Sedan 1995 har de svenska hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst nästan fördubblats, från omkring 90 procent av disponibel inkomst till nuvarande omkring 170 procent. Riksbanken hävdar att högre skulder har gjort hushållen mer sårbara. ”[H]ushållens skuldsättning är mycket hög, vilket ökar deras sårbarhet” är ett typiskt citat. Men under samma period har hushållens tillgångar och nettoförmögenhet i stort sett fördubblats, och är nu 580 respektive 410 procent av disponibel inkomst. Hushållen har alltså blivit dubbelt så rika i förhållande till disponibel inkomst. Har verkligen de nu dubbelt så rika hushållen blivit mer sårbara, såsom Riksbanken tycks mena? [Read more…]
Har Riksbanken verkligen rätt i att de nu rikare svenska hushållen skulle vara mer sårbara?
2014-02-17 av 13 kommentarer
Riksbanken: Styrräntans effekt på skuldkvoten är varken ekonomiskt eller statistiskt signifikant
2014-02-14 av 10 kommentarer
Riksbanken försöker i en fördjupning i sin senaste penningpolitiska rapport bemöta min forskning och mina inlägg om penningpolitikens effekter på skuldsättningen. Riksbanken försöker visa att effekten av en sänkt styrränta är att reala skulder och skuldkvoten ökar, inte minskar, som jag har hävdat. Det är förstås mycket positivt att Riksbanken vill diskutera dessa saker och försöker motivera sin politik bättre. Men Riksbankens skattade effekt visar sig vara mycket liten och inte ekonomiskt signifikant, och med stor marginal är den inte heller statistiskt signifikant. Dessutom är den ekonometriska modell som används i skattningen inte korrekt. Riksbankens fördjupning har därför liten vikt och ger inget stöd för Riksbankens penningpolitik. [Read more…]
Jens Spendrup och tillväxten
2014-02-12 av 19 kommentarer
I dagarna har Jens Spendrups kategoriska uttalanden om feminism, brist på kompetenta kvinnor och kvotering i Ekots lördagsintervju skapat mycket diskussion och irritation. Det handlar dels om det olyckliga signalvärdet men också om det tveksamma i vissa påståenden som till exempel att allt löser sig bara man ger det tid. Kvinnor har till exempel varit i majoritet bland högskoleutbildade sedan slutet av 1970-talet och trots att det sedan länge finns en pool av mycket kompetenta kvinnor så tycks de försvinna i de processer som ska ta fram ledningspersoner. [Read more…]
Är socialt kapital alltid av godo?
2014-02-11 av 19 kommentarer
Ett samhälles sociala kapital kan beskrivas som summan av den tillit och samarbetsvilja som dess medborgare och organisationer uttrycker gentemot varandra. Social kapital uppstår när människor träffas på olika arenor såsom föreningar och klubbar, och många anser att detta är värdefullt för samhället på flera sätt. Men är det verkligen alltid positiva, värdeskapande kontakter som knyts när folk möts i föreningsverksamheten? En ny forskningsstudie visar att det tyska Nazistpartiets framfart på 1920- och 1930-talen kan ha underlättats av aktiva, lokala föreningar och organisationer, alltså av att det fanns mycket socialt kapital. [Read more…]
Har Riksbanken rätt i att bolånen hotar den finansiella stabiliteten?
2014-02-10 av 8 kommentarer
Riksbanken kämpar i motvind för att i efterhand rättfärdiga den penningpolitik som, med för hög styrränta, lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Det går inte så bra. Riksbanken har t.ex. påstått att (1) hushållens förväntningar om framtida bolåneräntor är för låga. Den har också påstått att (2) högre skulder har lett till en större nedgång i konsumtionen, och större uppgång i arbetslösheten, i de länder som drabbades av ett fall i bostadspriserna under den senaste krisen. Men det är svårt att finna något sakligt stöd för dessa två påståenden, vilket framgår av detta och detta inlägg. (Dessutom, även om påståendena skulle vara sanna, så följer inte alls att en stram penningpolitik är det bästa svaret eller ens att en sådan politik skulle förbättra situationen. En lägre inflation än förväntat leder nämligen till en högre skuldbörda, inte lägre.) Riksbanken har också påstått att (3) ett fall i bostadspriserna skulle kunna försvåra bankernas finansiering av bolånen och därmed hota den finansiella stabiliteten. Finns det något sakligt stöd för detta tredje påstående? [Read more…]
Arbetslösheten och penningpolitiken – uppdatering för helåret 2013
2014-02-06 av 16 kommentarer
Hur mycket högre är arbetslösheten på grund av Riksbankens penningpolitik de senaste åren? Detta är en kontroversiell fråga, som Riksbanken gärna undviker. Tidigare har jag redovisat en beräkning av hur mycket högre arbetslösheten har blivit fram till början av 2013, jämfört med om styrräntan hade hållits oförändrad på 0,25 procent sedan juni/juli 2010. Min beräkning har kritiserats med oklara argument i ett tal av Per Jansson (till exempel att en låg ränta inte skulle varit ”realistisk”), en kritik som bemötts i ett inlägg av mig. Nu har jag uppdaterat beräkningen så att den inkluderar helåret 2013. Årsgenomsnittet för arbetslösheten 2013 har av allt att döma blivit ungefär 1,2 procentenheter högre, motsvarande 60 000 fler arbetslösa, jämfört med vad det hade blivit med en ränta på 0,25 procent sedan sommaren 2010. Med en sådan låg ränta hade inflationen blivit högre och legat mycket nära målet, medan skuldkvoten av allt att döma hade blivit några procentenheter lägre, inte högre. [Read more…]
Hur handskas Riksbanken med fakta?
2014-02-03 av 16 kommentarer
Riksbanken menar ju att hushållens skulder medför risker och att detta motiverar en stram penningpolitik med åtföljande låg inflation och hög arbetslöshet. Ett representativt påstående om varför hushållens skulder medför risker finns i ett tal nyligen av direktionsledamoten Kerstin af Jochnick (sid. 2):
Att hög skuldsättning i hushållssektorn kan skapa problem kunde vi se under den senaste finansiella krisen i de länder som drabbades av fall i bostadspriserna. När värdet på bostäderna minskar börjar hushållen nämligen spara mer. När sparandet ökat har konsumtionen minskat och därmed har efterfrågan i ekonomin sjunkit. I förlängningen har detta lett till minskad produktion och högre arbetslöshet. En sådan utveckling vill vi inte se i Sverige.
Men är det verkligen sant att högre skulder medförde ett större fall i konsumtionen och en större ökning av arbetslösheten i de länder där bostadspriserna föll under den senaste krisen? Stämmer påståendet med fakta? (Uppdaterat 2014-10-04.) [Read more…]
Tendentiös PM från Riksbanken?
2014-01-28 av 21 kommentarer
Samverkansrådet för makrotillsyn inrättade i februari 2013 en analysgrupp för att göra ett antal analyser av frågor om hushållens skuldsättning. (Samverkansrådets uppgifter har nu tagits över av det nyligen bildade Stabilitetsrådet.) Fem PM av mycket god kvalitet publicerades av Finansinspektionen i oktober 2013. De omnämns i detta inlägg. Nu har tre ytterligare PM sent omsider publicerats av Riksbanken, dock av blandad kvalitet. Ett av dessa, PM 6 ”Risker för makroekonomin och den finansiella stabiliteten av utvecklingen av hushållens skulder och bostadspriserna”, är tyvärr tämligen tendentiöst och snarast missvisande. [Read more…]
Vad blir effekterna av ett fall i bostadspriserna?
2014-01-20 av 17 kommentarer
Ett av Riksbankens argument för en högre styrränta är att detta skulle minska risken för ett framtida fall i priset på bostäder. Ett framtida prisfall skulle nämligen kunna leda till lägre framtida inflation och högre arbetslöshet. Men hur stora skulle effekterna på inflation och arbetslöshet kunna bli av ett prisfall på t.ex. 20 procent? Det finns en hel del information om detta, inklusive Riksbankens egna utredningar och beräkningar. Det mesta tyder på att effekterna av ett fall i bostadspriserna på 20 procent skulle vara relativt begränsade. Effekterna är knappast större än den högre arbetslöshet och lägre inflation som nuvarande penningpolitik orsakar. [Read more…]
Finns det en prisbubbla på bostadsmarknaden?
2014-01-14 av 71 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
USA och flera länder i Europa har i finanskrisens och eurokrisens spår upplevt kraftiga prisfall på bostadsmarknaden. I USA föll ett prisindex som mest med 43 procent, på Irland med nästan 50 procent och i Spanien hittills med 30 procent. Detta bidrog till mycket negativa utfall i dessa länder: bankerna led enorma kreditförluster och skar ner sin utlåning, många måste räddas av skattebetalarna, hushållen blev fattigare, och företag och hushåll skar ned sin efterfrågan, med hög arbetslöshet som följd.
I efterhand har man kunnat konstatera att bostadspriserna i dessa länder var högt uppdrivna på grund av förväntningar om stora framtida kapitalvinster. Mot bakgrund av att bostadspriserna i Sverige sedan mitten av 90-talet uppvisar en historiskt kraftig uppgång – priserna på småhus har stigit realt med ca 300 procent – efter att tidigare ha följt konsumentprisindex, kan man fråga sig om även vi har en prisbubbla som riskerar att spricka, med svåra konsekvenser för hushållen, bankerna och samhällsekonomin?
Ekonomistas 
Senaste kommentarer