Bland statens centrala funktioner återfinns makten att beskatta medborgarna. Skatteintäkterna finansierar den offentliga sektorns verksamhet och utgör även en central del omfördelningspolitiken. Men trots att staten äger juridisk makt att beskatta sätter en mängd ekonomiska och samhälleliga fenomen gränser för statens möjlighet att beskatta. En ny rapport, Makten över skatten – optimal beskattning med ett globalt perspektiv, skriven av nationalekonomen vid Uppsala universitet, Spencer Bastani, beskriver den senaste skatteforskningen och dess utsagor gällande nationalstatens makt och möjlighet att beskatta. [Read more…]
Nationalstatens makt och möjlighet att beskatta: Vad säger forskningen?
Ekonomipristagarnas ideologiska resor
Att samhällsvetenskaplig forskning är nära knuten till det omgivande samhället och dess idéer är nog inget nytt. Men vilken effekt har det på vetenskapen och dess utveckling? Det senaste numret av den amerikanska tidskriften Econ Journal Watch presenterar en genomgång av samtliga 71 mottagare av Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne, där varje pristagare får sin ideologiska profil och dess utveckling beskriven. Kartläggningen initierades av tidskriftens redaktör, ekonomiprofessor Daniel Klein, med syfte att studera huruvida pristagarna blivit mer eller mindre “klassiskt liberala” under sin karriär och i vilken grad detta säger något om nationalekonomins utveckling i stort. Resultatet är intressant nog långt ifrån entydigt. [Read more…]
Högskolan, kvaliteten och pengarna
Diskussionen om kvalitet och kvalitetsbedömning inom den svenska högskolan har pågått en längre tid. Här på Ekonomistas har diskussionen förts, bland annat om utbildningsfinansieringens effekter, om att det går att mäta utbildningskvalitet enbart genom att studera uppsatser och vad kritikerna av kvalitetsmätning egentligen vill se för alternativ. Mycket är dock fortfarande osagt och just därför var det välkommet att Sveriges Radio P1:s undersökande program Kaliber nyligen har sände tre program på temat ”Högskolan, kvalitén och pengarna”. Förhoppningsvis kan dessa program ge ytterligare liv i denna för svensk akademi så viktiga diskussion. [Read more…]
Rankning av Tysklands inflytelserikaste ekonomer
Nyligen publicerade Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) en rankning av tyska nationalekonomers samhällsinflytande. Det som gör denna rankning intressant är att den till skillnad från de flesta andra existerande ekonomrankningar inte enbart tittar på forskningsgenomslag utan även på hur ofta ekonomerna citeras i media och hur viktiga de är i den politiska beslutsprocessen. En motsättning mellan forskning och samhällsengagemang verkar finnas. En liknande rankning av svenska ekonomer vore värdefull.
Mellan vilka står egentligen dagens klasskamp?
Analyser av samhällsklasser tillhör de mest centrala och traditionstyngda inom samhällsvetenskapen. Men i takt med samhällsomvandlingen ändras synen på vilka klasserna är idag. Den kanske vanligaste normen för analyser av svenska samhällsklasser, SCB:s socioekonomiska indelning (SEI), är föråldrad och om inget görs riskerar klassanalyser att bli förlegade och innehållslösa. [Read more…]
Vad rock’n’roll kan lära oss om ojämlikhet
Igår avgick den amerikanske ekonomiprofessorn Alan Krueger från president Obamas inflytelserika ekonomiska råd, Council of Economic Advisers. Förutom att han är en av USA:s mest framträdande arbetsmarknadsekonomer har Krueger blivit en allt högljuddare kritiker av den ökade ekonomiska ojämlikheten i USA. Tidigare i somras höll han ett anförande där han sammanfattade sin syn på samhällsutvecklingen, ojämlikheten och hur rock’n’roll kan hjälpa oss förstå varför klyftorna ökar. [Read more…]
Slopad PPM kan bli ytterligare ett slag mot dagens unga
Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfvén vill skrota premiepensionssystemet, PPM, och föra över pengarna till den allmänna inkomstpensionen för att minska risken för att “bromsen” slår till. Men ett sådant förslag skulle i praktiken innebära en kraftfull omfördelning mellan generationer. Likt avskaffandet av förmögenhetsskatten, den proportionella fastighetsskatten, de riktade sänkningarna av skatten på pensionsinkomster, gynnas den äldre generationen ännu en gång på bekostnad av dagens unga.
Robert W. Fogel, 1926–2013
Som tidigare meddelats har den amerikanske ekonomhistorikern Robert W Fogel gått bort vid 86 års ålder. Fogel var fram till sin död verksam vid University of Chicago, där han arbetat sedan 1960-talet. Fogel arbetade med en rad frågor, bland annat slaveriets ekonomi, järnvägsutbyggnadens betydelse och på senare år demografisk utveckling, och belönades 1993 med Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. [Read more…]
Den översta procenten i (delvis) nytt ljus
Den ökade inkomstojämlikheten i västvärlden har fått mycket uppmärksamhet under senare tid. Bland de mest diskuterade måtten på denna ökade ojämlikhet är den ökade andelen av alla inkomster som den översta procenten i inkomstfördelningen tjänar. Nu har några nya studier kommit som vill nyansera bilden av topprocentens andel. [Read more…]
En tänkvärd bild
Leder skattesänkningar till fler jobb? I de grundläggande makromodeller jag precis lärt ut här i Uppsala är svaret oftast ja, åtminstone på kort sikt. Men gäller det alla typer av skattesänkningar och för alla personer på och utanför arbetsmarknaden? En tänkvärd bild från kursen antyder att utanförskapets problem kanske inte enbart kan lösas med ytterligare skattesänkningar. [Read more…]
Senaste kommentarer