Livets orättvisor

Det finns vissa regelbundenheter som bättre än andra belyser livets orättvisor. Inte minst finner man sådana när man studerar betygsdata. Medan det är allmänt känt att det går bättre i skolan för dem som är födda tidigt på året — det är bland annat detta som ligger bakom idén om flexibel skolstart — så är det inte så många som vet hur stora skillnaderna mellan barn födda vid olika tidpunkter egentligen är. I  figuren nedan finns svaret.

Detta är samlade betygsdata för hela befolkningen under åren 2005-2008. Skillnaden i grundskolebetyg mellan ett februaribarn och ett decemberbarn ligger alltså på nästan 0,2 standardavvikelser. Skillnaderna på gymnasienivå är något mindre, men fortfarande betydande. En möjlighet är att detta mönster inte bara beror på ålderskillnader utan på att föräldrar med olika socioekonomiska förutsättningar skaffar barn vid olika tidpunkter på året (se tidigare inlägg) men så verkar inte vara fallet; mönstret ser likadant ut om man rensar för förldrars utbildning, inkomst och härkomst.

Är dessa skillnader stora? Som alla vet presterar flickor, barn till högutbildade och svenskfödda elever bättre än pojkar, barn till lågutbildade och utlandsfödda. Som framgår av figuren är skillnaderna som beror på födelsemånad inte enorma men samtidigt knappast triviala.

Dessutom är skillnaderna i princip additiva. Skillnaden mellan en februariflicka och en decemberpojke är alltså lika stor som mellan en februaripojke och en decemberflicka. Detta betyder att en flicka född i februari i genomsnitt har nästan 0,6 standardavvikelser högre betyg i nian än en decemberpojke. Denna skillnad är något större än den genomsnittliga skillnaden mellan barn till hög- respektive låg/medelutbildade föräldrar och betydligt större än skillnaden mellan svensk- och utlandsfödda elever.

Intressant är att de biologiska skillnaderna som beror på födelsemånad och kön minskar mellan grund- och gymnasieskolan, medan skillnaderna beroende på sociala faktorer som härkomst och föräldrarnas utbildning tenderar att öka. Här läste jag mina egna tabeller fel (tack Camilo!).

Vad slutsatsen blir av detta vet jag inte riktigt men nog är skillnaderna intressanta. Och kanske något att tänka på när man diskuterar flexibel skolstart.

Comments

  1. markus says:

    Bra att belysa detta.

    Räknar du på standardavvikelse i meritvärde eller i direkta betyg?

    (Har för mig att någon statistiklärobok sagt att resultaten i princip ska bli detsamma oavsett om steget mellan IG och G betraktas som dubbelt så stort som de övriga betygsstegen eller ej, men det känns lite kontraintuitivt.)

    Intressant att de januaribarnen klarar sig sämre än februaribarnen. Jag antar att du helt rensar bort över- respektive underåriga, men kan effekten ändå bero på att försigkomna januaribarn i större utsträckning än andra börjar skolan året innan?

    • Jag har använt meritvärde och inte rensat på nåot sätt. Dvs jag har inte tagit hänsyn till att januaribarn i viss utsträckning börjar skolan tidigare. Det är en intressant aspekt som jag inte tänkte på.

  2. markus says:

    Gjorde en snabb körning på datan jag sitter på.

    Jag har den kvartalsindelad och har precis under 0,2 standardavvikelser mellan Q1-barn och Q4-barn i meritvärde från grundskolan.

    Det motsvarar strax under 12 meritvärdespoäng, så ungefär skillnaden mellan ett MVG eller ett IG istället för ett G.

  3. Camilo von Greiff says:

    Intressant! Ang.

    ”Intressant är att de biologiska skillnaderna som beror på födelsemånad och kön minskar mellan grund- och gymnasieskolan, medan skillnaderna beroende på sociala faktorer som härkomst och föräldrarnas utbildning tenderar att öka.”

    så läser jag staplarna som att skillnaderna minskar även avseende härkomst och föräldrars utb.nivå., men kanske läser jag fel?

  4. Nils Lindholm says:

    Så dom januaribarn som börjar skolan ett år tidigare kan förväntas finnas sämre än dec?
    Och dom jan barn som börjar ordinarie ligger bättre än feb?

    • markus says:

      Nej, paradoxalt nog bör vi nog räkna med att januaribarnen som börjar året innan har högre medelbetyg än någon annan månadsgrupp men att det ändå får som resultat att det totala medelbetyget för alla januaribarn sjunker.

      De utgör en självselekterad grupp och med ledning i mina data tror jag att den effekten ordentligt överstiger nackdelen med att börja skolan ett år för tidigt.

      • Nils Lindholm says:

        Markus:
        Njaee där tror jag dej inte.
        Om man klassar jan-barn som börjar tidigare som födda mån 13!! så ska dom ju klara sig sämre än dec barnen.

        Däremot så så säger ju du att dom som väljer att börja tidigare har bättre IQ eller läsvana ev. genom föräldrar, det tror jag naturligtvis på.
        Ligger jag jäkligt risigt till nu ?

        Skulle vara kul att se vilka betyg jan-barn som börjar tidigare har, jämfört dom som inte börjar tidigare.

        Jag gissar att det är där jan -feb inte ‘lyder’ kurvan.
        födda månad 13 men inte lika dumma som födda månad 1.
        Räknas som månad 1 enl. Jonas Vlachos

        Ger föräldrarna januaribarnen en björntjänst?

        Man skall alltså avla barn runt midsommar !!! i fyllan o villan !! om dom ska få bra betyg, men runt jul eller egter om dom ska få Nobelpris 😉

      • markus says:

        Nils: Det lustiga är just att trots att de januaribarn som börjar året innan förmodligen (så är det i ett dataset jag har tillgång till, men det har bara cirka 1000 barn) klarar sig bättre än någon annan genomsnittlig grupp så blir effekten ändå att genomsnittet för den totala gruppen januaribarn sjunker.

        Om det är så så beror det i sådana fall på det du skriver, att föräldrarna har givit sina barn en betygsmässig björntjänst genom att låta dem jämföras med barn som är i snitt ett halvår äldre istället för ett halvår yngre.

        Snart är det dock färdigdiskuterat när resultaten från de slovenska studierna droppar in. Att varannat tvillingbarn ägs av universitetet i Ljubljana kommer att betyda mer för forskningen än CERN!

  5. där vi bor i Quebec, Kanada är ”cut-off” datumet för skolstart sista september istället för sista december. vill minnas att den magiska gränsen i frankrike (där vi bodde innan) var någon gång på sommaren. skulle man kunna göra en koll mellan länder och se om effekten är kopplad till skolstartsålder?

    • markus says:

      Det vore coolt att minska grundskolan/gymnasieskolans/universitetens anpassningsproblem till de varierande årskullarna genom att förskjuta ”cut off”-datumet för skolstarten beroende på årskullarnas relativa storlek.

      I uppgång kortar man året och i nedgång förlänger man det. Skolpolitisk keynesianism.

      Faan, nu får jag lust att skriva uppsats. Någon som vet om det här är föreslaget tidigare eller tillämpas någonstans i världen?

  6. Kristian Grönqvist says:

    Då börjar vi tala hållbar statistik…

  7. pontus says:

    Forresten, Jonas, har ar Juni-barnens revansch: http://inslag.se/journal/2007/11/22/decemberbarn.html

    PSW ar klarsynt som alltid!

    • pontus says:

      Jag menar forstas ”December-barnens revansch”

      • Martin Nybom says:

        Jag läste det inlägget men han är ju tyvärr helt fel ute eftersom 31 december inte är brytpunkten för skolstart generellt i världen och framför allt inte i USA, som ju har majoriteten av pristagarna.

  8. Roger says:

    I stället för, eller tillsammans med, flexibel skolstart kunde man kanske fundera på att i högre grad individanpassa undervisningen. Det borde ju vara viktigare vad man de facto gör i skolan än hur gammal man var vid skolstarten?

    Sedan skulle det vara kul att veta om statistiken ger genomslag ned på nivå enskilda skolor och/eller klasser – är de försumbara så är det ju rätt osannolikt att det här är faktorer som verkligen har betydelse för enskilda elever?
    Betygen sätts ju lokalt och kan väl inte hur som helst jämföras rakt över på annat än lokal nivå?

    Slutligen – betyg som prestationsmått. Hur bra är de egentligen? Ser man samma sak i nationella prov?

    • markus says:

      Det är naturligtvis sjukt mycket viktigare vad man gör i skolan än om man är född i januari eller i december. Hade vi haft samma data men delat i 12 nivåer på en skala mellan de elever som ägnar sig åt lärarens lektionsprojekt och de elever som ägnar sig åt egna projekt så hade vi självfallet haft en betydligt mycket större skillnad mellan översta och nedersta gruppen än 0,2 standardavvikelser.

  9. Kristian Grönqvist says:

    Angående betyg som prestationsmått är det lite osäkert med den saken. Allmänt kan man få för sig att betygen har utsatts för omfattande inflation, så omfattande, att betygen numer, mera kan sägas vara skolans annonspelare över sin egen duktighet att ge bra betyg, än vara en beskrivning över vad eleverna har tagit in

  10. Väl känt att tiden är av vikt. Av stor vikt dock även att födas fet http://bit.ly/hxyQ08

  11. Det borde vara självklart för alla som kommenterar på denna blogg att man inte skriver kommentarer i andras namn.

  12. David Rosenlund says:

    Jag håller med, synnerligen pinsamt och obegåvat att göra så.

  13. ricky says:

    Vart har detta skett jonas?

  14. Vidar says:

    Men de födda sent på året tjänar bäst enligt följande artikel!

    http://www3.infotorg.se/Nyheter/NewsList/Novemberbarn-tjanar-bast/

    Frågan man genast ställer sig är varför då?

  15. Svante says:

    Den här meningen är förvirrad, detta är inte vad additivitet innebär.
    ”Dessutom är skillnaderna i princip additiva. Skillnaden mellan en februariflicka och en decemberpojke är alltså lika stor som mellan en februaripojke och en decemberflicka. ”

    • Nu är det sex år sen jag skrev detta och mitt minne är diffust. Vad jag menade är i varje fall att det inte finns några betydande icke-linjariteter mellan kön och födelsemånad.

  16. SKOLPOLITIKENS VILLFARELSER.

    Sture Eriksson

    Skoldebatten i Sverige står inför ett flertal angelägna frågor som måste besvaras om vi skall kunna undvika kunskapsraset som bl.a. dokumenterats i PISA-undersökningarna. En grundläggande fråga rör den dikotomiserade motsättningen mellan arv och miljö

    I. Skolans försummade problem. I decennier tillbaka har den svenska skolan dominerats av begreppen jämlikhet och likvärdighet. De skillnader mellan elever eller grupper som existerar betraktas om uppkomna av miljöfaktorer. Men är denna bild av interindividuella skillnader mellan skolans elever korrekt? Ett faktaunderbyggt svar ges på min hemsida:
    http://www.stureerikssonshemsida.n.nu

    II. En andra fråga rör olika etniska gruppers skolprestationer. I detta sammanhang utgör likhetsdoktrinen en ofta accepterad sanning. Men det finns data som tyder på att denna doktrin – enligt vilken olika etniska grupper i grunden kännetecknas av samma medelvärden och samma standardavvilkelser – i själva verket utgör ett önsketänkande.
    http://www.stureerikssonshemsida.n.nu/en-global-strategi-for-systemoptimering

Trackbacks

  1. […] bristande skolmognad och svaga skolprestationer tenderar att klassificeras som ett handikapp (se tidigare inlägg om födelsemånadens betydelse för […]

  2. […] är sen länge välkänt att barn som är födda sent på året får lägre betyg och att de går vidare till högre studier i lägre grad de som är födda tidigt på året. Den […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s