Vetenskap eller sanning? Andersson och Jonung svarar på kritiken

Detta är gästinlägg av Fredrik N G Andersson och Lars Jonung, båda verksamma vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Under senare år har Lars E O Svensson gjort sig känd som skarp kritiker av Riksbanken. Hans kritik vilar i stor utsträckning på en ekonometrisk studie vilken täcker åren 1997-2011. Vi har i en rad inlägg vänt oss mot denna studie (se här, här och här). Vi hävdar bland annat att hans ekonometriska beräkningar inte är robusta, att hans modell är för begränsad för att ligga till grund för en trovärdig analys av penningpolitiken och att Riksbanken under åren 1997-2011 har uppfyllt inflationsmålet. En intervju i Svenska Dagbladet har fått Svensson att publicera ett inlägg på Ekonomistas med rubriken ”Jonung och sanningen”, raskt följt av ”Jonung och sanningen II”. Här ger vi vår syn på Svenssons inlägg. [Read more…]

Den svarta lådan vid Brunkebergstorg

Detta är ett gästinlägg av Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Det finns anledning att tvivla på Riksbankens egenproducerade underlag för penningpolitiken och för dess krav på åtgärder för att upprätthålla finansiell och makroekonomisk stabilitet. [Read more…]

Jonung och sanningen II

Uppdatering 2014-11-19:                                                                                                    [English]
Vid en närmare granskning visar sig Anderssons och Jonungs annorlunda resultat bero på ett elementärt ekonometriskt fel. Se detta senare inlägg.

Lars Jonung har som bekant upprepade gånger i svepande ordalag kritiserat min beräkning av den ökade genomsnittliga arbetslöshet som orsakats av att genomsnittlig inflation i Sverige legat betydligt under målet. Varje gång har jag svarat och visat och påtalat att han tycks ha fel på alla punkter, senast i detta inlägg och i SvD. Nu har Fredrik Andersson och Jonung skrivit en lång uppsats med en rad regressioner som påstås visa att mitt resultat inte håller. Jonung har kommit med en ny upprepning av tidigare påståenden i SvD. Anderssons och Jonungs idé är att mot vedertagen praxis vid liknande beräkningar och trots ekonometriska problem med överlappande data använda den årliga inflationen istället för kvartalsinflationen. De ekvationer vars parametrar Andersson och Jonung försöker skatta visar sig dock vid en närmare granskning vara felspecificerade och stämmer inte med data. När jag korrigerar detta och gör nya beräkningar med användande av den årliga inflationen bekräftar även dessa mitt resultat. Mina beräkningar är således mycket robusta. På nytt tycks Jonung ha fel på alla punkter.   [Read more…]

Ingves försöker försvara sig

Riksbanken och riksbankschefen Stefan Ingves har den senaste tiden utsatts för en intensiv inhemsk och internationell kritik för sin penningpolitik (se t.ex. härhärhär, här och här). I en debattartikel i DN den 5 november försöker riksbankschefen Stefan Ingves försvara sig. Per Jansson och Cecilia Skingsley försöker också försvara sig med liknande argument som Ingves i Financial Times. Det är inte lätt. Ingves försök har betygsatts efter en seriös och utförlig genomgång från ett argumentationsanalytiskt perspektiv i den läsvärda bloggen DN Debatt-betyg. Ingves får betyget 4 av 10 och omdömet ”Artikeln är inte särskilt välargumenterad och präglas inte av den intellektuella ärlighet man förväntar sig av en högt uppsatt statlig tjänsteman”. Här kommenterar jag några av Ingves argument och konfronterar dem med data och fakta. Några av argumenten är förvånande och svaga, några är missvisande och några är uppenbart felaktiga. Sammantaget håller de inte. [Read more…]

Jonung och sanningen I

Den genomsnittliga inflationen i Sverige har sedan inflationsmålet på 2 procent började gälla 1995 blivit betydligt lägre än målet. I en uppsats, som kommer att publiceras i tidskriften American Economic Journal: Macroeconomics i januari, har jag visat att detta har medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under 1997-2011 har blivit ungefär 0,8 procentenheter högre än om Riksbanken hade uppfyllt inflationsmålet, motsvarande ungefär 38 000 fler arbetslösa. Lars Jonung har sen i våras upprepade gånger påstått att detta resultat inte  håller om man tar hänsyn till tidsvarierande inflationsförväntningar, senast i Svenska Dagbladet den 7 november. Varje gång har jag bemött Jonungs påstående och hänvisat till att uppsatsen tydligt visar att mitt resultat håller även om man inkluderar inflationsförväntningarna som förklaringsvariabler. Jonung kan inte vara okunnig om detta. Jag har nämligen tidigare framfört detta personligen till Jonung, översiktligt här, i detalj här, vidare här, härhär samt nu senast på SvD:s webplats och i dagens papperstidning. Far Jonung medvetet med osanning?   [Read more…]

Doyle har fel om Riksbanken

Peter Doyle var tidigare anställd vid IMF och under några år chef för den delegation som årligen besökte Sverige för IMF:s s.k. Article-IV-rapport om Sverige. I måndagens Dagen Industri har han en debattartikel som försvarar Riksbankens räntehöjningar 2010.  I sin debattartikel tycks dock Peter Doyle ha fel om det mesta.  [Read more…]

Varför betona skuldkvoten när det finns bättre mått på risker med skuldsättningen?

[English translation]

Som bekant brukar Riksbanken publicera en figur över skuldkvoten, hushållens skuld i förhållandet till disponibel inkomst. Men skuldkvoten är ju ett olämpligt mått på eventuella risker, eftersom den vid en närmare granskning knappast ger någon information om riskerna. Bland aggregerade mått är räntekvoten, dvs. räntebetalningarnas andel av disponibel inkomst, ett bättre mått, eftersom en låg räntekvot visar på god betalningsförmåga och motståndskraft mot räntehöjningar. Skuldsättningsgraden, skulderna i förhållande till totala tillgångar, är också ett bättre mått, eftersom en låg skuldsättningsgrad visar på hög nettoförmögenhet i förhållande till tillgångarna och god motståndskraft mot en nedgång i tillgångsvärdena. För att ge bästa möjliga information och undvika ett missvisande intryck borde man därför visa figurer över dessa mått istället. Om man ändå envisas med att visa figurer över skuldkvoten borde man alltid komplettera figuren med de bättre måtten räntekvot och skuldsättningsgrad.
[Read more…]

Avslöjande intervju med Karolina Ekholm om Riksbankens inflationsprognoser

[English]

I en utförlig intervju med Nyhetsbyrån Direkt avslöjar vice riksbankschef Karolina Ekholm hur Riksbankens justeringar av modellprognoserna gjort att inflationsprognoserna blivit tendentiösa och systematiska överskattningar av inflationsrisken. Hon påpekar också att jag varnade för systematiska överskattningar och reserverade mig explicit mot inflationsprognosen från och med december 2012. Det var allså ingen hemlighet på Riksbanken att det var problem med prognoserna.  [Read more…]

Felaktig beskrivning av debatten om bostadspriserna, skulderna och penningpolitiken

I Ekonomisk Debatt nr 5 2014 har Roland Andersson en intressant artikel, ”Perspektiv på bostadspolitiken” (s. 70-76). Men det korta avsnittet ”Risker för en bostadsbubbla” (s. 75), inklusive hänvisningarna till mina bidrag, innehåller tyvärr så många fel att jag känner mig tvungen att rätta dem, för att förhoppningsvis undvika att missförstånd sprider sig.  [Read more…]

Avgörande faktafel i IMF-rapport om Sverige

[English]

IMF:s årliga s.k. Article IV-rapport om Sverige finns nu tillgänglig på IMF:s webplats. Jag har tidigare noterat att IMF-delegationens första utlåtande i juni var osakligt och tendentiöst. Slutrapporten fortsätter i samma stil. Givet att rapporten till stor del handlar om hushållens skulder är det särskilt anmärkningsvärt att den innehåller avgörande faktafel om hushållens skuldsättning och missvisande information om bostadsprisernas utveckling. Den ger det bestämda intrycket att den styrts av förutfattade meningar istället för av fakta och analys. [Read more…]