Betygen i den svenska skolan är motståndskraftiga mot både resultat i internationella kunskapsmätningar och förändringar i betygssystemet. Förra året gick första årskullen med de nya betyg som skulle stävja betygsinflationen ut grundskolan och ökningstakten var då lika stor som den brukar vara. I dagarna kom betygsstatistiken för 2014 och trenden håller i sig: räknat på 16 ämnen (man kan nu få betyg i 17 ämnen) så är det genomsnittliga meritvärdet i år 1,7 poäng högre än 2013. [Read more…]
Årets Assar Lindbeck-medalj till Mariassunta Giannetti
2014-09-25 av 1 kommentar
Under den pågående nationella konferensen för landets nationalekonomer delades idag Assar Lindbeck-medaljen till bästa nationalekonom under 45 års ålder ut. Årets pristagare är Mariassunta Giannetti, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. [Read more…]
Hur går det med exportmålet?
2014-09-01 av 8 kommentarer
År 2010 formulerade handelsminister Ewa Björling regeringens mål att exporten fram till 2015 skulle fördubblas från 2009 års nivå. Även om finanskrisen gjorde 2009 till ett år med exceptionellt låg exportnivå så var målet ytterst ambitiöst och då 2015 närmar sig med stormsteg är det dags att konstatera att det knappast kommer att uppfyllas. [Read more…]
Ska vi välja våra helgdagar?
2014-08-29 av 20 kommentarer
Vilka helgdagar vi ska ha är kanske inte den viktigaste av frågor men ibland motioneras det i Riksdagen om vi inte fritt skulle kunna välja våra helgdagar. Ja, varför inte, kan man undra? Det skulle naturligtvis skapa mer flexibilitet för den enskilde att vara ledig när det passar. Frågan är dock inte riktigt så enkel och det finns rätt tunga argument mot individualiserade helgdagar. [Read more…]
Den svenska friskoldebatten blir internationell
2014-07-24 av 86 kommentarer
Det svenska friskolesystemet har under sommaren väckt internationellt intresse. Först ut var den amerikanske ekonomen Ray Fisman som i en artikel i Slate beskrev den svenska erfarenheten av friskolor i mindre smickrande ordalag och som en varning till dem som tror att skolval är vägen framåt för det amerikanska skolsystemet. Fisman har i sin tur bemötts av IFN-ekonomen Tino Sanandaji i en artikel i National Review. Sanandaji är öppen med vissa problem med det svenska regelverket — han och Fisman är till exempel helt överens om att systemet är vidöppet för betygsinflation — men Sanandaji anser att det svenska skolmisslyckandet främst beror på elevcentrerade progressiva pedagogiska metoder. [Read more…]
Tankar kring DNs PISA-granskning
2014-06-09 av 12 kommentarer
Dagens Nyheters reporter Kristoffer Öhrstadius har via offentliga källor lyckats baklängesidentifiera PISA-resultaten i matematik för ett antal svenska skolor och deras elever. Han har även lyckats samköra PISA-resultaten mot — tillika offentliga — uppgifter om elevers och skolors resultat på nationella proven och funnit anledning att ifrågasätta PISA-provets pålitlighet. Den tes som drivs är att svenska elever i årskurs 9 är så stressade av att ta nationella prov att de inte orkat bry sig om PISA-provet. Det finns ett antal kommentarer att göra kring detta. [Read more…]
Lättare sagt än gjort att resultatstyra
2014-05-10 av 6 kommentarer
Detta är en lätt redigerad version av en replik även publicerad på DN Debatt.
Det är lätt att hålla med Mats Alvesson när han på DN Debatt skriver att skolans regelverk borde fokusera på resultaten snarare än på vad skolorna gör. Problemen med sådan resultatstyrning är dock många, både på konceptuella och praktiska plan. [Read more…]
Om viktad skolpeng och kötid
2014-04-25 av 6 kommentarer
I Sverige som på de flesta andra håll i världen försöker skolan styra resurserna mot elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Ett vanligt medel för att uppnå detta är att låta ersättningen till skolorna baseras på diverse socioekonomiska attribut bland eleverna. Alltfler kommuner ersätter även friskolorna enligt samma modell, men det finns även kommuner som betalar ut en skolpeng till friskolor baserat på den genomsnittliga kostnaden för de kommunala skolornas elever (se rapport från Skolverket).1 Detta kan få mycket märkliga konsekvenser, inte minst då kötid är ett vanligt urvalsinstrument bland fristående skolor.
[Read more…]
En allt dystrare vetenskap
2014-04-07 av 27 kommentarer
Nationalekonomin har länge kallats den dystra vetenskapen men frågan är om den någonsin varit dystrare än just nu. En tilltagande misstro mot den kapitalistiska marknadsekonomins förmåga att lösa de utvecklade ekonomiernas samhällsproblem är uppenbar, både i den allmänna och i den inomvetenskapliga debatten. Idén att social mobilitet kan vara ett substitut för jämlikhet är till exempel något som ifrågasätts allt mer. [Read more…]
Var finns friskolorna?
2014-03-14 av 33 kommentarer
I diskussionen om och analysen av det svenska skolsystemet är friskolorna intressanta. Sverige har ett av de mest liberala friskolesystemen i världen: etableringshindren har länge varit låga och det finns inga egentliga restriktioner på vem som får driva en skola. Det är därför intressant att undersöka hur friskolornas etableringsmönster egentligen ser ut, kanske främst då i olika elevgrupper. När landets grundskolor grupperas efter elevernas socioekonomiska bakgrund är det uppenbart att elevunderlaget skiljer sig markant mellan fristående och kommunala skolor. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer