För några veckor sedan gick en av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer bort vid den aktningsvärda åldern 102 år. Ronald Coase, född i en förort till London och med en tuff början på sin akademiska karriär (som han själv berättat om i den biografi han skrev i samband med att han tilldelades Nobelpriset 1991) publicerade redan vid 27 års ålder den banbrytande artikeln ”The Nature of the Firm” (publicerad i Economica, 1937) som introducerade begreppet ”transaktionskostnader” och lade grunden för det fält som kallas ”New Institutional Economics”. Coase ställde den grundläggande frågan ”varför lämnas inte alla transaktioner åt marknaden och prismekanismen? Varför väljer vi att organisera vissa aktiviteter inom ramen för ett företag?” Den enkla lösningen var att notera att det i verkligenheten finns kostnader förknippade med att få säljare och köpare att mötas och komma överens om ett pris. I situationer där det var billigare att planera och koordinera aktivitet inom ramen för en organisation än att utföra motsvarande transaktion på en marknad uppstod företag. [Read more…]
Hungriga vargar jagar bäst, eller?
Sendhil Mullainathan har det senaste decenniet kommit med en rad intressanta bidrag inom området beteendeekonomi. Han har tidigare skrivit en utmärkt bok om offentligekonomi i ljuset av hans och andras forskning om hur människor faktiskt fattar beslut (som Robert tipsat om) och nyligen publicerades ”Scarcity: Why Having Too Little Means So Much, skriven tillsammans med psykologen Eldar Shafir. Det är en fascinerande bok som tar sig an ett för ekonomer mycket central ämne nämligen knappa resurser. Det görs dock inte ur den vanliga ekonom-vinkeln ”hur-optimera-givet-sin-budgetrestriktion” utan genom att med en rad exempel illustrera hur känslan av knapphet inom olika områden påverkar människor som beslutsfattare. [Read more…]
Nya milleniemål till 2030
År 2000 presenterade FN ett antal ambitiösa målsättningar för arbetet att bekämpa fattigdom i världen. Dessa så kallade milleniemål (Millenium Development Goals, MDGs) anger i åtta punkter vad man hoppas uppnå till 2015. Man kan säga mycket om denna typ av breda mål men de har utan tvekan skapat ett visst fokus på enkla mått att arbeta mot. Målet att halvera andelen absolut fattiga från 47 procent 1990 uppnåddes redan 2010 (då andelen var 22 procent) och inom områden som att sänka spädbarns dödlighet och bekämpa HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar har också stora framsteg gjorts. [Read more…]
Ryssland – ännu ett steg i fel riktning
De senaste åren har det sammanlagda intrycket av vad som händer i Ryssland tyvärr varit att mycket är på väg i fel riktning. Korruptionen har ökat (från redan höga nivåer), valresultat har manipulerats, politisk opposition hotas av fängelse, och senaste månaderna har det dykt upp svårbegripliga krav på att vissa organisationer med utländska kontakter ska registrera sig som ”foreign agents” (ett uttryck som på ryska har en landsförrädarkonnotation).
I går kom ytterligare en nyhet som förstärker denna bild. [Read more…]
Konsumtion som indikation på skatteflykt
I ett tidigare inlägg noterades att en del av bevisningen i ett antal stora korruptionsfall som kartlagts av Financial Action Task Force bestod av uppgifter om konsumtion som var svår att få ihop med de anklagade politikernas inkomster. Zambias tidigare president Frederick Titus Chiluba hade betalat en enskild skräddare mer än fem gånger hans sammanlagda officiella lön under hela hans tid som president. I ett annat fall noteras att en politiker “[in] a single two-day period [.] made payments of USD 80 000 to Gucci and USD 51 000 to Dolce & Gabbana, and [had] a Paris-based shopping spree in which the [politician] bought 30 designer suits.” [Read more…]
Att kvantifiera hur mycket autokrater stjäl
Det finns gott om bevis för att autokrater världen över skor sig själva och sina närmaste genom att utnyttja sin politiska maktposition. En studie från Financial Action Task Force (FATF/OECD) listar 32 fall av korruption i mycket stor skala (s.k. “grand corruption”) som alla handlar om fall där enskilda ledande politiker (ofta presidenter) förskingrat belopp i storleksordningen miljarder dollar.
Ofta kommer dessa pengar från ett lands naturresursinkomster. Till exempel finns oljerika Nigerias ex president Sani Abacha på FATFs lista och de uppskattar att han, lågt räknat, under sina dryga fyra år som president överförde mellan 2 och 4 miljarder dollar till sig själv. [Read more…]
Långsiktiga effekter av radioaktivitet på foster
Att försöka svara på vad som är miljöpåverkan och vad som är medfödda egenskaper kompliceras av det faktum att även omgivningsfaktorer kan påverka foster. Det betyder helt enkelt att barn redan vid födseln kan ha påverkats av icke-genetiska effekter. Att studera sådant är naturligtvis väldigt svårt då miljöeffekter sannolikt är korrelerade med annat som spelar roll. Idealet vore förstås ett randomiserat experiment men det är ju typiskt sett tveksamt av andra skäl… [Read more…]
Kronvittnessystemets verkliga poäng är prevention
Häromveckan öppnade justitieminister Beatrice Ask för möjligheten att använda kronvittnen, alltså att ge strafflindring till den som anger medbrottslingar och därigenom hjälper till att klara upp ett brott. Kommentarerna till detta i diverse sammanhang indikerar att systemets styrka inte riktigt gått fram. Borås Tidnings ledarredaktion bekymrar sig för vad som händer med rättvisan när ”en stor skurk kommer lindrigare undan bara genom att peka finger åt en ännu större skurk”. Kanske är det därför rättvisan är blind, inte för att den dömer alla lika utan för att den skulle rodna inför ett system som detta, spekulerar de. Svenska Dagbladets ledarblogg noterar (utan referens till Borås Tidning) att resonemanget om att en stor skurk kommer undan genom att peka finger åt en ännu större skurk kanske inte är incitamentsriktigt. De bekymrar sig istället över att det omvända kan vara fallet: ”Problemet är att incitamenten gör att man antagligen inte kommer åt de brottslingar man allra helst vill komma åt. Om flera är misstänkta är det den som riskerar längst straff som har starkast skäl att samarbeta.” [Read more…]
Kvinnors ekonomiska situation i Sverige och världen
I fredags var det Internationella kvinnodagen och dagen till ära publicerades som vanligt massa olika artiklar på temat kvinnors ekonomiska situation. Ett exempel var the Economist‘s ”Daily chart” som denna dag var ett hemsnickrat index som ska fånga var i världen man har det bäst som förvärvsarbetande kvinna. Indexet är ett viktat genomsnitt för indikatorer som skillnaden i män och kvinnors högre utbildning, skillnaden i mäns och kvinnors median lön, skillnad i medianlön, procent kvinnor i ”senior-management”, och ett mått på hur dyr barnomsorg är relativt lön. (Av någon anledning har de lite missvisande kallat sitt index för ”The glass-ceiling index”. I andra sammanhang syftar ju annars termen ”glass-ceiling” på att den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är särskilt stor i den översta delen av fördelningen, vilket visats både för Sverige och för andra länder). Sverige ligger som vanligt i denna typ av jämförelser bra till. Tredje plats efter Nya Zeeland och Norge (och i ett ännu bredare index baserat på 29 indikatorer rankas Sverige etta) . [Read more…]
Varför har balansen mellan kapital och löner förändrats?
I torsdags (14 februari) sändes Dokument inifråns ”Lönesänkarna” i SVT. Programmet handlade om de ökade inkomstskillnaderna och framförallt fokuserades på relationen mellan kapital och löner sedan 1980-talet. På det hela taget var programmet bra och gav en faktamässigt riktig bild av utvecklingen (även om det förstås finns en rad problem med definitioner och alternativa sätt på vilka man kan se på utvecklingen, vilket också flera som kommenterat programmet tagit fasta på. Av dessa är konstateranden som att det faktiskt inte har skett någon ”lönesänkning” eftersom reallönerna ökat stadigt i Sverige förstås viktiga även om man hoppas att de flesta kan skilja på andelar och nivåer). I mitt tycke hade dock programmet ett djupare problem. Framförallt saknade jag frågan ”Varför har detta skett?” [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer