Missvisande nyhetsrapportering om bostadspriserna

Det här är ett gästinlägg av Jesper Hansson, som är prognoschef vid Konjunkturinstitutet.

Som vanligt på hösten har i dagarna presenterats bostadsprisstatistik som i media beskrivs som att bostadspriserna stiger, se till exempel härhär eller här. Statistiken som åberopas är SCB:s så kallade Småhusbarometer och Valueguards bearbetning av data från Mäklarstatistik till det så kallade HOX-index.

I Småhusbarometern lyfter man fram den tvåprocentiga prisuppgången för småhus de senaste tre månaderna före den treprocentiga uppgången jämfört med föregående år, se Småhusbarometern t.o.m. augusti 2013. Man kan av denna rapportering lätt få intrycket att priserna har accelererat kraftigt den senaste tiden. Problemet är att det är tydligt säsongsvariation i villapriserna – de ökar vanligen som snabbare i början av året och i slutet av sommaren. [Read more…]

Harry Flam: Riksbanken — en stat i staten?

Det här är ett gästinlägg av Harry Flam som är särskild utredare och professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Storleken på Riksbankens valutareserv har varit en källa till motsättningar, bl.a. mellan finansdepartementet och Riksgälden å ena sidan och Riksbanken å den andra samt även inom riksbanksledningen. De senaste åren har banken förstärkt valutareserven med motsvarande 200 miljarder kronor, vilket kostar skattebetalarna ca en halv miljard kronor per år. Idag bestämmer Riksbanken självständigt valutareservens storlek. [Read more…]

Slarviga slag mot Slagen Dam

Det här är ett gästinlägg av Olle Folke, forskare i statsvetenskap vid Columbia University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Petra Ornstein, doktorand i statistik vid Uppsala universitet och Johanna Rickne, forskare i nationalekonomi vid IFN. Uppdatering 2013-08-26: Bo Rothstein bemöter inlägget i kommentarstråden (länk).

Att bli utsatt för våld kan ge både fysiska och psykiska skador och att förebygga våld är en viktig samhällsfråga. De årliga telefonundersökningarna från Brottsförebyggande rådet har visat att den mest våldsutsatta gruppen i samhället är unga män som utsätts för våld av främlingar och på offentliga platser. Den näst mest våldsutsatta gruppen är unga kvinnor. De utsätts främst för våld i sitt eget hem och av nuvarande eller före detta partners. [Read more…]

Inte självklart att satsa mer på infrastruktur

Det här är ett gästinlägg av Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, och Johan Nyström, teknologie doktor och nationalekonom vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Majoriteten av svenska politiker är över blockgränsen överens om att mer pengar ska satsas på transportinfrastruktur. Uppfattningen delas av Svenskt Näringsliv och SEKO med stöd av bl.a. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Globaliseringsrådet och många därtill. Det enda man tycks vara oense om är hur stora satsningar som behövs. [Read more…]

Skadar utvärderingar den offentliga sektorn?

Det här är ett gästinlägg av Niklas Bengtsson, fil dr i nationalekonomi och verksam vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Nationalekonomer förordar ofta att offentlig verksamhet behöver utvärderas och att resultaten från dessa utvärderingar skall vägleda framtida policy. På sistone har emellertid kritiska röster höjts mot utvärderingar och fokuseringen på ”resultat” inom den offentliga sektorn. Den prisbelönta journalisten Maciej Zaremba målar i en artikelserie (som nu blir bok) upp en dyster bild av hur resultatfokusering och ”output”-mätning lett till oönskade konsekvenser inom svensk sjukvård. En liknande bild för akademin tecknas i en nyutgiven antologi redigerad av Sharon Rider, Ylva Hasselberg och Alexandra Waluszewski. I en artikel på DN debatt menar statsvetarna Shirin Ahlbäck Öberg och Sten Widmalm att resultatfokuseringen inom den offentliga verksamheten nått vägs ände. De dystra konsekvenserna av ”utvärderingssamhället” är så uppenbara att progressiva politiska krafter (vilket enligt artikelförfattarna är socialdemokraterna) har “öppet mål” om de väljer att gå till val på frågan. [Read more…]

Vill politiker verkligen ha den förda politiken utvärderad?

Det här är ett gästinlägg av Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och fd skribent på Ekonomistas.

Igår (29/5-2013) beslutade riksdagen om en ändring i Socialtjänstlagen som bland annat innebär att en så kallad jobbstimulans införs i det ekonomiska biståndet. Förslaget innebär att 25 procent av inkomst från anställning inte beaktas när personers biståndsbehov beräknas givet att de tagit emot ekonomiskt bistånd under sex månader. Ett problem med förslaget är dock att man inte har funderat igenom hur jobbstimulansen ska utvärderas trots att den Ds som berett ärende tydligt skriver att detta är viktigt. [Read more…]

Kan religiöst konservativa ledare skapa socialt progressiva utfall?

Det här är ett gästinlägg av Erik Meyersson, doktor i nationalekonomi vid Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) på Handelshögskolan i Stockholm.

I dagarna har vi statsbesök av president Abdullah Gül från Turkiet och igår skrev Sveriges och Turkiets respektive utrikesministrar under ett avtal om strategiskt partnerskap. Turkiet är ett land som står inför utmaningen att balansera en till stora delar konservativ befolkning med behovet av ekonomiskt och socialt progressiv politik. Trots att svensk media väl belyst ämnen som EU-frågan, yttrandefriheten, och bättre rättigheter för etniska och religiösa minoriteter, saknas en diskussion om en avgörande fråga inte bara för den ekonomiska utan också för den politiska utvecklingen: kvinnorna i Turkiet. [Read more…]

Per Krusell: På lång sikt jobbar vi alla så mycket som vi vill!

Det här är ett gästinlägg av Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Jag såg programmet Lönesänkarna häromsistens, och med viss fasa. Det var välgjort och det slår mig att man rycks med i konspirationsteorier förvånansvärt lätt. Fasan jag kände handlar förstås om känslan av att som ekonom ”ha missat något” i vår analys av samhällsekonomin. Efter att ha funderat en stund kändes det bättre; jag anser verkligen att det ligger väldigt lite i den huvudsakliga tesen i programmet, dvs att en ”överenskommelse” om att sänka löneandelen skett, kanske med syfte att öka sysselsättningen, men att en sysselsättningsökning sedan uteblev. Tanken med det här inlägget är dock inte att diskutera programmets innehåll mer—det har gjorts bra av andra, bl a här på Ekonomistas och av Lars Calmfors i DN—utan att ta upp den bredare frågan om vad som bestämmer sysselsättningen i ett land, och speciellt på längre sikt. Sysselsättningens utveckling i Sverige sen 70-talet var i och för sig en viktig del av programmet, men jag vill diskutera frågan på ett mer allmänt plan. [Read more…]

Olof Johansson-Stenman: Hur påverkas universiteten av nätkurser?

Det här är ett gästinlägg av Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi och prorektor vid Handelshögskolan i Göteborg.

Massive Open Online Courses (MOOCär något som universitet och även potentiella investerare funderar på över hela världen, bland annat efter att Stanford-professorn Sebastian Thrun lyckats attrahera 160 000 studenter från 190 länder till en gratis online-kurs i artificiell intelligens 2011. New York Times har publicerat bra översiktsartiklar om MOOCs (här och här), medan en mer skeptisk artikel finns att läsa i Times Higher Education.   [Read more…]

Vad är det för fel på valutakrig?

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Just nu är tidningarna fulla av larmrapporter om det stundande ”valutakriget”. Men vad innebär valutakriget egentligen – och är det verkligen så farligt?

En massa länder har lågkonjunktur och vill sänka sina räntor. Därigenom skulle de kunna stimulera sina ekonomier på två sätt: dels blir det billigare att låna i landet [Read more…]