Amerikansk debatt om svenska toppinkomster

I fredags publicerade Allan Meltzer en debattartikel i Wall Street Journal där han jämförde utvecklingen av svenska toppinkomster med de i USA och några andra länder. Baserat på bilden nedan (lånad från Daniels och min artikel om svenska toppinkomster) argumenterar Meltzer för att trenden i toppinkomstandelar är så lik mellan länder med väldigt olika omfördelningsambitioner att enskilda länders politik inte kan ha mycket med denna utveckling att göra. Följaktligen har, enligt Meltzer, ”Occupy Wall Street” rörelsen och andra proteströrelser som menar att ”amerikansk kapitalism är orättvis och borde bytas ut mot en ekonomisk modell som är mera lik europeiska socialdemokratiers” fel. Det är andra krafter i den globala ekonomin som bestämmer utvecklingen av toppinkomstandelar.

Meltzers artikel har kritiserats av bland annat Paul Krugman (här) och Daron Acemoglu och Jim Robinson (här). Krugman fokuserar på bilden över de senaste decennierna (1980-2009) och jämför utvecklingen av topprocentens inkomstandel (utan kapitalvinster) och frågar sig hur i all sin dar man kan tycka att denna utveckling är lik mellan USA och Sverige efter 1980. Acemoglu och Robinson håller med om att det finns globala faktorer som säkert påverkat trenderna (skill-biased technological change och ökad internationell handel) men håller inte med om att dessa skulle förklara merparten av ökningen i amerikanska toppinkomster eller att det inte skulle finnas viktiga skillnader i trenderna mellan länder.

Till viss del handlar kontroversen om perspektiv. Ser man över hela 1900-talet är verkligen likheterna i toppinkomsttrenderna slående. I en separat artikel har Daniel och jag formellt analyserat gemensamma trender och trendbrott i serierna för ett större antal länder. Vi konstaterar att det verkligen finns en gemensam fallande trend (med ett brott vid andra världskriget) som byts i en stigande utveckling runt 1980. Detta betyder dock inte att utvecklingen varit densamma överallt efter 1980. I sin översikt av toppinkomst litteraturen konstaterar Atkinson, Piketty och Saez att ökningarna i engelskspråkiga länder (samt Kina och Indien) varit kraftig men att det inte varit fallet i Kontinentaleuropa eller Japan. Sverige (och övriga Norden) hamnar i ett sorts mellanläge. Procentuellt sett har ökningarna varit kraftiga. Inte som i USA men väl i linje med andra Anglo-Saxiska länder. Sett till nivåer är dock skillnaden mellan Sverige och USA fortfarande väldigt stor. Bilden nedan visar den svenska respektive amerikanska utvecklingen mellan 1980-2010. (Den som vill konstruera egna jämförelser kan lätt göra detta med hjälp av ”The World Top Income Database”).

Till viss del handlar debatten alltså om vad man menar med ”att trenderna varit lika” och vad detta betyder i termer av ”politikens betydelse”. Här har Meltzer (rätt tolkad) några klara poänger. Lite märkligare blir det när han av detta drar slutsatsen att omfördelningspolitik inte spelar någon roll eftersom dessa serier handlar om inkomster före skatt och omfördelning. Vissa aspekter av välfärdssystemet fångas i de svenska serierna eftersom kollektiva försäkringar som a-kassa och sjukpenning betalas ut som inkomster men det är fortfarande långt ifrån fördelningen av disponibel inkomst. Martin har tillsammans med David Domeij analyserat inkomstfördelning på olika nivåer i Sverige sedan 1978 och konstaterar att även om toppinkomstandelarna ökat kraftigt så har inte spridningen i disponibel inkomst ökat alls lika mycket något som tveklöst är en konsekvens av medveten politik.

Meltzer går sedan vidare till att poängtera att proteströrelserna tycks tro att 99% av befolkningen kan omfördela pengar från toppgruppen utan att detta skulle få konsekvenser i termer av negativa incitament. Det är naturligtvis riktigt att högre skatter och omfördelning kan ha negativa incitamentseffekter men det kan också vara på sin plats att poängtera att, rätt använda, så kan skatter och transfereringar också ha positiva effekter genom att de skapar möjligheter speciellt för de med lägst inkomster. Lika fel som det är att diskutera omfördelning utan att ta hänsyn till negativa incitamentseffekter, lika fel är det att bortse ifrån de potentiellt positiva effekterna med omfördelning. Detta är sant även innan vi går in på vad som är ”rättvist”.

Comments

  1. Finns det någon statistik över inkomstskillnadernas förändringshastighet? Jag undrar hur många procent inkomsterna förändras i olika länder beroende på konjunkturläge.

  2. Angående artikeln vill jag säga att USA i princip har ett regressivt skattesystem. De har en underfinansierad utbildning vilket gör landet mer utsatt för SBTC. Frågan är om det är vad som behövs för Sverige eller om man bör höja skatten på kapitalinkomster istället.

  3. Helge J says:

    Samtidigt som topplönerna stigit har har andelen extremt fattiga i världen halverats.

  4. Intresserad av MMT says:

    USA:s ekonomiska debatt och politik har självklart påverkat även Sveriges ekonomiska politik, så det blir lite underligt tycker jag att argumentera som om det gick att dela upp påverkan på globala faktorer och inhemsk politik i USA när landet i så stor utsträckning styrt de senaste decenniernas ekonomiska debatt. I princip alla västländer har ju tillämpat samma nyliberala dogmer som i stor utsträckning har sitt ursprung i USA.

    Tydliga trender i den politiska ekonomin som påverkat i princip alla länder i väst är exempelvis finansialiseringen(financialization) av ekonomin och NAIRU-politiken.

    BIll Mitchell beskriver västs kollektiva övergivande av politik för full sysselsättning här: arno.unimaas.nl/show.cgi?fid=14937

  5. Intresserad av MMT says:

    # Helge J

    Ja nu är det bara 1,3 miljarder människor(ungefär var femte nu levande människa) som lever i extrem fattigdom enligt världsbanken yippie!! Alla nyliberaler kan klappa varandra på ryggen och känna sig riktigt duktiga i väntan på nästa bonusregn. Så länge det bara är en femtedel av världens befolkning som har mindre köpkraft än 1,25 dollar per dag så kan vi vara lyckliga i vårt överflöd.

    http://approximationer.blogspot.com/2012/03/logn-forbannad-logn-och-statistik-fran.html

    • Ja, yippie. Leve kapitalismen. Tidigare var det ju 95% av världens befolkning. Och färre blir det i rask takt.

      Det är som många påpekar att det var kapitalismen som skapade det industriella proletariatet. I snudd på bokstavlig mening. Proletärerna var sådana som skulle ha svultit ihjäl eller aldrig fötts utan kapitalismen.

      1315-1317 svalt 10% av Europas befolkning ihjäl.
      1693 dog 1,3 miljoner fransmän av svält.
      1696-1697 svalt 1/3 av Finlands befolkning ihjäl. 80 000 i Sverige.

      http://www.farfarsfarfar.se/missvaxt.html

      Medellivslängden i Europa låg fram till efter 1800 på 25 år. De rika knösarna levde några år längre, kanske upp till 35 i medel.

      Hade man som Marx föreslog 1848 delat upp alla världens rikedom lika hade världens medellivslängt säkert blivit uppåt 27-28 år. Den var 30 så sent som 1900. Nu är den nära 70.

      Leve kapitalismen!

  6. Undrar om Allan Meltzer även hävdar att nivåerna är så pass lika så att enskilda länders politik kan inte ha haft så mycket med nivåerna att göra? Skulle inte tro det. Trenden är mest intressant för att den påverkar den framtida nivån. Det är nivån som är det centrala.

    Intressant vore att se motsvarande diagram men för topp 1 promille. Samt även för de som är verksamma i den skyddade sektorn. Framförallt ledningen i statliga bolag som exempelvis posten.

  7. Javisst är det andra krafter i den globala ekonomin som bestämmer utvecklingen av toppinkomstandelar.
    När jag äger kapital (vilket jag tidigare har gjort) så ger jag mig själv och dom närmaste högst inkomster. En självklarhet utifrån den struktur som råder i våra samhällen. Alltså strukturen med det privata kapitalägandet. Men likväl måste vi inse att så kan inte våra strukturella förhållanden fortsätta. Vad det leder till det vet vi.
    Faktauppgifter angående inkomstskillnader är ett sätt att belysa den grundläggande problematiken. Och den grundläggande problematiken handlar just om kapitalägandet. Hur skall ägandet se ut?
    Är vi överens om att den nuvarande strukturella ordningen inte tillhör framtiden? Nej jag vet, vi är inte överens!

    • annika says:

      alltid skönt med halvtokiga extremister likt dig och lidström 🙂

      • Emil says:

        det ar bade lite skrammande och lite roligt nar extremvansterfeminister antyder att det ar de andra som ar halvtokiga extremister. Bekraftar aterigen att beslutet att flytta ifran Sverige var oerhort ratt.

  8. annika says:

    Är jag extremist? Jag är bara en vanlig liberal. Marknadskrafter och prismekanismer ska styra på marknader där negativa eller positiva externa effekter är frånvarande. Däremot är jag så liberal att jag vill att alla ska ha lika möjlighet till utbildning och sjukvård, oavsett vilka föräldrar som födde dig eller hur trygg in uppväxt var (sociala skyddsnät etc). Däremot, anser man att riksbanken bör avskaffas, att återinföra en uråldrig och totalt förkastad teori om att guldet ska sätta värdet på valutan, att feminism är en konspiration från kommunister (vad gör det tex Olsson (FP) till?), samt att klimatförändringarna är en bluff, trots att forskarna är överens om koldioxidens effekter – ja, då är man en extremist och man har hamnat i samma marginal i gauss-fördelningen som Jan ovan.

    • ”Är jag extremist? Jag är bara en vanlig liberal.”

      Tveksamt om jag kan halla med om det med tanke pa dina tidigare inlagg, det ar i sa fall en konstig liberalism. Ditt tidigare uttalande om hur okande de okande liberaliseringarna overallt leder till okade klyftor later kanppast speciellt liberalt. Man far ju trots allt ta till ganska mycket newsspeak for att anse att vanlig liberalism kan jamstallas med ett motstand mot liberaliseringar.

      ” Marknadskrafter och prismekanismer ska styra på marknader där negativa eller positiva externa effekter är frånvarande.”

      Vad ar det for fel pa positiva externa effekter? Och vem har sagt att marknadskrafter och prismekanismer helt behover sattas ur spel for att komma tillratta med negativa externa effekter? Ekonomiska konsensus ar val anda snarare for att inkludera kostnader for negativa externa effekter i prismekanismerna an att avskaffa dem?

      ”Däremot är jag så liberal att jag vill att alla ska ha lika möjlighet till utbildning och sjukvård, oavsett vilka föräldrar som födde dig eller hur trygg in uppväxt var (sociala skyddsnät etc).”

      Nu blandar du ihop onskat utfall (lika mojlighet) med en metod (socialt skyddsnat). Darmed antyder du att 1) denna metoden ar den enda for att na det onskade malet och 2) att de som inte haller med om metoden inte heller kan halla med om malet och darmed ar ondskefulla manniskor. Det ar med andra ord klassisk guilt-by-association taktik pa precis samma satt som i dina jamforelser mellan riktiga liberaler (eller liberalister) med nagra av de varsta monsterna i varldens historia.

  9. annika says:

    Det är inget fel på positiva externa effekter.

    Nej jag blandar inte ihop något. En fattig arbetslös har inte råd med sjukvård under ett nattväktarsamhälle. Han kan endast få vård om ngn hjälper honom frivilligt. Det sade Nozick själv och jag tycker alla libertarianer borde erkänna detta. Det sker inget direkt tvång och det är plus-sidan, det är vi överens om. Utan gemensamt finansierat skolväsende har inte fattiga råd med lika bra skola och den sociala rörligheten sjunker. Jämför tex USA mot Sverige där. Som liberal bör man vilja ha gemensamt finansierad skola och sjukvård för alla.

    Vad är det för Guilt by association du gör? Värsta monstren i historien? Jag sade individer ute på vänsterkanten. Du vet den utopistiska ideologin att alla ska ha det hyfsat lika ställt. Att associera det till folkmord är lite sandlådenivå va?

    • ”Det är inget fel på positiva externa effekter”

      Aha, da ar vi i alla fall overens om nagot. Fragan kvarstar dock varfor dessa ska regleras?

      ”En fattig arbetslös har inte råd med sjukvård under ett nattväktarsamhälle. Han kan endast få vård om ngn hjälper honom frivilligt.”

      1) den andra meningen av dessa tva sager delvis emot den forsta meningen. 2) du ignorerar fullstandigt dynamiska effekter
      3) det ar langt mellan att hjalpa fattiga arbetslosa att fa sjukvard och ett samhalle med 60% skattetryck

      ”Utan gemensamt finansierat skolväsende har inte fattiga råd med lika bra skola och den sociala rörligheten sjunker.”

      Ok, vem har sagt emot dig? Skolor ar de flesta av oss overens om att det ar bra med statlig finansiering av (till storre eller mindre del). Darmed inte sagt att staten bor ha monopol pa skolor elller pa finansiering av dessa.

      ”Som liberal bör man vilja ha gemensamt finansierad skola och sjukvård för alla.”

      Nja, det ar ett langt steg mellan att hjalpa de fattiga arbetslosa och att satta alla i samma statligt finansierade system.Aterigen, du forutsatter att det enda sattet att na malet ar genom den metod du foresprakar och att om man inte delar dina asikter om metoden sa kan man inte heller dela dem om malet.

      ”Vad är det för Guilt by association du gör? Värsta monstren i historien?”

      Aha, sa det var alltsa inte du som gjorde jamforelser med massmordare i en annan trad?

      ”Jag sade individer ute på vänsterkanten.”

      Var har du pratat om individer ute pa vansterkanten?

      ”Att associera det till folkmord är lite sandlådenivå va?”

      QED

    • Cosmoskitten says:

      Det var nog inte riktat till dig, Emil.

      annika skrev en replik till Peter Pan, den 2012-03-04 den 18:58

      ”rasismen breder ut sig i Europa, delvis i smyg, delvis öppet. Detta skedde i Europa på 20 och 30-talet. Den hållningen du (och tex brejvik i sitt manifest) intar är den smygande, där man med “statistik” och “fakta” försöker blanda ihop korten.”

  10. annika says:

    ”ja, då är man en extremist och man har hamnat i samma marginal i gauss-fördelningen som Jan ovan.”

    QED

Trackbacks

  1. […] behind The World Top Incomes Database has an  interesting comment (in Swedish) on the debate here. Share […]

  2. […] Roine har skrivit ett blogginlägg om utvecklingen i Sverige och USA, och konstaterar att det både finns likheter och skillnader. […]

  3. […] men i vilken mån det sett likadant ut i alla länder finns det lite delade meningar om (senast diskuterat i WSJ förra veckan och studerar av mig och Daniel bl a […]

  4. […] inlägg på detta tema finns t ex här, här, här, här och här). E-postSkriv utTwitterFacebook Filed Under: Internationellt, Välfärd « […]

  5. […] roll i utvecklingen är tveklöst en av de stora frågorna på området och i någon mån skiljelinjen mellan förespråkare för olika tolkningar av vad som skett. Samtidigt borde man ställa sig frågan: Är den ändrade balansen mellan kapital och arbete […]

  6. […] Mankiws huvudpoäng är att kritiken mot de ökade inkomstojämlikheterna i stort sett är missriktad. Det handlar dock inte så mycket åt själva mätningen av toppens andel, utan snarare det klassiska argumentet att toppens andel måste få vara vad den är eftersom den i stort sett återger att duktiga människor får en hög avkastning på sina produktiva insatser i samhället. Även om han medger att vissa i toppen säkert roffat åt sig för mycket har detta rofferi knappast ökat, utan det är istället den teknologiska utvecklingen (och avstannade utbildningsexpansionen) som förklarar varför de högutbildade och högpresterande fått så mycket större del av kakan på senare tid (vilket också avhandlats på denna blogg). […]

  7. […] att skilja på procentuella förändringar och absoluta nivåer (se tidigare inlägg om detta här). Det är riktigt att ökningen av inkomstskillnaderna (i procent) varit stora i Sverige men det […]

  8. […] om diskussionen utgår ifrån en amerikansk kontext som skiljer sig från den svenska på viktiga punkter (vilket kanske speciellt påverkar punkterna 2 och 5 ovan) sammanfattar de på ett bra sätt vad vi […]

  9. […] medan större lönespridning är viktigare i andra fall (som i USA); se tidigare inlägg här, här och här. Mycket översiktligt ser utvecklingen för topp 1 procent ut som i följande bild […]

  10. […] än att högutbildade som grupp dragit ifrån (något vi skrivit om många gånger t ex här, här och här). En förklaring till detta skulle kunna vara att vissa uppgifter i toppen av […]

  11. […] i sin bok ”Capital in the twenty-first century” (se tidigare inlägg om toppinkomster här, här, här, och här och Daniels senaste uppdatering för Sverige […]

  12. […] institutionella förhållanden och olika politik har en stor inverkan på utvecklingen (vilket vi skrivit om för länge sedan här). 5) Detta betyder ingalunda att underliggande förändringar i teknologi kan avfärdas som […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s