Ekonomiskt ohållbart med gratis högskola för utlänningar

2008-06-23 av 7 kommentarer

I en globaliserad värld blir en nationellt skattefinansierad gratis högskola ohållbar. Om priset på en vara är noll blir efterfrågan oändlig, lär oss grundkursen i nationalekonomi. Och mycket riktigt ökar antalet utländska högskolestudenter med tio procent per enligt färsk statistik från Högskoleverket.

Detta är en samhällsekonomiskt ohållbar utveckling. Dels riskerar skattekostnaderna vida överstiga avkastningen på det humankapital som byggts upp om huvuddelen av studenterna lämnar studielandet efter utbildningen (s k brain drain). Dessutom upphäver de internationella studenterna kvalitetssignalerna i det svenska systemet. Högskoleverkets statistik visar nämligen att små högskolor ”dopar” sig genom att fylla ut kurser som ingen svensk vill läsa med utländska studenter. På Blekinge tekniska högskola är nästan 20% av studenterna utlänningar.

Kanske kommer nu vändningen. Idag föreslår högskoleminister Lars Lejonborg att internationella studenter ska betala en avgift på mellan 30 000 och 80 000 kronor för ett läsår på svensk högskola. Beloppen är rimliga, men fortfarande återstår Detta är högst rimliga belopp, väl i linje med andra länders avgifter.

Filed Under: Utbildning och forskning

Fotbolls-EM gör oss (män) lyckligare

2008-06-18 av 8 kommentarer

Stora idrottsevanemang engagerar men kostar samtidigt mycket pengar. Kritiker menar att samhället inte borde stå för hela notan. Men nu finns forskning som visar att om det är något som gör oss lyckligare så är det att arrangera stora mästerskap såsom fotbolls-EM och -VM.

Det är den erfarne idrottsekonomen Stefan Szymanski som tillsammans med medförfattare kopplat samman nationella lyckoforskningsdata med data över medaljer, arrangörsstatus etc från de senaste 30 årens fotbolls-EM och -VM samt OS.

Något överraskande är det inte i första hand idrottsliga framgångar som ger tydligast avtryck i befolkningens lyckonivåer. Istället är det starkaste resultatet att folk i länder som arrangerar mästerskapen påverkas mest av evanemangen.

Effekten är dock inte densamma för alla. Det är nämligen enbart män (oavsett utbildningsnivå, ålder eller arbetsmarknadsstatus) som upplever förhöjd lycka av ett mästerskap, medan kvinnor överlag är indifferenta.

Policyrekommendation: Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth borde tilldela kampanjmedel för att Sverige ska bli värd för framtida fotbollsmästerskap, och dessa medel bör finansieras med hjälp av en mansskatt!

AB1 AB2 AB3 AB4 DN DN2 DN3 SvD1 SvD2 SvD3 SydSv SydSv2

Filed Under: Kuriosa Tagged With: , , ,

Spelvåld, brott och nationalekonomi

2008-06-16 av 3 kommentarer

För drygt två veckor sedan gav sig Ekonomistas in i debatten om spelvåldets effekter på samhället genom att hänvisa till en ny amerikansk studie av nationalekonomen Michael Ward som funnit att ökat datorspelande går hand i hand med minskad våldsbrottslighet.

Ordet har nu spritt sig och i helgen uppmärksammade även ”gammelmedia” denna opublicerade studie. Det var i en artikel i DN Kultur som frågan diskuterades, och ett stort antal svenska bloggare hakade strax på.

Ekonomistas lovar hålla utkik efter fler kvalificierade studier i ämnet.

Filed Under: Kuriosa

Forskningsfusk och humbug

2008-06-14 av 12 kommentarer

Forskningsfusk och humbug inom vetenskapen är ett stort problem – när det väl uppdagas. Nyligen anklagdes en professor vid Försvarshögskolan för fusk. Även företagsekonomen Anna Wahl har en avhandling som innehållet tveksam empiri.

Men det är inte alla som åker fast. Vid Lunds universitet finns en professor i parapsykologi, Etzel Cardeña, som i media påstått att människor kan förflytta föremål med tankekraft och kan förutstpå framtiden i sina drömmar. När en professor säger det måste väl det vara sant? Och visst måste väl den alternativmedicin som ”årets företagare i Stockholm 2008” Hans Axelson praktiserar i sitt gymnastiska institut vara vetenskapligt beprövad?

Svaret på båda dessa frågor är nej. För de som ogillar humbug men har svårt att hitta fakta och argument mot dessa förvillare kan ett besök hos föreningen Vetenskap och Folkbildning rekommenderas. Denna förening har i 25 år granskat allsköns vetenskapshumbug och lurendrejare. Särskilt läsvärt är deras ”uppslagsverk” Skeptiskt ABC.

Filed Under: Kuriosa

Alla dessa ekonomer

2008-06-06 av 3 kommentarer

Erbjuder universiteteten utbildningar som samhället vill ha? Knappast i fallet ekonomer. Den traditionella utbildningen av nationalekonomer och företagsekonomer har nu fått konkurrens av nya typer av ekonomer (listas nedan) som antingen utbildats av privata företag eller som skapats av näringsliv eller myndigheter för att svara mot samhällets efterfrågan.

Paradoxalt nog kan denna utveckling visa sig bli positiv för landets hårt sargade nek-institutioner där vikande studentunderlag i hög grad beror på oklarhet om vilka jobb en nationalekonom egentligen kan få. Bakom flera av de nya ekonomtyperna döljer sig faktiskt en nationalekonom.

Högskoleutbildade: Nationalekonom, Företagsekonom.
Bubblare: Finansiell ekonom, Industriell ekonom.

Efter (vidare-)utbildning inom privat utbildningssektor: Marknadsekonom (säljare+, marknadsförare),  Affärsekonom (dito), Handelsekonom (ekonomiassistent).

Spridda ekonomtyper i näringslivet och på andra håll: Privatekonom (makroinriktad bankekonom), Välfärdsekonom (bankekonom med samhällsekonomifokus), Socialekonom (ekonom som gör välfärdsanalyser), Samhällsekonom (de breda analyserna), Finansekonom (finansmarknadsanpassad), Produktionsekonom (någon typ av controller), Teknikekonom (??), Skolekonom (mer än bara skolbudget).

Filed Under: Kuriosa Tagged With: , , ,

Bör staten subventionera video- och spelvåld?

2008-05-30 av 13 kommentarer

Än en gång debatteras nu huruvida video– och spelvåld gör människor mer våldsbenägna. Psykologer brukar finna att folk blir aggressivare efter exponering för våldskildringar, men huruvida detta har någon effekt på just den typen av våldsbrott som debattörerna oftast upprörs över är oklart.

Men nu finns två nya nationalekonomiska studier som skingrar dimmorna (något). I analys av spelvåldets, eller egentligen dataspelandets, effekt på brottsligheten studeras om antalet spelbutiker — en proxy för datorspelande/spelvåld — påverkar antalet våldsbrott i olika amerikansk län (counties) under perioden 1994-2004. Resultatet tyder på en ganska tydlig brottsdämpande effekt. När datorspelandet (antalet spelbutiker) ökar så minskar de flesta typer av våldsbrott signifikant.

Också videovåldet har en våldsdämpande effekt. I en uppmärksammad studie, tidigare omskriven av Ekonomistas-Eva, jämförs detaljerade data över graden av våld i hyrfilmer som hyrdes av amerikaner åren 1995-2005 och antalet våldsbrott begågna kvällen, natten och dagarna efter hyrtillfället. Studien finner ett tydligt negativt samband mellan videovåldstittande och våldsbrottslighet. Tänkbara förklaringar till båda dessa studiers resultat är att när potentiella våldsmän och våldskvinnor spelar dator eller tittar på TV är de inte ute och begår brott. Dessutom dricker de mindre alkohol (en välkänd effekt av TV-tittande), vilket ytterligare förtar våldsbenägenheten.

Policyrekommendationen är uppenbar: Lena Adelsohn Liljeroth och Beatrice Ask borde gå ihop och föreslå statliga subventioner av våldsfilmer och våldsamma datorspel för att minska våldet på gatan. Om inte annat vore debatten efter en sådan proposition ganska spännande att följa…

Filed Under: Kuriosa Tagged With: , ,

Mer tillväxt — mer lycka (redux)

2008-05-29 av 16 kommentarer

Förra veckan skrev Ekonomistas om den nya studien av Justin Wolfers och Betsey Stevenson om inkomsters effekt på subjektivt välbefinnande. Den efterföljande bloggdiskussionen innehöll flera intressanta poänger, bl a om hur svårt det är att faktiskt mäta lycka och huruvida korrelationer mellan inkomst och lycka säger någonting om det finns ett kausalt samband mellan de två variablerna.

Vi noterar med glädje att diskussionen fortsatt utanför Ekonomistas domäner som på t ex DN, E24 Näringsliv, SvDs ledarsida, Aftonbladet, TV4, SR Ekot, samt ett stort antal svenska bloggar.

Filed Under: Makro

Med ökade förlustavdrag ska fler våga ta chansen

2008-05-27 av 1 kommentar

Idag släpptes regeringens Globaliseringsråd den senaste i en serie underlagsrapporter: Skatter, entreprenörskap och nyföretagande, författad av lundaekonomen Åsa Hansson.

Hennes studie verkar gedigen och de empiriska samband som visar att skatter hämmar nyföretagande verkar hyfsat robusta (hennes egna skattningar på svenska data lider dock av en hel del endogenitetsproblem). Särskilt intressanta är hennes policyslutsatser:

  • Privat förmögenhetsbildning bör bli skattemässigt gynnat
  • Minska inkomstskattens progressivitet så att framgångsrikt entreprenörskap uppmuntras
  • Öka företagens förlustavdrag (som idag är mycket små)

Är dessa förslag något för finansminister Borg? Kanske det. Nu svarar inte Hanssons studie på vilka effekterna de föreslagna (helt ofinansierade) skattesänkningarna har i allmän jämvikt. Och exakt hur ska privat kapitalbildning uppmuntras (ska vi skifta ut statliga bolag som vissa har föreslagit)? En del arbete återstår.

Filed Under: Offentlig sektor Tagged With: , ,

Mer tillväxt — mer lycka

2008-05-22 av 20 kommentarer

Samhällsvetare har i åratal debatterat om pengar gör folk lyckligare. Å ena sidan verkar detta gälla mellan individer inom länder, men å andra sidan har fakta inte antytt att rika länder är lyckligare i genomsnitt än fattiga länder eller att länder som blir rika också blir lyckligare (detta är den s k Easterlinparadoxen). Slutsatsen som vissa, bl a LSE-forskaren Richard Layard (och även svenske fackföreningsekonomen Daniel Lind), dragit är att tillväxt inte bör vara ett övergripande politiskt mål eftersom det inte verkar göra folk i rika länder lyckligare. Andra (bl a Johan Norberg) har dock tolkat data annorlunda.

Men nu verkar frågan avgjorts till sist. I en ny forskningsrapport har Whartonekonomerna Betsey Stevenson och Justin Wolfers omanalyserat samtliga nationella och internationella lyckoundersökningar under efterkrigstiden och de finner att inkomst och lycka är starkt positivt korrelerade. Detta gäller såväl inom som mellan länder och över tid. Slutsatsen är att Easterlinparadoxen inte stämmer!

Anledningen till att Easterlinparadoxen nu förkastas är att tidigare undersökningar visar sig ha baserats på antingen för små urvalspopulationer (t ex ett litet antal relativt rika länder) eller på rena felmätningar (t ex ändrades svarsalternativen i japanska enkäterna drastiskt från år till år, vilket omöjliggör jämförelser över tid). Författarnas mycket omfattande och trovärdiga analys sammanfattas delvis av bilden nedan: prickarna visar att inkomst och välbefinnande är positivt korrelerat på landnivå; pilarna genom varje prick visar att denna positiva korrelation även gäller på individnivå inom varje land.

image

Mer läsning av Wolfers på Freakonomics här, här och här.

*** Uppdatering: Idag omskrivs Stevensons och Wolfers studie i DN. Är Ekonomistas nyhetsledande?

Filed Under: Kuriosa, Makro Tagged With: , ,

Slaget om pensionärerna fortsätter

2008-05-21 av Kommentera

Som Ekonomistas tidigare noterat verkar pensionärerna bli en populär väljargrupp i 2010 års val. Oppositionen har redan lovat dem pengar och några regeringspartier har försökt bjuda över. Idag presenterade finansminister Borgs det senaste lockropet: sänkt fastighetsskatt för pensionärer som alltså är rika men har låg pension. Förutom att förslaget är fördelningsmässigt tveksamt och ökar komplexiteten i skattesystemet är det ytterligare ett oroande bevis för ett tilltagande röstfiske i svensk rikspolitik.

Filed Under: Offentlig sektor
«Föregående sida
Nästa sida»