Ekonomistas valmanifest har rätt om fastighetsskatten men fel om enhetlig moms

2014-10-01 av 30 kommentarer

Detta är ett gästinlägg av Paul Klein, professor i nationalekonomi vid Simon Fraser-universitetet i Kanada, och Conny Olovsson, forskare i nationalekonomi vid Riksbanken. De åsikter som framförs i det här inlägget är naturligtvis författarnas egna och sammanfaller inte nödvändigtvis med Riksbankens officiella hållning. 

Sedan flera år pågår en livlig politisk debatt kring beskattningen av olika varor och tjänster, i synnerhet i vilken mån skatterna skall differentieras mellan olika sorters varor och tjänster. I samband med den stora skattereformen 1990/91 togs ett stort steg i riktning mot en likformig beskattning av olika varor och tjänster. Sedan dess har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Numera är mat, restaurangmåltider, hotellvistelser, friskvård och idrott, böcker och tidningar och, framför allt, de hushållsnära tjänster som går under benämningarna ROT (renovering,  ombyggnad, tillbyggnad) och RUT (rengöring, underhåll och tvätt) skattemässigt gynnade i jämförelse med andra varor och tjänster. Den fråga vi ställer här är om det finns någon vetenskaplig grund för den här differentieringen och mer allmänt om hur den indirekta beskattningen skall se ut om man vill minimera skatternas skadeverkningar på samhällsekonomin. Vårt svar utmynnar i en argumentation för lägre moms på tjänster än för varor och för en återgång till den högre fastighetsskatt som gällde före 2008. Argumentationen har som sin utgångspunkt Connys senaste bidrag till den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning. [Read more…]

Filed Under: Politik, Välfärd

Billigare och bättre järnvägsunderhåll efter konkurrensutsättning

2014-09-05 av 13 kommentarer

Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson och Kristofer Odolinski, professor respektive doktorand i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

”Vinster i välfärden” har diskuterats flitigt på senare tid (t ex av Mats Persson här på Ekonomistas). Det har dock även höjts röster för att vinstintressen ska spela en mindre roll även utanför välfärdssektorn, till exempel när det gäller järnvägsunderhåll.

Utanför välfärdssektorn finns många kommersiella företag inblandade i leverans av varor och i synnerhet tjänster som tidigare tillhandahållits i egen regi av olika myndigheter. Till exempel konkurrensutsattes underhållet av vägar under 1990-talet. Magnus Arnek visade i sin avhandling 2002 att detta sänkte kostnadsnivån i verksamheten med mellan 15 och 30 procent; intervallet beror på en osäkerhet om hur, mera exakt, man gör jämförelsen mellan egen regi och konkurrensutsättning. [Read more…]

Filed Under: Offentlig sektor, Politik, Välfärd Tagged With: ,

Vinster i välfärdslandet

2014-08-28 av 55 kommentarer

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Flera partier vill förbjuda eller begränsa vinster i sjukvården, skolorna, barnomsorgen och äldreomsorgen. Det är konstigt, av tre skäl. För det första vet vi att det är hur lätt som helst att bli av med vinsterna genom att jobba mindre effektivt; om ledningen organiserar arbetet dåligt, om personalen tar mycket ledigt, och om man slösar med material och lokaler blir vinsten noll. Men ineffektivitet kan väl inte vara ett mål i sig?

För det andra vet vi att det är väldigt lätt för företagen att gömma undan vinsterna. Många av de skandalföretag som nu är verksamma i välfärdssektorn redovisar faktiskt ingen vinst. I stället tillämpar det ett fiffigt system med internfakturering, och köper dyra tjänster från sina ägare, för att därigenom slussa bort vinsterna till något skatteparadis i Västindien eller på Kanalöarna. Ökad kreativitet i bokföringen kan väl inte vara ett mål i sig? [Read more…]

Filed Under: Offentlig sektor, Politik Tagged With:

Utvärdering av utvecklingsbiståndet – varför tron på RKS är överdriven och delvis felriktad

2014-08-21 av 6 kommentarer

Följande är ett gästinlägg av Björn Ekman som är nationalekonom och forskare vid Lunds universitet. Hans huvudsakliga inriktning är hälsoekonomi. Han har tidigare arbetat på Sida och Världsbanken.

Sedan en tid har en viktig debatt förts kring användandet av randomiserade kontrollstudier (RKS) inom biståndet. Här på Ekonomistas har flera bidrag skrivits (t ex här, här, här, här och här ) och i mitten av maj ordnade Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ett möte kring utvärdering av det svenska biståndet där en särskild rapport om RKS presenterades. Gemensamt för de flesta som bidragit till diskussionen är uppfattningen att sådana metoder bör utgöra en större del av biståndet. Jag avser i detta inlägg bidra till denna debatt och slutsatserna är som framgår av rubriken att RKS med all sannolikhet inte utgör någon panacé för biståndet och till och med kan hävdas inte ens höra hemma inom den verksamheten. [Read more…]

Filed Under: Internationellt, Metod

Krusell och Smith: Därför köper vi inte Pikettys prognos

2014-05-29 av 30 kommentarer

Det här är ett gästinlägg av Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, och Tony Smith, professor i nationalekonomi vid Yale.

Vi har under de senaste veckorna funderat en hel del på de centrala delarna i Pikettys nu världsberömda bok Capital in the 21st Century. Vi har deltagit i bokcirklar och diskuterat boken med våra kollegor i timtal. Mestadels har alla inblandade helt enkelt gjort stora ansträngningar för att tolka materialet i boken, något som inte är alldeles lätt, dels pga bokens längd och dels eftersom mycket av den bakomliggande analysen finns i andra publikationer. I detta korta blogginlägg vill vi kort sammanfatta den syn vi kommit fram till, och sen vill vi länka till ett dokument som i detalj argumenterar för den synen. [Read more…]

Filed Under: Makro, Välfärd

Hassler och Krusell: Byt spår i klimatförhandlingarna!

2014-04-02 av 27 kommentarer

Det här är ett gästinlägg av John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

FN:s klimatpanel fastslår att det är belagt bortom rimligt tvivel att människans utsläpp av växthusgaser, särskilt genom användning av fossila bränslen, påverkar klimatet. Även om dessa förändringar har både positiva och negativa effekter kan vi vara rimligt säkra på att de negativa effekterna dominerar. I ett globalt perspektiv är förmodligen inte effekterna katastrofala, åtminstone inte under innevarande århundrade, men de är ändå alldeles för stora för att ignoreras. Världen har alltså mycket att vinna på att motverka klimatförändringarna genom att minska utsläppen av växthusgaser. [Read more…]

Filed Under: Makro, Miljö, Politik

Sju reformförslag för finans- och penningpolitik

2014-03-26 av 25 kommentarer

Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet. Idag publiceras en artikel i det nya numret av Ekonomisk Debatt där jag listar sju förslag på förändringar i och tillämpningar av de finans- och penningpolitiska ramverken (artikeln i pdf finns här). Bakgrunden till förslagen är att nuvarande ramverk togs fram för 15-20 år sedan. Situationen präglades då av ekonomisk kris och låg trovärdighet för både finans- och penningpolitiken, vilket präglade utformningen och den praktiska tillämpningen av ramverken. Nu är läget ett annat. [Read more…]

Filed Under: Makro, Offentlig sektor, Penningpolitik, Politik

Dags att ersätta överskottsmålet med ett balansmål

2014-03-12 av 10 kommentarer

Detta är ett gästinlägg av Robert Boije som är fil. dr. i nationalekonomi och samhällspolitisk chef på Saco. Han har tidigare bland annat varit chef för Makroanalysenheten på Finansdepartementet och chefekonom på Finansinspektionen.

Finansminister Anders Borg och socialdemokraternas finansministerkandidat Magdalena Andersson tävlar för närvarande om vem som är mest ansvarstagande i att upprätthålla överskottsmålet som ett led i att vinna väljarnas förtroende inför valet 2014. Överskottsmålet säger att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga skillnaden mellan den offentliga sektorns intäkter och utgifter, ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet tjänade Sverige väl under de inledande åren av den globala finanskrisen eftersom krisen till stor del hade sin bakgrund i ett stort misstroende mot de offentliga finanserna i många andra länder. Men det är nu tid att släppa målet (se också Lars Calmfors krönika i DN). [Read more…]

Filed Under: Makro, Politik Tagged With:

Finns det en prisbubbla på bostadsmarknaden?

2014-01-14 av 71 kommentarer

[English translation.]

Det här är ett gästinlägg av Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

USA och flera länder i Europa har i finanskrisens och eurokrisens spår upplevt kraftiga prisfall på bostadsmarknaden. I USA föll ett prisindex som mest med 43 procent, på Irland med nästan 50 procent och i Spanien hittills med 30 procent. Detta bidrog till mycket negativa utfall i dessa länder: bankerna led enorma kreditförluster och skar ner sin utlåning, många måste räddas av skattebetalarna, hushållen blev fattigare, och företag och hushåll skar ned sin efterfrågan, med hög arbetslöshet som följd.

I efterhand har man kunnat konstatera att bostadspriserna i dessa länder var högt uppdrivna på grund av förväntningar om stora framtida kapitalvinster. Mot bakgrund av att bostadspriserna i Sverige sedan mitten av 90-talet uppvisar en historiskt kraftig uppgång – priserna på småhus har stigit realt med ca 300 procent – efter att tidigare ha följt konsumentprisindex, kan man fråga sig om även vi har en prisbubbla som riskerar att spricka, med svåra konsekvenser för hushållen, bankerna och samhällsekonomin?

[Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Makro, Penningpolitik

Är en utbyggd tunnelbana i Stockholm motiverad?

2013-11-22 av 19 kommentarer

Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut. Hans forskning berör många aspekter på den offentliga sektorns ekonomi med särskilt fokus på resande, transporter och infrastruktur.

Den 11 november meddelade regeringen på DN debatt att man kommit överens med berörda kommuner om förutsättningarna för, och genomförande och finansiering av ett utbyggt tunnelbanenät i Stockholmsområdet. Beskedet har genomgående fått ett välvilligt mottagande, inte minst tack vare de genomgående varma känslor som innevånarna hyser för ett smidigt och väl fungerande färdmedel. [Read more…]

Filed Under: Offentlig sektor
«Föregående sida
Nästa sida»