Är vänsterhänta personer smartare än högerhänta personer? Eller friskare? Frågor om hänthetens ursprung och betydelse har ägnats betydande uppmärksamhet av forskare, men givet de minst sagt spretiga rön som florerar verkar inga definitiva svar påträffats. Ekonomers intresse i denna fråga ligger främst i hänthetens eventuella inverkan på hälsa och kognitiv förmåga, vilka båda har betydelse för människors arbetsmarknadsutfall. Och eftersom detta är något som ju trots allt berör hela befolkningen kan det vara väldigt samhällsekonomiskt relevant.
Det finns olika teorier om hänthetens ursprung. Vissa pekar på genetiska orsaker till varför en tiondel av befolkningen konstant är vänsterhänt. Andra teorier lyfter fram yttre faktorers inverkan, några redan under fosterstadiet medan andra understyrker den sociala uppväxtmiljöns betydelse. Tidigare empirisk forskning har dessvärre lidit av tillgång till relativt små datamängder och begränsad tillgång till viktiga bakgrundsvariabler.
En ny studie, Handedness, Health and Cognitive Development: Evidence from Children in the NLSY, skriven av en grupp australiensiska ekonomer verkar kunna överbrygga några av dessa problem. Den amerikanska lognitudinellla enkätundersökningen NLSY används, där en stor grupp barn har följts sedan slutet av 1970-talet och där det även finns information om föräldrar och syskon att tillgå. Just denna kompletterande kunskap om övriga familjemedlemmar (och även oobserverbara familjefaktorer) som forskarna utnyttjar i sin analys.
Studien finner, till skillnad från flera tidigare undersökningar, inga signifikanta skillnader i vare sig fysisk eller mental hälsa mellan vänster- och högerhänta. Däremot påträffas skillnader när det gäller barnens kognitiva förmågor. Dessa förmågor mäts på flera sätt, bl a genom matematik- och minnesprov, läskunnighet, läsförståelse och verbal förmåga. Vänsterhänta barn presterar konsekvent sämre på dessa prov (förutom läsförståelse), och skillnaden är lika stor i olika delar av barnens utveckling. Intressant nog är fördelningen av förmågor densamma för för vänster- och högerhänta. Detta antyder alltså att skillnaden inte drivs av att vänsterhänta är överrepresenterade i någon del av fördelningen, utan av att hela fördelningen ligger längre ned på utfallsskalan.
Ett annat spännande resultat är att vänsterhänthet inte verkar ha någonting att göra med den sociala uppväxtmiljön (mätt som huhsållsinkomsten eller föräldrarnas utbildningsnivå). Hänthet verkar därför vara förhållandevis exogent vilket kan utnyttjas av andra forskare i studier av barns socioekonomiska utfall.
Naturligtvis är inte denna studie sista ordet i diskussionen om hänthetens orsaker och betydelse. Däremot verkar det vara en av de mer trovärdiga på området.
Ekonomistas 
Tack för spännande läsning som vanligt! 🙂
Här är en lite rolig formulering: “att vänsterhänthet inte verkar ha någonting att göra med den sociala uppväxtmiljön (mätt som huhsållsinkomsten eller föräldrarnas utbildningsnivå)”. Anledningen till att jag tycker att den är lite rolig är att den är så typiskt för de nationalekonomiskt (spec. makro-orienterade) lärde, iaf i min begränsade erfarenhet. 🙂
Min invändning är förstås att bara för att de två variablerna råkade vara de enklaste att mäta i det här sammanhanget betyder ju inte att de representerar ett så brett begrepp som (social) uppväxtmiljö. Bättre hade förstås varit att skriva något i stil med ‘att vänsterhänthet inte verkar ha någonting att göra med den beskattade huhsållsinkomsten eller föräldrarnas utbildningsnivå’. Och om dessa två variabler har visat sig korrelera med andra uppväxtmiljöaspekter av intresse kan man gott slösa en extra mening på att beskriva detta då det förstås är långt ifrån självklart.
Jag vet inte hur ofta jag har blivit besviken efter att ha läst vad som först verkade vara riktigt spännande artiklar när jag insett att de abstraherat vad de faktiskt mätt till att representera något mycket mer vittomfattande. Ett mer ärligt sätt att sälja sina artiklar är att prata direkt om operationaliseringen av mätningen av det abstrakta begreppet om denna är så enkel som att man mätt en annan variabel som man tror är relaterad till det man är ute efter och att sedan i diskussionen förklara att ens resultat skulle kunna vara applicerbara även på variabeln man från början var ute efter. Inte för att jag tror att du Daniel skulle göra något sådant i vetenskapliga sammanhang, det var bara att ditt inlägg fick tankarna att springa iväg åt det hållet. Och kanske är det så att social uppväxtmiljö är ett välspecificerat begrepp i dessa sammanhang så att det inte alls är lika vitt som det förefaller för en utomstående. Men å andra sidan så har ju iaf den här bloggen en ganska bred publik. 🙂
Det som möjligen gör den här forskning lite mindre intressant är väl att “hänthet” inte går att påverka. Det finns kanske inte så många policyimplikationer?
Den här studien mäter alltså sambandet mellan en biologisk/ medicinsk egenskap – “hänthet” – och andra biologiska/medicinska egenskaper såsom hälsa och kognitiva egenskap. Jag hade svurit på att detta var en studie i medicin/ socialmedicin eller något liknande. Men det är bra att det är bredd på detta forum.
Att vänsterhänthet åtminstone är en evolutionärt värdefull egenskap, kan vi sluta oss till genom att den finns.
Att den är ärftlig är också utom allt tvivel. Själv utspringer jag från en vänsterhänt släkt i generationer, mina barn är det också.
Vänsterhänthet är tydligen en fördel i kamper man mot man, eftersom högerhänta är vana att möta högerhänta. Därför är mängder av hockeyspelare, boxare, tennis- och pingisstjärnor, fäktare etc vänsterhänta.
Det finns också ganska långt drivna teorier om att konstnärer i högre utsträckning skulle vara vänsterhänta, möjligen beroende på att hjärnan inte är symmetrisk heller.
Lustigt nog är fältet ganska lite utforskat…