Penningpolitiska spörsmål

Martin Flodéns nya jobb som vice riksbankschef innebär att vi här på Ekonomistas inte lägre kan konsultera honom i penningpolitiska spörsmål. Därför kommer ni läsare tills vidare få fylla denna roll och försöka uthärda våra lekmannamässiga penningpolitiska funderingar. Gissningvis kommer Martin inte ens drista sig till att under pseudonym korrigera uppenbara felaktigheter i kommentarsfältet.

Har Riksbanken en onödigt kompetent ledning? Riksbanken har givits ett stort mått av oberoende för att skydda oss mot politikernas ständiga frestelse att föra en alltför expansiv penningpolitik. Riksbanken har som mål att försöka hålla inflationen runt två procent, men det är inte lika viktigt att de håller sig nära två procent — det viktigaste är att de på ett trovärdigt sätt kan garantera att inte föra en alltför expansiv politik. [Read more…]

Avskaffandet av änkepensionen ledde till jobb på Stanford

De flesta doktorander drömmer nog någon gång om att skriva en banbrytande avhandling som väcker internationell uppmärksamhet och leder till universitetslärarjobb vid ett toppuniversitet. För ytterst få blir denna dröm verklighet. En som det nyligen blev verklighet för är svenskan Petra Persson. [Read more…]

Undervisning är samhällsforskarnas viktigaste uppgift

Nationalekonomen Magnus Lodefalk ställde nyligen frågan hur vi egentligen undervisar i nationalekonomi i ett debattinlägg i Ekonomisk Debatt. Han påpekade att det är påfallande tyst bland nationalekonomiska forskare om detta. I Ekonomisk Debatt hittade Lodefalk bara några enstaka artiklar och här på Ekonomistas har vi tydligen inte diskuterat det alls. Detta stämmer också överens med mitt intryck av forskarkollegor — vi pratar helt enkelt väldigt sällan om hur vi undervisar nationalekonomi och hur vi skulle kunna göra det bättre.  Skälet till detta är naturligtvis att vi forskare har väldigt svaga incitament att utveckla undervisningen. Tjänstetillsättningar, forskningsanslag och diverse utmärkelser baseras nästan uteslutande på basis av forskningsmeriter (även om det förstås finns undantag). [Read more…]

Kim Jong-un i Bamse?

Det har väl knappast undgått någon att Nordkorea försökt provocera omvärlden den senaste tiden. Men behöver vi överhuvudtaget bry oss om Kim Jong-un och hans hot? Hotet att använda kärnvapen mot USA eller Sydkorea saknar trovärdighet — ett verkställande av hotet skulle med största sannolikhet utlösa ett fullskaligt krig och innebära ett definitivt slut för Kim Jong-un och hans regim. För att ett hot ska ha avsedd effekt krävs att man gör det trovärdigt att man faktiskt har intresse av att verkställa hotet om motparten inte ger efter.

I senaste numret av Bamse (nr 6 2013) illustreras denna problematik med en historia där Reinard Räv (storskurken i Bamse nuförtiden) i egenskap av Doktor Solaris hotar invånarna på kullarna med att han kommer att släcka solen om de inte ger honom alla sina värdesaker. [Read more…]

Sluta subventionera bilparkeringar!

I Stockholms innerstad — och säkerligen på många andra håll — sägs det vara ”brist” på parkeringsplatser. ”Bristen” beror på  felprissättning av parkeringsplatser. Framförallt är det boendeparkering för att parkera på gatan som är för billigt. Bilägare åtnjuter förmodligen det lägsta kvadratmeterpriset i Stockholms innerstad — 12,5 kvadratmeter kostar 800 kronor per månad. (Gissningsvis är det dyrare att hyra en lagerlokal än att ha en gammal skåpbil som ”rullande lager” på gatan.) Detta resulterar i att det är svårt att hitta lediga parkeringsplatser. [Read more…]

Säg att du röstar (små)borgerligt, kamrat!

I Sifo:s senaste väljarbarometer fick centern 3,8 procent av väljarsympatierna och kristdemokraterna blott 3,3 procent. I riksdagsvalen sedan 1976 har det dock bara hänt en enda gång att ett parti fått mellan tre och fyra procent, medan partier fått mellan fyra och fem procent vid sju tillfällen. Min gissning är att både stödet för centern och kristdemokraterna kommer krypa över fyra procent närmare valet nästa år och att de i valet kommer klara fyraprocentsgränsen. [Read more…]

När är diskriminering okej?

Artikeln som var på allas läppar — och i allas hjärtan — under gårddagen tycks ha varit Jonas Hassen Khemiris gripande och välskrivna öppna brev till Beatrice Ask. Det som förbryllar mig efter att ha läst artikeln är dock att vi tycks ha ett så tvetydigt förhållande till diskriminering.

Diskriminering i bemärkelsen att vi behandlar människor olika beroende på olika observerbara karaktäristika är förmodligen nästintill oundvikligt i mänskliga relationer. Observerbara egenskaper såsom ålder, kön, etnicitet, klädsel m.m. använder vi för att dra slutsatser om icke-observerbara egenskaper som ligger till grund för hur vi bemöter olika människor. Är jag på väg hem sent en kväll och hör att någon går bakom mig vänder jag mig om. Ser jag att det är en äldre människa eller en ung kvinna drar jag slutsatsen att personen med största sannolikhet inte har för avsikt att skada mig och fortsätter lugnt att promenera i samma takt. Är det en ung man reagerar jag förmodligen väldigt olika om han är klädd i kostym respektive luvtröja. På samma sätt accepterar nog de flesta att unga människor får betala en högre premie för sin bilförsäkring och att män betalar en lägre premie för sin pensionsförsäkring. [Read more…]

Låt slumpen bestämma ditt öde!

I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas tog jag den tärningsterapi som förespråkas i romanen Tärningsspelaren som utgångspunkt för ett blogginlägg om den fria viljan. Steven Levitt och John List verkar också ha fastnat för tärningsterapi. På webbsidan Freakonomics Experiments uppmanar nu de båda nationalekonomerna allmänheten att låta slumpen avgöra stora, livsavgörande beslut. De gör detta eftersom de vill hjälpa människor att fatta svåra beslut, men framförallt handlar det om ett vetenskapligt motiverat experiment. [Read more…]

Nationalekonomisk romankonst

Nationalekonomer dyker sällan upp i skönlitterära verk. För ett tag sedan damp dock en roman med flera nationalekonomer i persongalleriet ned i min brevlåda. Boken är skriven av Göran Albinsson Bruhner som är disputerad nationalekonom och som bland varit VD för SNS och jobbat på Svenska Dagbladet under många år. På 1950 och 1960-talet arbetade han på Institutet för Näringslivsforskning och man kan misstänka att det är därifrån han hämtat inspiration till det påhittade Institutet för Samhällsstudier (IFS) som bokens huvudpersoner jobbar på. IFS är ett idealiserat tvärvetenskapligt forskningsinstitut som samlar drivna medarbetare som vigt sina liv åt sanningssökandet. Det är visserligen en idealiserad bild av ett forskningsinstitut, men jag kan ändå sakna passionen hos IFS medarbetare. I dagens universitetsvärld tycks ofta fina publikationer komma i första hand och sanningen i andra hand (även om de två ofta sammanfaller). [Read more…]

Varför är kameran billig men minneskortet dyrt?

För ett tag sedan åt jag lunch med en entreprenör och råkade nämna hur fint det är med alla prisjämförelsesajter på nätet som gör att man kan tjäna ganska stora slantar (till exempel när man köper Lego-julklappar). Entreprenörens spontana reaktion var dock den omvända:  ”Usch då, det där är ju fruktansvärt!” Hans ryggmärgsreflex utlöstes förstås av att det är svårt att tjäna pengar genom att sälja homogena varor till priskänsliga konsumenter där transparensen är nästintill total. Nätföretagen förhåller sig dock naturligtvis inte passiva till den mördande konkurrensen, utan försöker parera den på olika sätt (jag har tidigare skrivit om forskningen om detta). [Read more…]