Är dyrare mjölk godare?

Att vi tycker att vin som vi tror är dyrare smakar bättre har vi tidigare skrivit om här på Ekonomistas. En förklaring till detta fenomen som Ekonomistas-Jonas lyfte fram var att vindrickande är behäftat med status och att vi är osäkra på vår egen förmåga att bedöma viner. Men kan detta även gälla en så simpel vara som mjölk?

ages

Fantomen dricker helst mjölk från de djupa skogarna

I september höjde Milko priset på s.k. landskapsmjölk med en krona. Detta är mjölk som är närproducerad, men i övrigt inte skiljer sig från vanlig mjölk. Det visade sig dock att efter prishöjningen så gick efterfrågan på denna produkt upp. Vad kan denna konstiga reaktion bero på? Man kan visserligen tänka sig att individer är beredda att betala mer för närproducerad mjölk på samma sätt som vissa (läs: inte Ekonomistas-Jonas) är beredda att betala mer för Rättvisemärkt kaffe. Men här fanns ju landskapsmjölken redan innan prishöjningen. Är det så att folk plötsligt tyckte att landskapsmjölken blev godare när den blev dyrare? Troligen inte. Gåtans lösning ligger förmodligen i att Milko gjorde tydligt att den extra kronan skulle gå direkt till den lokale mjölkbonden och att de lokala mjölkdrickarna gärna gick in och stödde det lokala öppna landskapet.

Comments

  1. Det där med ersättningar till bönder är komplicerade saker, vad jag förstått. Jag undrar vad utfallet hade blivit om de sagt att 1 krona mer per liter mjölk blir till 24 öre mer per kilo mjölk till bönderna. En och annan hade kanske inte gått med på att det är oavkortat.

  2. William says:

    Jag tror inte att det finns någon godare mjölk än mandelmjölk, och den kostar runt 40 kr per liter så dyrare mjölk kan vara godare. =)

  3. Dennis: jag tror att det faktiskt var sagt att hela kronan skulle gå till bönderna i detta fall. Men det är en intressant fråga du väcker, hur mycket ”spill” är vi beredda att betala för i samband med välgörenhet.

    William: Tack för tipset. Får leta rätt på en liter mandelmjölk!

  4. Arvid Fredenberg says:

    Milko har varit hyfsat transparenta med att det av kronan går 24 öre mer till bonden:

    Avräkningspris före mjölkhandslaget: 2,74 kr/kg i genomsnitt för en konventionell mjölkbonde.

    Avräkningspris efter mjölkhandslaget: 2,98 kr/kg i genomsnitt för en konventionell mjölkbonde.
    http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=2364

    Det intressanta är väl att se hur länge efterfrågeökningen varar. Kan det vara så att Milko genom den information de gett i samband med prishöjning fått konsumenterna att värdera mjölken högre? Var konsumenterna tidigare oinformerade om värdet av Milkos mjölk, medan de nu har blivit informerade om att Milkos mjölk har egenskaper som de värderar högt varvid efterfrågekurvan har skiftat ut?

    Kan fler företag genom att informera bättre få konsumenternas efterfrågekurva att skifta ut?

  5. Arvid: Är det inte just sådana efterfrågeskift man är ute efter när man eko- och rättvisemärker varor? Sedan är det en öppen fråga hur detta fungerar. Igår såg jag några – i och för sig väldigt preliminära – resultat som tydde på att genomsnittskonsumenten faktiskt aktivt väljer bort varor med dylik märkning (efter att man justerat för pris).

  6. William says:

    Eva: gör det, underbart till chokladmjölk. =)
    Finns inte precis överallt, men har sett det säljas på Goodstore på Skånegatan, och Tant Grön i Håga i Uppsala.

  7. Jojje says:

    Bönder får väl överlag alldeles för lite betalt för sina produkter.
    Att folk väljer att stödja lokala bönder är väl bra. Vi borde handla mer lokalt. Löjligt att frakta runt produkter man kan producera lokalt. Transporter är aldeles för billigt. Hade man räknat in miljökostnader för transporterna hade den lokala maten varit betydligt billigre än den importerade.

    Att en del väljer att stödja stora företag som utnyttjar människor i tredje världen istället för att köpa rättvisemärkt säger väl en del om deras moral och syn på icke-européer mer än om några ekonomiska principer.

  8. Jojje – jaha då får väl bönderna försöka hitta en annan marknad för sina produkter eller lägga ner om det är så förfärligt dåligt betalt.

    Sedan genereras mycket mer CO2 under odlingen än under transporterna pga gödsling, underhåll osv. Det är alltså mycket viktigare att odla rätt sak på rätt plats (= långt borta men med mindre behov av gödsel, besprutning etc) än korta sluttransporter om man vill minimera CO2-utsläppen.

  9. Jojje says:

    lg:
    Ja, fast det är väl främst marknadskoncentrationen av jordbruksvaror där ett fåtal stora företag kontrollerar inköp och utsäde framförallt i tredje världen samt stora subventioner i USA och EU till industrijordbruken som orsakar orättvisa dumpade priser på produkter.

    Att det produceras mer CO2 under odling är nog en sanning med modifikation. Det beror på vad och hur man odlar.
    Konstgödel är ju tex en av de största utsläppskällorna av CO2 och lustgas både vid framställning och användning.

    Jag tycker det är väldigt onödigt att frakta kött framställd på oetiskt och omiljövänligt sätt från andra länder i EU eller Brasilien än från köttdjur som gått i hagar i Sverige.
    Bättre att dra ner på köttätandet och äta av hög kvalité.

  10. e.lind says:

    Lärdomen är nog att det gäller att införa regler på EU nivå som uppfyller vettiga kvalitetskrav.

    Det som händer nu när köttimporten från Sydamerika ökar igen – med lägre konsumentpriser som följd – är att Sydamerikas bönder uppfyller EU certifieringskrav som infördes efter galna ko-sjukan:

    Brasilianska filéer gör finköttet billigt

  11. En annan lärdom är att det helt enkelt är svårt att göra rätt, vilket bl a Jonas diskuterat här på Ekonomistas tidigare: https://ekonomistas.se/2008/05/14/det-dar-med-barnarbete/

  12. Bosse says:

    Skulle kunna vara så enkelt som att prishöjningen har farit runt i media och gett varan landskapsmjölk mycket (gratis) marketing, vilket gjort att fler köper varan. Den kanske var relativt okänd tidigare, och skriverierna gjort att fler fått upp ögonen för varan.
    En kr i skillnad kanske många inte hakar upp sig över.

    Verkligheten är lite mer komplex. Framförallt när det gäller konsumentprodukter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s