Att banker föredrar att finansiera sin verksamhet via upplåning snarare än med eget kapital är välkänt. Detta är inget unikt för just banker, men bankernas kreditgivare förefaller villiga att acceptera en skuldsättningsgrad långt högre än vad bankerna själva accepterar bland sina företagskunder. En bidragande orsak till detta är att flertalet stater garanterar bankernas skulder varför det är tämligen riskfritt att låna dem pengar. I Danmark är dock situationen annorlunda och sedan ett nytt konkursförfarande infördes år 2010 har de danska bankerna en tydlig finansieringnackdel jämfört med sina konkurrenter. [Read more…]
Missuppfattning om bankernas kapital
2013-10-22 av 21 kommentarer
Angående bankernas kapitaltäckningskrav står det i DN att läsa att ”Ju mer eget kapital en bank måste ha, desto dyrare blir det. Det beror på att det kapital som bankerna lånar ut ger ränteintäkter till banken medan det inte är fallet när det gäller pengar som banken måste spara.” Resonemanget bygger på en vanlig, men inte desto mindre fundamental, missuppfattning av vad bankernas egna kapital är. Sannolikt bygger missuppfattningen på att DN blandar ihop det egna kapitalet med de reserver som bankerna håller för att kunna hantera kundernas behov av kontanter. [Read more…]
Riksbanken ökar skuldtillväxten och förvärrar situationen för låntagarna
2013-10-21 av 12 kommentarer
[English translation here.]
Som bekant motiverar Riksbanken den strama penningpolitiken med åtföljande låg inflation och hög arbetslöshet med att den behövs för att begränsa hushållens skulder och dess tillväxt. Men Riksbanken påverkar själv, genom inflationen, starkt den reala skuldtillväxten. Genom att hålla inflationen under målet ökar Riksbanken de reala skulderna och den reala skuldtillväxten betydligt, jämfört med om Riksbanken skulle uppfylla inflationsmålet. Man kan som bekant diskutera om det finns ett skuldproblem eller inte. Men, om det finns ett skuldproblem, så gör Riksbanken problemet värre genom att åsidosätta inflationsmålet. Och oavsett om det finns ett skuldproblem eller inte, så gör Riksbanken med nuvarande politik situationen sämre för Sveriges låntagare och bättre för bankerna. [Read more…]
Bostadspriser – nominella, reala och i förhållande till disponibel inkomst
2013-10-07 av 19 kommentarer
Det pratas mycket om bostadspriserna. Som Jesper Hansson har noterat i ett Ekonomistas-inlägg nyligen så blir nyhetsrapporteringen missvisande om den rapporterar tillväxtsiffror som bortser från säsongmönstret. Det är tyvärr också vanligt att man visar figurer över nominella bostadspriserna som ger ett missvisande intryck. Figurer över reala bostadspriser och bostadspriser i förhållande till disponibel inkomst ger ett mer balanserat intryck. (Se uppdaterade data i detta inlägg.) [Read more…]
Missvisande nyhetsrapportering om bostadspriserna
2013-10-01 av 7 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Jesper Hansson, som är prognoschef vid Konjunkturinstitutet.
Som vanligt på hösten har i dagarna presenterats bostadsprisstatistik som i media beskrivs som att bostadspriserna stiger, se till exempel här, här eller här. Statistiken som åberopas är SCB:s så kallade Småhusbarometer och Valueguards bearbetning av data från Mäklarstatistik till det så kallade HOX-index.
I Småhusbarometern lyfter man fram den tvåprocentiga prisuppgången för småhus de senaste tre månaderna före den treprocentiga uppgången jämfört med föregående år, se Småhusbarometern t.o.m. augusti 2013. Man kan av denna rapportering lätt få intrycket att priserna har accelererat kraftigt den senaste tiden. Problemet är att det är tydligt säsongsvariation i villapriserna – de ökar vanligen som snabbare i början av året och i slutet av sommaren. [Read more…]
Riksbanken orsakar ”debt deflation”
2013-09-30 av 20 kommentarer
En farlig sak när det gäller skulder är vad Irving Fisher (1933) kallade ”debt deflation”. Det brukar beskrivas som att deflation medför att det reala värdet på nominella skulder växer. Belåningsgraden och skuldkvoten ökar också eftersom den nominella skulden ligger fast medan nominella värdet av tillgångarna och nominell disponibel inkomst faller. Detta kan skada ekonomin genom att det kan leda till konkurser, ”deleveraging” (sparande för att minska skulderna) och ”fire sales” (snabb försäljning) av tillgångar med åtföljande prisfall.
Men det viktiga i idén om ”debt deflation” är inte i och för sig att det blir deflation, dvs. negativ inflation. Det viktiga är att prisnivån blir lägre än förväntat. Det medför att reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blir högre än förväntat och planerat. Alla har nog inte insett att detta är något som Riksbanken har orsakat genom att åsidosätta prisstabilitetsmålet och under lång tid bedriva en politik som ger en inflation betydligt lägre än målet. Riksbanken har därigenom orsakat att hushållens reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blivit betydligt högre än om inflationen hållits på målet. [Read more…]
Skuldhysteri II: Det behövs inget amorteringstvång
2013-09-16 av 34 kommentarer
Det pratas mycket om hushållens skulder, snarast hysteriskt mycket (som jag diskuterat i ett tidigare inlägg). Det pratas också mycket, särskilt från Riksbanken, om att det skulle behövas amorteringskrav. Amorteringskrav är ett slags tvångssparande. Låntagaren antas inte själv kunna avgöra om han eller hon ska amortera på sitt bolån eller använda pengarna till något annat, till exempel bygga upp en likviditetsreserv av finansiella tillgångar och sprida risken mellan olika tillgångsslag. Men varför ska man tvinga låntagare till ett annat sparande än det de själva föredrar? [Read more…]
Andra världskrigets centralbankspolitiska rötter
2013-09-13 av 4 kommentarer
I maj 1927 hade den tyske riksbankchefen Hjalmar Schacht fått nog. Det var dags att göra något åt den snabbt växande aktieprisbubblan. Aktieindex hade trots allt stigit med otroliga 200 procent på ett par år och en så kraftig ökning kunde knappast vara realekonomiskt motiverad. Schacht valde att kräva kraftigt ökade säkerheter på bankernas utlåning till aktieköp och aktieindex föll som en sten. Tyvärr föll även investeringarna och den tyska ekonomin skickades ner i djup recession. [Read more…]
Åsidosätter Riksbanken prisstabilitetsmålet? Vad är i så fall kostnaderna?
2013-09-09 av 24 kommentarer
Vad menas med att ”åsidosätta prisstabilitetsmålet” när Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent? Hur vet man om Riksbanken åsidosätter prisstabilitetsmålet eller inte? Och vad är i så fall kostnaderna av att åsidosätta prisstabilitetsmålet? Kan Riksbanken inte bara ha åsidosatt prisstabilitetsmålet utan i realiteten också ha såväl motarbetat riksdagens och regeringens mål om hög sysselsättning som ökat hushållens skuldsättning? [Read more…]
Kritik av den ekonomiska liberalismen
2013-04-24 av 34 kommentarer
För några årtionden sen gjorde nationalekonomen Bo Södersten samhällsdebatten en otjänst genom att dela upp samhället i närande och tärande sektorer. Den förra likställdes med den offentliga (eller var det månne den offentligfinansierade?) sektorn och den senare med den privata. Enligt denna märkliga uppdelning är en operation finansierad med skattemedel ”tärande” medan samma operation är ”närande” om den betalas med privata medel. Jag påminns om denna debatt vid läsningen av Adair Turners uppgörelse med den intellektuella grunden för de senaste 20-30 årens liberala ekonomiska politik Economics After the Crisis. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer