Ungern stiftade häromveckan en lag vars syfte är att sätta stopp för det prestigefyllda privata universitetet Central European University (CEU) i Budapest. CEU är ett mycket framstående universitet och är därmed inte bara en angelägenhet för Ungern, utan för hela Europa. Det är lätt att uppgivet sucka att detta tyvärr är Viktor Orbáns Ungern och att det inte finns mycket att göra. Kanske tröstar sig någon med tanken att detta i alla fall inte skulle kunna hända här i Sverige. Tyvärr tror jag denna tröst är bedräglig, för vi tycks ha en kronisk brist på fantasi när det gäller vad som kan komma att hända i Sverige.
Flera förståsigpåare har förutspått att två huvudfrågor i valrörelsen 2018 kommer att vara brottslighet och invandring. Efter terrordådet i Stockholm kommer terrorismbekämpning och fler frågor inom migrationsområdet, t.ex. hur papperslösa ska hanteras, förmodligen också att hamna högt på dagordningen. Om Sverigedemokraternas hjärtefrågor dominerar valrörelsen kan det mycket väl gynna dem. Just nu är Sverigedemokraterna näst största parti i flera opinionsundersökningar och avståendet till Socialdemokraterna är cirka 7 procentenheter. En rejäl sverigedemokratisk skjuts i opinionen tillsammans med motgångar för Socialdemokraterna skulle kunna leda till att Sverigedemokraterna blir största parti 2018.
Även om Sverigedemokraterna skulle bli största parti, är det osannolikt att Jimmie Åkesson lyckas bilda regering. Men låt oss anta att framtiden än en gång överraskar oss och han lyckas med den bedriften. Då inställer sig frågan vilken forsknings- och utbildningspolitik en sverigedemokratiskt styrd regering skulle föra.
På Sverigedemokraternas hemsida finner jag knappt någon vägledning alls. Personer med mer insyn i Sverigedemokraterna kan nog bättre förutsäga hur deras politik skulle påverka universitet och högskolor, men för mig är det omöjligt att bilda en uppfattning. Det är också svårt att veta hur opinionens vindar kommer blåsa och vad det skulle kunna gå att vinna politiska poäng på om ett par år. Men är det helt otänkbart att Åkesson skulle göra utfall mot Södertörns högskola för den feministiska forskning som bedrivs där och som kritiserats av en del på högerkanten? Eller att Åkesson får för sig att bara svenska medborgare ska få arbeta inom statliga universitet och högskolor? På min egen institution skulle det senare innebära att antalet forskare och doktorander mer än halverades och jag gissar att en del språkvetenskapliga institutioner skulle stå nästintill obemannade. Vem står upp för svenska universitet och högskolor då?
Detta framtidsscenario är osannolikt, men inte otänkbart, och det påminner en del om vad som just nu händer i Ungern. Hoppingivande nog visar det sig att många människor står upp för CEU. Budapests gator har fyllts av tiotusentals demonstranter till stöd för CEU. Jag tog kontakt med en forskare jag är bekant med på CEU för att uttrycka mitt stöd och fråga om det finns något jag kan göra. Han svarade att det enda som eventuellt skulle kunna vara till hjälp är att verka för att svenska regeringen ska utöva påtryckningar på Ungern. Därför uppmanar jag nu svenska regeringen att med alla till buds stående medel visa att vi svenskar står upp för CEU.
Ett sätt att indirekt visa stöd för CEU är att delta i manifestationen March for Science som anordnas i flera städer i Sverige nu på lördag (22:e april).
Ekonomistas 
Bra med en uppmuntran av aktivism mot denna vetenskapsfientliga politik! För den som även vill bedriva facebookaktivism eller följa striden finns https://www.facebook.com/istandwithceu/
Tvärt emot vad du skriver så är SD väldigt tydliga med att man är positiva till arbetskraftsinvandring av den kvalificerade sorten. Att man skulle förbjuda något man säger sig vara positiva till är ett ytterst märkligt påstående vilket spontant får mig att undra över tillförlitligheten i tidigare inlägg.
Angående Södertörn så är det väl ingen nyhet att många är kritiska över att skattepengar går till kurser om Harry Potters värld eller uppsatser om hur skribentens rosa cykel påverkar dennes upplevelse av resan till skolan. Samtidigt är skolan ökänd för att avlöna kommunister såsom Kjell Östberg. Vad jag känner till så finns det dock inga belägg för att man skulle rensa upp bland flumutbildningar men likt din första punkt så vet du kanske något som inte ens partiet själva vet?
Anledningen till att jag skrev inlägget var att jag började fundera över hur ett svenskt CEU-liknande scenario skulle kunna se ut, och detta var det scenario jag kunde komma på, men det handlar naturligtvis om ganska fria spekulationer. SD skriver dock nästan ingenting på sin hemsida om forsknings- och utbildningspolitik, vilket öppnar för en del spekulation.
Angående arbetakraftsinvandring har SD följande formulering på sin hemsida: “Vi är således öppna för en behovsprövad arbetskraftsinvandring som grundar sig på högkvalificerade yrken där det råder brist på arbetskraft.” Grundat på detta kanske exemplet med språkvetenskapliga institutioner som försvinner är överdrivet, men när det gäller min egen institution anställer vi inte utlänningar för att det är brist på svenska nationalekonomer, utan för att anställa mer kvalificerade forskare. Att döma av SD:s formulering ovan är det oklart om vi skulle kunna fortsätta med det om SD fick bestämma.
Känns lite som att gå över ån efter vatten att diskutera vad som kunnat hända ett privat universitet som CEU i Sverige givet den osannolika händelsen att SD bildar regering, givet att sittande regering gör sitt bästa för att förbjuda alla former av privat företagande i vård/skola/omsorg redan nu.
Jag tror den enda privata högskolan är Handelshögskolan i Stockholm och visst skulle man kunna tänka sig att en vänsterregering skulle vilja sätta stopp för den, men jag tror inte de varit hotade ens när de starkaste vänstervindarna blåste under 70-talet (men jag kanske har fel?).
Eftersom detta trampar på tår ömma som fotbollsspelares på övertid i motståndarnas straffområde skulle jag gissa att alla seriösa debattörer kan finna hjälp i denna guide:
https://www.svt.se/kultur/medier/trollsnack
Att just ekonomer förtalar SD verkar något orättvist. SD är det enda svenska parti vars utveckling samvarierar påtagligt (R2=0,91) med den ekonomiska utvecklingen. SD:s sympatisörer, kan man säga, fungerar enligt “Homo Economicus” även inom partipolitiken. Närmare bestämt på den översta inkomstdecilens andel av de disponibla inkomsterna. Detta gäller efter 2008 och inkomsterna inklusive kapitalvinster. Fram till 2007 rörde det sig bara om en måttlig samvariation (R2 0,49) och med decil 10:s inkomstandel exklusive kapitalvinster. Vilket tyder på att sympatisörerna reagerar på privatekonomiska erfarenheter, inte byter parti som något slags protest mot plutokratins tillväxt. Alltså som en rent ekonomisk motiverad reaktion.
Utövarna av denna typ av politik går säkert ganska lätt att övertyga om att skattevägen bidra till att verksamheter som Handelshögskolan och CEU fortsätter med sin verksamhet. Bara dessa institutioner bidrar med vad The Economic Man kan tänkas uppfatta som läsvärt. Sådant som fyller de tomma utrymmena i plånboken. Eller åtminstone bromsar upp tömningen.
Om du får ett R2 på 0.91 så har du definitivt skattat ett så kallat spurious relationship som inte är värt någonting. Avtrenda data, t.ex. genom att ta första differensen från en tidsperiod till nästa så kan jag lova dig att R2 kommer sjunka rejält. Har lite svårt att följa ditt resonemang när det gäller inkomstdecilerna, men om du bygger R2 därifrån på data över tid så har du samma problem där. Gör om och gör rätt så får du gärna skriva vad du kommer fram till då.
Tackar för uppmärksamheten. Jag ska föröka skriva något läsvärt.
Jag har lagt upp en text med redovisning av resonemang och siffror på http://www.fredtorssander.se/fredpress/2017/04/25/sd-sympatierna-en-konsekvens-av-nyliberalismen-och-homo-economicus/
Tack, det var mer välformulerat. Jag har dock problem med den statistik du själv framställer. Eftersom du baserar din regression på två tidsserier där bägge ökar trendmässigt så kommer du automatiskt att få fram starka samband och höga R2-värden. Detta kan illustreras genom en uppenbar nonsensregression. I länken nedan så har jag sammanställt den kumulativa summan av antalet titlar som FC Barcelona vunnit sedan 1990 tillsammans med inkomst top-decilens andel av totala inkomsterna exklusive kapitalvinster. Om du kör en regression mellan dessa båda kommer du få ett R2 på 0.78. Hur kan vi tillåta Barcelona att fortsätta vinna när det tydligen leder till högre inkomstojämlikhet? Jo, därför att det är ett skensamband som uppstår pga att två trendmässigt ökande variabler körs mot varandra. Lösningen på detta problem är som jag skrev ovan normalt att avtrenda data med hjälp av första differensen.
Med detta inte sagt att ökad ojämlikhet inte kan ligga bakom SDs uppgång, men den statistik du själv pekar på gör inget för att bevisa att så kan vara fallet. Sen undrar jag varifrån du hämtar data för SD-sympatierna (av ren nyfikenhet)?
Data:
https://docs.google.com/spreadsheets/d/1YJ8peaaom0a4POCZNrWBbuXqPsEqskXJEEmje7MUueg/edit#gid=398014588
De data jag har använt är färdiga tabeller från SDB. Dels från Partisympatiundersökningen, Val idag (PSU), procent efter parti och 2 ggr/år. (ME0201B1), dels från inkomstfördelningen, Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst per konsumtionsenhet, 1991, 1995-2015. (0b-disponibel-inkomst-per-ke-decilgrupper-sv )
När det gäller den statistiska frågan, ser jag det som en helt annan sak än en jämförelse mellan variabler som inte har eller ens kan tänkas ha något samband av typen orsak-verkan. I fallet med inkomstklyftan, dvs. de nio tiondelarnas minskade inkomstandel och SD-sympatierna fungerar “rational choice” eller homo economicus som en sådan koppling.