Alla dessa ekonomer

Erbjuder universiteteten utbildningar som samhället vill ha? Knappast i fallet ekonomer. Den traditionella utbildningen av nationalekonomer och företagsekonomer har nu fått konkurrens av nya typer av ekonomer (listas nedan) som antingen utbildats av privata företag eller som skapats av näringsliv eller myndigheter för att svara mot samhällets efterfrågan.

Paradoxalt nog kan denna utveckling visa sig bli positiv för landets hårt sargade nek-institutioner där vikande studentunderlag i hög grad beror på oklarhet om vilka jobb en nationalekonom egentligen kan få. Bakom flera av de nya ekonomtyperna döljer sig faktiskt en nationalekonom.

Högskoleutbildade: Nationalekonom, Företagsekonom.
Bubblare: Finansiell ekonom, Industriell ekonom.

Efter (vidare-)utbildning inom privat utbildningssektor: Marknadsekonom (säljare+, marknadsförare),  Affärsekonom (dito), Handelsekonom (ekonomiassistent).

Spridda ekonomtyper i näringslivet och på andra håll: Privatekonom (makroinriktad bankekonom), Välfärdsekonom (bankekonom med samhällsekonomifokus), Socialekonom (ekonom som gör välfärdsanalyser), Samhällsekonom (de breda analyserna), Finansekonom (finansmarknadsanpassad), Produktionsekonom (någon typ av controller), Teknikekonom (??), Skolekonom (mer än bara skolbudget).

Comments

  1. Fredrik says:

    Kanskew räknas som teknikekonom men IT-ekonomer är väl något som borde tas upp. Ekonom med IT-utb. är något enligt civilekonomernas fackförbund och andra tidninagr brukar ta upp när det kommer till ”vilka som kommer att anställas etc etc”.

  2. Daniel: Stämmer det att studentunerlaget är vikande i nationalekonomi? Åtminstone grundkurserna verkar locka stora mängder studenter. Jag skulle gissa att A-kurserna i nationalekonomi hör till de absolut största på Stockholms universitet.

    I USA är såväl grundkurserna som specialiseringarna ofta de största. Varför? Se t ex denna länk som jag såg på Mankiws blog om det stora intresset för nationalekonomi på Harvard.

  3. När jag skrev ”vikande underlag” tänkte jag främst på den långa trenden i Sverige där nationalekonomi tappat mark mot andra utbildningar. På 1960-talet var det nek som folk läste men idag är det fek. Och utifrån det stora antalet A-studenter i nationalekonomi är slutsatsen snarast att många läser för att bli företagsekonomer eftersom antalet B-, C- och D-studenter i nationalekonomi som bekant är mycket mindre.

    I USA är bilden helt annorlunda. Där är economics fortfarande huvudprogrammet på universiteten, och nationalekonomer är högvilt inom konsultbranschen. Om man vill öka attraktionskraften för svensk nationalekonomi borde man alltså snegla västerut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s