Hur kan anställningsbeslut fattas utan att förutfattade meningar om personer, baserat på till exempel deras kön, spelar in? Hur ser man till att besluten baseras på faktisk prestation snarare än på fördomar? Ett sätt är självklart att att avkoda ansökningar, dvs inte ge information om kön (om forskning kring detta har Ekonomistas skrivit tidigare). Men ofta är det inte möjligt eller ens önskvärt. Iris Bohnet, Alexandra van Geen och Max Bazerman har testat en liten men kraftfull intervention som verkar göra susen även om information om kön inte kan döljas: utvärdering av kandidater i grupp istället för enskilt. [Read more…]
Hungriga vargar jagar bäst, eller?
Sendhil Mullainathan har det senaste decenniet kommit med en rad intressanta bidrag inom området beteendeekonomi. Han har tidigare skrivit en utmärkt bok om offentligekonomi i ljuset av hans och andras forskning om hur människor faktiskt fattar beslut (som Robert tipsat om) och nyligen publicerades ”Scarcity: Why Having Too Little Means So Much, skriven tillsammans med psykologen Eldar Shafir. Det är en fascinerande bok som tar sig an ett för ekonomer mycket central ämne nämligen knappa resurser. Det görs dock inte ur den vanliga ekonom-vinkeln ”hur-optimera-givet-sin-budgetrestriktion” utan genom att med en rad exempel illustrera hur känslan av knapphet inom olika områden påverkar människor som beslutsfattare. [Read more…]
Glastaket på Fed är på väg att spräckas
Ben Bernanke slutar som ordförande för Federal Reserve och en efterträdare ska utses. Fram till för några dagar sedan fanns två huvudkandidater: Larry Summers (professor vid Harvard) och Janet Yellen (professor emeritus vid Berkeley och för tillfället vice ordförande för Federal Reserve). Nu har Summers dragit tillbaka sin kandidatur och det verkar därför troligt att det blir Yellen som tar över posten som världens mäktigaste centralbankschef.
Om detta säger jag (dock utan Gert Fylkings sarkasm): Äntligen! [Read more…]
Flash! Barn är begränsat rationella!
Ett fenomen som slagit mig är att den åldersrekommendation som ofta anges för leksaker tenderar att vara för högt satt. Ta till exempel roboten Lego Creator 31007. Det åldersspann som anges på paketet är 7-12 år, trots att jag av egen erfarenhet vet att många fyraåringar både klarar av att bygga och har behållning av att leka med denna robot. En tänkbar anledning till denna åldersinflation är att leksakstillverkarna inte vill reta upp ängsliga föräldrar som kan klaga för att deras barn inte klarade av att bygga roboten trots att de uppnått den rekommenderade åldern eller för att roboten ser för aggressiv ut. [Read more…]
Varför amorterar vi allt mindre?
Bostadspriserna har stigit rejält de senaste 20 åren. Prisuppgången kan bland annat förklaras av ett nytt och (förhoppningsvis) bestående lägre ränteläge, avskaffad förmögenhets- och fastighetsskatt och litet byggande. En del av ökningen kan dock också hänga ihop med att svenskarna amorterar allt mindre. Enligt Finansinspektionen har andelen amorteringsfria lån ökat från 63 till 71 procent sedan 2007, men gissningsvis har denna utveckling pågått mycket längre än så. [Read more…]
Tärande och närande näringsliv
Nationalekonomer brukar ofta betona de positiva sidorna av konkurrens. Konkurrens kan leda till effektiv resursfördelning och skapa ett innovationstryck att utveckla bättre och billigare produkter. Har man läst mer än enstaka blogginlägg om nationalekonomi vet man dock att det krävs en hel del för att detta ska gälla. Utan väldefinierade äganderätter och fungerande rättskipning kan konkurrens i stället vara en ytterligt destruktiv kraft, som till exempel när rivaliserande rövarband konkurrerar om att exploatera varandra. Men även med dessa institutioner på plats kan till exempel informationsproblem och externaliteter begränsa marknaders välgörande kraft. Är koldioxidutsläpp inte rätt prissatta kommer både konsumtion och innovationer bli snedvridna — vi kommer köra och flyga för mycket och företag kommer i alltför stor utsträckning konkurrera om annat än att utveckla de mest bränslesnåla bilarna och flygplanen. [Read more…]
Låt slumpen bestämma ditt öde!
I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas tog jag den tärningsterapi som förespråkas i romanen Tärningsspelaren som utgångspunkt för ett blogginlägg om den fria viljan. Steven Levitt och John List verkar också ha fastnat för tärningsterapi. På webbsidan Freakonomics Experiments uppmanar nu de båda nationalekonomerna allmänheten att låta slumpen avgöra stora, livsavgörande beslut. De gör detta eftersom de vill hjälpa människor att fatta svåra beslut, men framförallt handlar det om ett vetenskapligt motiverat experiment. [Read more…]
Varför är kameran billig men minneskortet dyrt?
För ett tag sedan åt jag lunch med en entreprenör och råkade nämna hur fint det är med alla prisjämförelsesajter på nätet som gör att man kan tjäna ganska stora slantar (till exempel när man köper Lego-julklappar). Entreprenörens spontana reaktion var dock den omvända: ”Usch då, det där är ju fruktansvärt!” Hans ryggmärgsreflex utlöstes förstås av att det är svårt att tjäna pengar genom att sälja homogena varor till priskänsliga konsumenter där transparensen är nästintill total. Nätföretagen förhåller sig dock naturligtvis inte passiva till den mördande konkurrensen, utan försöker parera den på olika sätt (jag har tidigare skrivit om forskningen om detta). [Read more…]
Varför säljs vissa produkter med pyramidspelsliknande metoder?
Häromdagen föll Herbalifes aktie kraftigt efter påståenden om en pågående utredning och eventuella sanktioner gentemot företaget för att det bedriver pyramidspelsliknande verksamhet. Herbalife är dock inte ensamma om att använda s.k. multi level marketing (MLM) eller nätverksmarknadsföring för att sälja sina produkter. Tupperware, Oriflame, ACN, Amway och Mary Kay är exempel på andra välkända företag som använder sig av MLM på den svenska marknaden.
I ett pyramidspel betalar du ett visst belopp för att delta och du får sedan viss provision på varje ny deltagare som du värvar, varje ny deltagare dessa i sin tur värvar och så vidare. Detta gör att det är möjligt att tjäna stora pengar om man deltar på ett tidigt stadium. Men pyramidspel är inte långsiktigt hållbara eftersom de kräver ständigt nya deltagare. Förr eller senare kommer de därför att bryta samman. [Read more…]
Återinför kanske inte adelsväsendet!
För ett tag sedan föreslog jag här på Ekonomistas att adelsväsendet borde återinföras. Mitt huvudargument var att att fler icke-monetära belöningar skulle kunna leda till en jämnare inkomstfördelning, men jag var inte särskilt tydlig med hur detta skulle gå till. Ett exempel på detta ges dock i en studie av nationalekonomen Linus Siming. Siming visar att ordensväsendets upphörande 1974 innebar att de företagsledare som fått Vasaorden fick sämre betalt än motsvarande företagsledare som (ännu) inte fått denna utmärkelse. Linus drar slutsatsen att borttagandet av möjligheten att få Vasaorden krävde kompensation i form av högre monetära ersättningar. Detta tyder på att den jämlikhetssträvan som låg bakom avskaffandet ordensväsendet kan ha haft rakt motsatt effekt och ökat inkomstojämlikheten! [Read more…]
Senaste kommentarer