Att banker föredrar att finansiera sin verksamhet via upplåning snarare än med eget kapital är välkänt. Detta är inget unikt för just banker, men bankernas kreditgivare förefaller villiga att acceptera en skuldsättningsgrad långt högre än vad bankerna själva accepterar bland sina företagskunder. En bidragande orsak till detta är att flertalet stater garanterar bankernas skulder varför det är tämligen riskfritt att låna dem pengar. I Danmark är dock situationen annorlunda och sedan ett nytt konkursförfarande infördes år 2010 har de danska bankerna en tydlig finansieringnackdel jämfört med sina konkurrenter. [Read more…]
Missuppfattning om bankernas kapital
2013-10-22 av 21 kommentarer
Angående bankernas kapitaltäckningskrav står det i DN att läsa att ”Ju mer eget kapital en bank måste ha, desto dyrare blir det. Det beror på att det kapital som bankerna lånar ut ger ränteintäkter till banken medan det inte är fallet när det gäller pengar som banken måste spara.” Resonemanget bygger på en vanlig, men inte desto mindre fundamental, missuppfattning av vad bankernas egna kapital är. Sannolikt bygger missuppfattningen på att DN blandar ihop det egna kapitalet med de reserver som bankerna håller för att kunna hantera kundernas behov av kontanter. [Read more…]
Går det att lita på kommunrankingar?
2013-10-12 av 6 kommentarer
För ett tag sedan presenterade Dagens Samhälle en besynnerlig rankinglista över årets skolkommuner och i veckan var det Lärarförbundets tur. Listorna har sina likheter men medan hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare resulterar i en lägre placering på Dagens Samhälles lista, så gäller det motsatta på Lärarförbundets. Sådana skillnader avspeglar naturligtvis avsändarnas intressen men kan vara svårt att se igenom vid en ytlig läsning. Man kan också konstatera dramatiska förändringar från år till år i kommunernas placeringar: på Lärarförbundets lista tappade Svenljunga kommun 194 placeringar mellan 2012 och 2013 medan Älvdalen klättrade från plats 266 till 76.
Export går inte att leva på
2013-10-11 av 9 kommentarer
Regeringen har sedan ett antal år det ganska märkliga målet att exporten ska fördubblas. Även om det förefaller osannolikt att målet kommer att nås så går det betydligt bättre för rikets exportörer än för dess importörer och Sverige uppvisar sedan mitten av 1990-talet stora överskott i handels- och bytesbalanserna. Samtidigt är bostadsbyggandet lågt och mycket tyder på att dessa båda fenomen är förknippade med varandra.
Drömmen om den neutrala politiken
2013-09-27 av 3 kommentarer
De modeller vi nationalekonomer använder för att analysera verkligheten har sina märkligheter. En sådan är att de bygger på att det finns en makt som effektivt och neutralt möjliggör ekonomiska transaktioner samtidigt som denna makt är frikopplad från samhället och dessutom inte behöver några skatteintäkter. Detta ska naturligtvis ses som en teoretisk abstraktion och inte som en beskrivning av vare sig faktiska eller önskvärda statsbildningar. Även om de flesta håller med om detta så är synen att den offentliga makten bäst förhåller sig neutral mellan olika branschintressen stark. Jag vill dock påstå att en sådan neutral stat är en omöjlighet. [Read more…]
Betyg utan förankring
2013-09-20 av 25 kommentarer
Det är uppenbart att betygens koppling till den faktiska kunskapsutvecklingen i den svenska skolan är svag: betygen stiger medan kunskapsnivån enligt internationella jämförelser faller. Ett relaterat problem är att betygssättningen skiljer sig betydligt från skola till skola, vilket har uppmärksammats i flera rapporter från Skolverket (tex här och här). Hur stora skillnaderna i betygsättning är kan emellertid vara svårt att få ett grepp om. Det kan därför vara värdefullt att sätta siffror på hur stor spridningen mellan olika skolor egentligen är. [Read more…]
Andra världskrigets centralbankspolitiska rötter
2013-09-13 av 4 kommentarer
I maj 1927 hade den tyske riksbankchefen Hjalmar Schacht fått nog. Det var dags att göra något åt den snabbt växande aktieprisbubblan. Aktieindex hade trots allt stigit med otroliga 200 procent på ett par år och en så kraftig ökning kunde knappast vara realekonomiskt motiverad. Schacht valde att kräva kraftigt ökade säkerheter på bankernas utlåning till aktieköp och aktieindex föll som en sten. Tyvärr föll även investeringarna och den tyska ekonomin skickades ner i djup recession. [Read more…]
Avdrag, bidrag och subventioner
2013-09-04 av 96 kommentarer
Om man kunde få ett fikabidrag från Statliga fikastödsnämnden motsvarande halva priset för varje kopp kaffe man köper skulle nog ingen tveka om att kalla detta för en subvention. Byt ut kaffe mot läxhjälp, Fikastödsnämnden mot Skatteverket, skicka utbetalningen till producenten snarare än konsumenten och kalla bidraget för avdrag, så blir förvirringen total. Vem som står för halva fikakostnaden framstår plötsligt som oklart. Frågan är därför om det går att säga något mer principiellt om vad som faktiskt är en subvention? [Read more…]
Betygens stabila ökning
2013-08-31 av 10 kommentarer
Den första grundskoleklassen som fått betyg enligt ny betygsskala och nya betygskriterier gick i början av sommaren ut nian. Betygen har nu ställts samman och i en kommentar anser Skolverket det vara positivt att betygen är stabila trots ett nytt betygssystem. Två kommentarer till detta: eftersom betygen sätts enligt nya kriterier är det inte alls självklart att de borde ligga på samma nivå som förra året. Ett sådant resonemang för istället tankarna till ett relativt betygssystem. För det andra är det enda som kan sägas vara stabilt att betygen ökar, vilket framgår av figuren. [Read more…]
Det reala reformutrymmet
2013-08-26 av 20 kommentarer
I en kommentar till regeringens skattepolitik kritiserar Lars Calmfors hur begreppet ”reformutrymme” används. Poängen han gör är lika enkel som viktig: när ekonomin växer så ökar statens intäkter men även de faktiska kostnaderna för att bedriva offentlig verksamhet. Att hålla utgifterna konstanta, även i reala termer, innebär i praktiken besparingar eftersom bland annat reallöner tenderar att öka när ekonomin växer. Att detta har stor betydelse inom exempelvis skolans område illustreras i figuren nedan. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer