sitt bolån eller använda pengarna till något annat, till exempel bygga upp en likviditetsreserv av finansiella tillgångar och sprida risken mellan olika tillgångsslag. Men varför ska man tvinga låntagare till ett annat sparande än det de själva föredrar? [Read more…]
Skuldhysteri I: Att bara titta på skulderna duger inte
2013-09-15 av 47 kommentarer
Det pratas mycket om hushållens skulder, snarast hysteriskt mycket. Det varnas för att skulderna är för höga och att riskerna är stora och ökande. Från Riksbanken kommer vad som närmast liknar skräckpropaganda. Internationella institutioner som IMF och OECD hakar på, liksom media.
Om tonläget är högt verkar kvaliteten på analysen betydligt lägre. Analysen lyser snarast med sin frånvaro. Större skulder antas alltid medföra större sårbarhet. Men man kan inte bedöma hushållens sårbarhet och eventuella risker med hushållens skulder utan att också bedöma hushållens tillgångar och hela balansräkning, deras betalningsförmåga och deras motståndskraft mot störningar. Vem skulle bedöma ett företags eller en banks sårbarhet enbart utifrån deras skulder? [Read more…]
Andra världskrigets centralbankspolitiska rötter
2013-09-13 av 4 kommentarer
I maj 1927 hade den tyske riksbankchefen Hjalmar Schacht fått nog. Det var dags att göra något åt den snabbt växande aktieprisbubblan. Aktieindex hade trots allt stigit med otroliga 200 procent på ett par år och en så kraftig ökning kunde knappast vara realekonomiskt motiverad. Schacht valde att kräva kraftigt ökade säkerheter på bankernas utlåning till aktieköp och aktieindex föll som en sten. Tyvärr föll även investeringarna och den tyska ekonomin skickades ner i djup recession. [Read more…]
Åsidosätter Riksbanken prisstabilitetsmålet? Vad är i så fall kostnaderna?
2013-09-09 av 24 kommentarer
Vad menas med att ”åsidosätta prisstabilitetsmålet” när Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent? Hur vet man om Riksbanken åsidosätter prisstabilitetsmålet eller inte? Och vad är i så fall kostnaderna av att åsidosätta prisstabilitetsmålet? Kan Riksbanken inte bara ha åsidosatt prisstabilitetsmålet utan i realiteten också ha såväl motarbetat riksdagens och regeringens mål om hög sysselsättning som ökat hushållens skuldsättning? [Read more…]
Avdrag, bidrag och subventioner
2013-09-04 av 96 kommentarer
Om man kunde få ett fikabidrag från Statliga fikastödsnämnden motsvarande halva priset för varje kopp kaffe man köper skulle nog ingen tveka om att kalla detta för en subvention. Byt ut kaffe mot läxhjälp, Fikastödsnämnden mot Skatteverket, skicka utbetalningen till producenten snarare än konsumenten och kalla bidraget för avdrag, så blir förvirringen total. Vem som står för halva fikakostnaden framstår plötsligt som oklart. Frågan är därför om det går att säga något mer principiellt om vad som faktiskt är en subvention? [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer