Det där med statsbidrag och byråkrater

2009-12-28 av 24 kommentarer

Vissa forskningsrapporter verkar ha lika många liv som katter, och dyker upp åter och åter i media. Detta gäller t ex den rapport som jag, Matz Dahlberg och Heléne Lundqvist Nilsson släppte i augusti på IFAU där vi visade att ökade generella statsbidrag ökade sysselsättningen inom den kommunala administrationen men inte i någon annan sektor. Denna uppsats användes flitigt av Svenskt Näringsliv som ett argument mot extra statsbidrag till kommunerna i följd av den ekonomiska krisen och idag citerar Timbro-ekonomer studien på DN, och säger sig ha gjort en vidareutveckling av densamma.

Själv var jag, liksom Ekonomistas-Martin och även Finanspolitiska rådet, stor anhängare av att ge mer pengar till just kommunerna för att på så sätt stävja den ekonomiska krisen. Hur kan jag tycka så och samtidigt hävda att vår forskningsrapport är gedigen och rättvisande?

Det finns två saker som gör mig övertygad om att både forskningsrapporten och regeringens politik är riktigt (i alla fall vad gäller statsbidragen). För det första så kännnetecknas den period vi studerar i rapporten av ett tämligen gott ekonomiskt läge för kommunerna. Det är knappast troligt att statsbidrag har likadana effekter i hög- som lågkonjunkturer. För det andra så har vi i en revision av rapporten undersökt hur utgifterna snarare än antal anställda påverkas av generella statsbidrag. När vi gör det finner vi att en stor del av pengarna går till t ex fritid och rekreation, infrastruktur och även barnomsorg. I figuren nedan framgår hur en krona mer i statsbidrag per capita påverkar utgifter per capita i olika sektorer. Dessutom finner vi att även lönerna i de övriga sektorerna påverkars positivt.

Filed Under: Offentlig sektor Tagged With: ,

Integrationen börjar i toppen

2009-12-16 av 44 kommentarer

En av de stora utmaningarna inför framtiden är hur vi ska lyckas integrera den invandrade befolkningen på arbetsmarknaden. I en rapport från ESO som kom ut i höstas visar t ex Jan Ekberg att invandring kan underlätta försörjningen av den åldrande befolkningen, givet att sysselsättningen bland de invandrade är densamma som bland de svenskfödda. Men dit är det långt kvar; 2007 var sysselsättningen hela 82 procent bland de som är födda i Sverige och bara 54 procent för de som är födda utanför EU/EFTA.

Idag släpper IFAU en ny forskningsrapport som pekar på en ny väg att integrera invandrare på arbetsmarknaden. I rapporten, som är skriven av Lena Hensvik, Oskar Nordström Skans och Olof Åslund, undersöks i vilken utsträckning etniciteten på chefer styr etniciteten hos de som anställs. Det visar sig att chefer med invandrarbakgrund i större utsträckning anställer personer med invandrarbakgrund än vad svenskfödda chefer gör. Det märks mest på de minsta arbetsplatserna och bland egenföretagarna. Sambandet är starkare i privat än i offentlig sektor, men finns i alla branscher.

För att lyckas med integrationen av invandrare på arbetsmarknaden kan det alltså vara ide att börja i toppen och med hjälp av lämpliga politikåtgärder underlätta för invandrade att nå högre positioner i företagen och även stimulera eget-företagande bland invandrare. Just starta-eget-bidrag har tidigare hävdats vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som lämpar sig väl för invandrade, även om en tidigare studie av Kenneth Carling och Lena Gustafson (numera Lindahl) visar att starta-eget bidrag endast har positiva effekter för svenskfödda. Dagens IFAU-rapport tyder dock på att det kanske är dags att tänka ett varv till kring denna åtgärd.

Filed Under: Arbetsmarknad

Konsumerar folk mer om de får mer pengar i kristider?

2009-10-21 av 6 kommentarer

När jag tidigare här på Ekonomistas kommenterade höstbudgeten så ifrågasatte jag huruvida ett förstärkt jobbskatteavdrag skulle leda till ökad konsumtion, med tanke på att det är högst troligt att folk i dessa orostider väljer att spara sina extra slantar snarare än att spendera dem direkt. I kommentarstråden nämnde Martin upp evidens från USA som tyder på att den marginella konsumtionsbenägenheten ligger på 0.3, dvs av en dollar ökade inkomster använder individerna bara en tredjedel för konsumtion.

Nu har det också kommit ut en australiensisk studie på samma tema. Forskaren bakom studien, bloggaren Andrew Leigh finner att australiensarna verkar vara lite mer spendersamma än sina amerikanska bröder; resultaten tyder på en marginell konsumtionsbenägenhet på 0.4. Notera dock att den största delen av den ökade inkomsten som konsumenterna får av stimulanspaketen går till annat än direkt konsumtion.

Vilketav dessa värden som ligger närmast det svenska är naturligtvis svårt att uttala sig om. Däremot så är det troligt att den marginella konsumtionsbenägenheten vad avser inhemska varor är betydligt lägre i en liten öppen ekonomi som Sverige. Min huvudpoäng, dvs att förstärkta jobbskatteavdrag förmodligen är ett ganska trubbigt instrument när det gäller att stimulera efterfrågan består därför.

Filed Under: Offentlig sektor

Är dyrare mjölk godare?

2009-10-13 av 12 kommentarer

Att vi tycker att vin som vi tror är dyrare smakar bättre har vi tidigare skrivit om här på Ekonomistas. En förklaring till detta fenomen som Ekonomistas-Jonas lyfte fram var att vindrickande är behäftat med status och att vi är osäkra på vår egen förmåga att bedöma viner. Men kan detta även gälla en så simpel vara som mjölk?

ages

Fantomen dricker helst mjölk från de djupa skogarna

I september höjde Milko priset på s.k. landskapsmjölk med en krona. Detta är mjölk som är närproducerad, men i övrigt inte skiljer sig från vanlig mjölk. Det visade sig dock att efter prishöjningen så gick efterfrågan på denna produkt upp. Vad kan denna konstiga reaktion bero på? Man kan visserligen tänka sig att individer är beredda att betala mer för närproducerad mjölk på samma sätt som vissa (läs: inte Ekonomistas-Jonas) är beredda att betala mer för Rättvisemärkt kaffe. Men här fanns ju landskapsmjölken redan innan prishöjningen. Är det så att folk plötsligt tyckte att landskapsmjölken blev godare när den blev dyrare? Troligen inte. Gåtans lösning ligger förmodligen i att Milko gjorde tydligt att den extra kronan skulle gå direkt till den lokale mjölkbonden och att de lokala mjölkdrickarna gärna gick in och stödde det lokala öppna landskapet.

Filed Under: Kuriosa Tagged With: ,

Tankar kring budgeten

2009-09-22 av 15 kommentarer

Ingen av Ekonomistas läsare har förmodligen missat att budgegten för 2010 presenterades igår. Själv var jag inbjuden till SNS för att diskutera densamma.  Låt mig därför sammanfatta mina tankar kring budgeten.

Som jag ser det har regeringen tre stora utmaningar att förhålla sig till ic32494a7 budgeten, nämligen:

  1. Hindra att varseln och uppsägningarna sprider sig till den offentliga sektorn
  2. Se till att de som förlorar jobbet idag, och de som är ny på arbetsmarkanden och inte får sina första jobb, stannar kvar i arbetskraften och är redo att ta ett jobb när konjunkturen vänder
  3. I möjligste mån stimulera efterfrågan

I vilken utsträckning lyckas Anders Borg och hans mannar tackla dessa utmaningar?

Under den första punkte är utan tvekan den viktigaste delen de ökade statsbidragen till kommunerna på hela 10 miljarder, varav 7 till primärkommunerna. Detta är ett rejält tillskott; de totala statsbidragen för 2008 låg på 47 miljarder. Vi är flera här på Ekonomistas som tidigare efterfrågat ökade bidrag till kommunerna så här är det bara att visa tummen upp. Att bidragen är generella och inte öronmärkta är även det positivt.

En svårare nöt att knäcka är förmodligen hur man på bästa sätt ska få de arbetslösa att stanna kvar i arbetskraften och förbli konkurrenskraftiga den dagen konjunkturen vänder. Här satsar regerigen framför allt på LYFT, dvs sysselsättning inom offentlig och ideell sektor där den arbetslöse utför sysslor som inte annars skulle ha gjorts. Tanken är förmodligen god, men man undrar var Arbetsförmedlingen ska hitta de 40000 platserna och vilka jobb som kan tänklas vara både meningsfulla och inte ha undanträngningseffekter. Här skulle jag kanske veltat se en än större satsning på utbildning, då framförallt kvalificerad yrkesutbildning.

Den tredje punkten är förmodligen den mest tacksamma för en regering som har ett år kvar till valet. Med argumentet att öka köpkraften för att därmed få fart på hjulen kan vilket valfläsk som helst döljas, och vi som väljare kommer att ha mycket svårt att skilja på de två motiven. Fjärde fasen i jobbskatteavdraget får räknas som den kanske viktigaste komponenten i denna del (för jag har mkt svårt att tro att ökade jobbavdrag idag skulle påverka arbetslösheten), men även pensionärer och studenter får en slant. Frågan är om det räcker för att övertyga de missnöjda pensionärerna.

se även diskussion på DN och SvD

Filed Under: Arbetsmarknad, Offentlig sektor

Enklav-uppsats i stenkastningens tid

2009-09-16 av 5 kommentarer

Det bränns bilar och kastas sten i invandrartäta förorter i t ex Uppsala och Göteborg. Vi har sett samma mönster tidigare i Rosengård och Paris. En av de förklaringar som läggs fram till upploppen är den Stenkastning_vid_Avenynboendesegregation som uppstått, där invandrade tenderar att bosätta sig i andra delar av städerna än de infödda. Det är förståss av högsta policyrelevans att förstå vad denna boendesegregation har för effekter. Lämpligt nog så släpper IFAU idag en rapport författad av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund som studerar just effekten av boendesegregationen på flyktingbarns skolresultat.

 Det är sen tidigare väl känt att barn till invandrade klarar sig sämre i skolan, även efter att man tagit hänsyn till skillnader i familjebakgrund (se t ex rapport av Skolverket).  I IFAU-rapporten undersöks i vilken utsträckning detta mönster kan förklaras av dels den etniska sammansättningen bland befolkningen i området, dels utbildningsnivån i området.

Forskarna finner att en hög andel utlandsfödda i området försämrar barnens betyg, medan en hög andel landsmän faktiskt förbättrar betygen. Den senare positiva effekten stiger ju högre utbildade dessa landsmän är.

Är dessa effekter stora frågar då vän av ordning. Nej, inte särksilt. En fördubbling av antalet utlandsfödda i området försämrar barnens betyg med en percentilrank och en fördubbling av antalet landsmän förbättrar betygen med ungefär en halv percentilrank. Effekterna kan alltså bara förklara en liten del av de skillnader som uppmätts mellan utlandsfödda och infödda och är även små om man jämför med de skillnader som observerats mellan pojkar och flickor.

Sammanfattningsvis så pekar rapporten på att frågan är betydlig mer komplicerad än att boende-enklaver är genomgående dåligt. Förmodligen är även orsaken bakom förorternas upplopp mer komplicerad än bara skylla på boendesegregation.

Som en parentes kan nämnas att två av rapportens författare bor bara ett stenkast (ber om ursäkt för ordvitsen, kunde bara inte låta bli) iväg från en av Uppsalas oroshärdar.

Filed Under: Utbildning och forskning

Fint pris till svensk forskare

2009-09-10 av 2 kommentarer

Ekonomistas gratulerar Hans Grönqvist på SOFI vars avhandling har tilldelats Upjohn Institute Dissertation Awards. Priset delas ut årligen till bästa doktorsavhandling som diskuterar frågor kring sysselsättning. Faktorer som belönas är policy relevans, teknisk kvalitet och presentation. Hans är i fint sällskap, då tidigare pristagare är t.ex.  Patricia Cortes, James X Sullivan och Jeff Smith.

IMG_0063Hans

Hans disputerade i Uppsala i februari 2009 på en avhandling med titeln ”Essays in Labor and Demographic Economics” som bland annat undersökter effekterna av familjetorlek på barnens långsiktiga utfall, av subventionerade p-piller på aborter och tonårsgraviditerer samt av bostadssegregation på den invandrade befolkningens hälsa.

På bilden presenterar Hans en av sina uppsatser på SOLE 2008 i New York

Filed Under: Utbildning och forskning

Högre lön till politiker ger fler universitetsutbildade ledamöter

2009-09-08 av 23 kommentarer

Jag har tidigare här på Ekonomistas argumenterat för att kommunpolitiker bör avlönas. Jag tror nämligen att ekonomiska incitament spelar roll och att bättre betalda politiker kan innebära att mer kompetenta individer väljer att satsa på en politisk karriär. Nu får jag stöd i en ny finsk studie som visar att högre löner för politiker ökar andelen kandidater med universitetsutbildning.

Det är Kaisa Kotakorpi och Panu Poutvaara som har utvärderat effekterna av en kraftig ökning av lönerna för finska parlamentsledamöter. Mellan riksdagsvalet 1999 och 2003 höjdes geldledamöternas löner med 35 % i ett försök att få fler kompetenta individer att välja en politikerkarriär. Genom att jämföra hur utbildningsnivån förändrats mellan dessa val hos de valbara kandidaterna, med motsvarande förändringar i utbildningsnivå hos kandidater till kommunfullmäktigevalen (där ingen förändring av de ekonomiska incitamenten ägt rum) kan forskarna uttala sig om effekten av denna löneökning. De finner att utbildningsnivån hos de kvinnliga kandidaterna ökade som en följd av löneökningen. För männen är tyvärr inte de identifierande antagandena bakom den empiriska strategin uppfyllda, så de kan inte säga något om effekten för män.

Nu är det naturligtvis inte säkert att universitetsutbildade är mer kompetenta än icke-universitetsutbildade när det gäller att fatta riksdagsbeslut, men resultaten av studien visar tydligt att det spelar roll hur politiker betalas för vilka som väljer att bli politiker.

Filed Under: Arbetsmarknad, Offentlig sektor Tagged With: ,

Kris inom landstingen – en möjlighet att effektivisera?

2009-09-07 av 7 kommentarer

Läser i dagens Dagens Samhälle att minst 3500 landstingsjobb förväntas försvinna pga landstingens dåliga finanser.  Men om man får tro landstingsdirektör Mona Boström så är detta bara bra. Hon konstaterade nämligen, till åhörarnas häpnad, på en konferens anordnad av SNS förra veckan att:

”Det finns en effektiviseringspotential inom vården på 25-30%”

Följaktligen behövs inga extra pengar till landstingen, utan de skulle bara må bra av att tvingas till besparingar. Det är onekligen en intressant tanke, men jag är inte helt säker på att Sveriges landstingspolitiker håller med.

Filed Under: Arbetsmarknad, Offentlig sektor Tagged With: ,

Rökfri och skötsam studentska önskar hyra

2009-09-01 av 14 kommentarer

I dagarna har höstterminen satt igång och i Uppsala märks detta varje år av att gatorna fylls av nyanlända, lätt bortkomna, ofta bostadslösa studenter. Samtidigt fylls lokaltidningen med bostadsannonser, där studenter med den gemensamma nämnaren att de alla är rökfria och skötsamma, söker bostad. Innebär detta att alla storrökande festprissarna redan har bostad? Nej, knappast. Det är nog snarare så att när vi söker bostad sätter oss in i vilken typ av hyresgäst en hyresvärd skulle föredra och sedan försöker övertyga densamma om att vi har just de egenskaperna. Studenterna utgår helt enkelt från att folk helst hyr ut till skötsamma och rökfria, vilket förmodligen är helt riktigtannona.

En som har som har lagt ner mycket tid på att hyresvärdars preferenser för hyresgäster är Växjö-forskaren Ali Ahmed. I ett flertal studier har han, ibland tillsammans med medförfattare, låtit uppdiktade personer svara på hyresannonser på Blocket. Det visar sig att kvinnor har bättre framgång (vad gäller att få svar och/eller bli kallad på visning) än män och att män med svenska namn har större framgång än män med utländska namn. Dessutom verkar homosexuella manliga par vara diskriminerade på bostadsmarknaden, medan homosexuella kvinnliga par inte får färre svar än heterosexuella par. I uppsatsen ”Can discrimination in the housing market be reduced by increasing the information about the applicants?” som är accepterad för publicering i Land Economics försöker Ali tillsammans med Lina Andersson och Mats Hammarstedt skilja på statistisk diskriminering och preferensdiskriminering genom att ge hyresvärdarna mer information om de sökande. Det visar sig att Fredrik och Mustafa som bägge berättar om sina fasta jobb, sin familjesituation och frånvaron av betalningsanmärkningar klarar sig bättre än Erik och Mohammed som inte gör detta. Dock klarar sig Erik lika bra som Mustafa, och Fredrik i sin tur får fler svar än Mustafa.  Författarnas slutsats är att hyresvärdar föredrar att veta mer om potentiella hyresgäster, men att ett svenskklingande namn alltid är bättre än ett utländsktklingande namn.

Med dessa resultat i åtanke är det kanske inte så konstigt att de flesta nya studenterna i Uppsala verkar vara lärarstuderande unga kvinnor från Dalarna…

Filed Under: Välfärd
«Föregående sida
Nästa sida»