Smörbrist eller bondeuppror?

 Det är oroliga tider just nu. Tidningarnas svarta rubriker om skuldkris, eurokris och annalkande lågkonjunktur skapar ibland en känsla av att domedagen är nära. Sverige har mitt i detta drabbats av ännu ett gissel: akut smörbrist! Igår när jag skulle handla smör till söndagsbaket fick jag till exempel hålla till godo med extrasaltat smör på grund av smörbristen. Vän av god ordning (dvs nationalekonom) ställer sig direkt tre frågor.

1. Den första frågan en nationalekonom kommer att tänka på är naturligtvis varför man inte höjer priset på smör? Det finns gott om substitut till smör (som dessutom är nyttigare) och det förefaller som bara ett något högre pris skulle styra över tillräckligt många konsumenter till margarin och olja (dock inte undertecknad!) för att i ett slag lösa smörbristen.

2. Hur kan det råda brist på smör, men inte på andra gräddprodukter? Mig veterligen lider vi inte av varken grädd- eller crème fraiche-brist, utan just smörbrist. Men smör är ju enkelt att tillverka utav grädde (även på egen hand vilket Svensk Mjölk upplyser om på sin hemsida).

3. Varför importerar vi inte smör när det nu är sådan brist att hyllorna gapar tomma?

För att försöka besvara dessa frågor kontaktade jag mjölkböndernas och mejeriproducenternas branschorganisation Svensk Mjölk. Enligt dem beror bristsituationen på att vi äter allt mer feta mejeriprodukter samtidigt som den svenska mjölkproduktionen minskar sedan lång tid tillbaka. Detta låter förvisso rimligt, men det ger inget svar på mina tre frågor ovan.

Jag börjar misstänka att något helt annat ligger bakom. Kanske används smörbristen som en bricka i ett politiskt spel av mjölkbranschen för att belysa ”bristen” på svensk mjölk och behovet av utökat stöd till svenska mjölkbönder? Att låta mjölkhyllorna gapa tomma hade förmodligen lett till ett ramaskri, medan tomma smörhyllor under en kort period är en lagom markering.

Företrädaren för Svensk Mjölk som jag kontaktade förnekade dock naturligtvis att det låg något i min misstanke.

Comments

  1. Åtminstone har vi en stark tidsmässig korrelation mellan smörbristen och att Arla bestämt att betala mindre till bönderna, för mjölken och därmed smörets råvara grädden.
    http://www.dn.se/ekonomi/arla-sanker-mjolkpriset

  2. Bra inlägg! Mer forskning/grävande krävs!

  3. Väl synat! Men böndernas kamoflerade uppror förklarar väl knappast varför inte butikskedjorna importerar smör som komplement till det bristande inhemska utbudet?

    Eller accepterar inte svenskarna utländskt smör?

  4. Mats Persson says:

    applesk:
    > Men böndernas kamoflerade uppror förklarar väl knappast
    > varför inte butikskedjorna importerar smör som komplement
    > till det bristande inhemska utbudet?

    Det tar kanske tid att skriva kontrakt med nya leverantörer och att bygga upp distributionskanaler? Sådant kan man knappast göra för bara några få dagars smörstrejk. Därför har de inhemska producenterna en viss maktposition som de kan utnyttja – men bara till en viss gräns.

  5. Mats Persson: Jo, men det hela är lite märkligt. Det är ju ingen officiell smörstrejk, vilket får mig att fundera enligt följande:

    Om utvecklingen (mot smörbrist) pågått en tid är det märkligt att inte butikskedjorna agerat genom import eller prishöjningar. Är det en ‘strejk’ är det märkligt att de inte säger något.

  6. Jag insåg att alla kanske inte noterat att det råder smörbrist sedan en tid och att det har varit glest på hyllorna åtminstone sedan en månad tillbaka (att döma av den här artikeln). På den tiden tycker jag att prisjusteringar och ökad import borde ha hunnit lösa situationen.

  7. Svensk Mjölk ser två grundorsaker till bristen på smör just nu. Den första är att själva mjölkproduktionen har minskat från 3,3 till 2,9 miljarder kilo, en minskning med 400 miljoner kilo på 10 år. Den andra är att konsumenter har lämnat light-trenden bakom sig och nu efterfrågar mer naturliga produkter. Dessa har något högre fetthalt. För att komplicera bilden ytterligare så mjölkar kor av biologiska skäl mindre på hösten. Det innebär att det blir mindre att producera mjölk, fil, grädde och smör. Mejeriföretagen vill främst säkra att kunderna får tag på färska produkter. Ytterligare en orsak är att i Sverige fryser vi inte in smör för att sälja senare utan det är färskt. Annars hade smöret kunna tillverkas på våren då det finns mer mjölk att tillgå.
    Avslutningsvis, det är aldrig bra när det uppstår en bristsituation för en leverantör. Risken är uppenbar att kunden vänder sig till andra leverantörer. Detta gäller även svenska mejeriföretag. Svensk Mjölk är bekymrade över den vikande mjölkproduktionen i Sverige. Inte bara för att det finns risk att vi inte kan leverera mjölk och mjölkprodukter till våra kunder och konsumenter. Det handlar också om att mjölkproduktionen bidrar till fler jobb, öppna landskap och biologisk mångfald i ett annars trädbevuxet Sverige.

    Jonas Carlberg
    Svensk Mjölk

    • Ett trädbeväxt landskap är det naturliga i Sverige. Det som bönderna ägnar sig åt i kulturlandskapet är extremt onaturligt och miljöovänligt.

      • realb says:

        Men resultatet smakar ack så gott.

      • Micke says:

        Instämmer till fullo. Miljödebatten är full av förvirrade och felaktiga argument (från båda håll) men inget är för mig konstigare än ”öppna landskap” = ”naturligt”. Jag funderar då och då på vad man om 100 år kommer att tycka var konstigt med dagens samhälle. Att betala miljarder för att några ska hälla gifter i miljön för att hålla den i ett onaturligt tillstånd samtidigt som allt ska vara ”klimatsmart” torde komma rätt högt upp.

      • sven valerio says:

        lg

        Av all skoglig areal i Sverige är en väldigt liten andel, mindre än 10% skulle jag tro, täckt av ”naturlig skog”. Resten kan närmast kallas för trädplantering och är allt annat än miljövänlig. Det är därför inte speciellt lämpligt att ställa kulturlandskapet mot skogslandskapet.

        Att hålla kulturlandskapet öppet genom bete av mjölkkor tror jag knappast är speciellt miljöovänligt. Den miljöpåverkan som blir skall ställas mot annat värdeskapade.

        Däremot kan kött- och spannmålsproduktionen gärna få en känga, men det är en annan diskussion.

      • Det där ställer jag mycket tveksam till. Har du någon källa? Med tanke på hur skogen ser ut längs vägarna – dvs den skog som borde vara lättast att komma åt för avverkning – och den ser knappast planterad ut så är jag väldigt skeptisk. Och oavsett vad, normalbeväxning i halva Sverige är granskog och det är ju vad som de facto växer där också.

      • @lg
        http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10728

        Nästan all skog i Sverige är påverkad. Att naturlig skog skulle utgöra ”mindre än 10%”, som Sven Valerio säger, är nog väl givmilt – mindre än 5% kanske ger en närmare uppskattning.

        Att du inte kan se att det mesta av skogen kring vägarna har gjorts inverkan på har du nog gemensamt med de flesta. Det finns ju som nämnt inte så mycket naturlig skog och urskog att jämföra med.

        Det spelar också in att det som du känner igen som planterad skog är sådan som planterats storskaligt och exakt. Då man inte för stordrift med gigantiska kalhyggen – som är fallet med huvuddelen av äldre planterad skog – kan den återplanterade skogen se annorlunda ut.

      • Det är väl ändå stor skillnad på återplantering och nyplantering. Jämför en allé med en skog som man tar ett visst uttag från varje år och samtidigt återplanterar samma sorts träd (gran).

        För övrigt är ju svaret du länkade till knappast entydigt, snarare raka motsatsen. Att du kommer fram till siffrn 5-10% beror ju enbart på din (väldigt snäva) definition av orörd.

      • Jonas Carlberg, Svenskt Smör: Bara så jag förstår dig rätt med ”mer naturliga produkter” menar du i det här fallet att ni maskinellt pumpar mjölk ur en ko, och sedan behandlar den mjölken i ett antal industriella led till en slutprodukt som skickas ut med lastbilar till butiker? Kon håller ni inlåst tillsammans med många andra på liten yta i produktionsbyggnader under nästan hela året. Ni tar ifrån kon dess kalvar tidigt, använder kon tills den är utsliten och skickar den då genast på en lång transport, som enligt forskning ofta stressar och ibland stressar ihjäl kor, ofta lång väg till en storskalig slakteriindustri där kon föses genom fållor, en ofta stressande och skrämmande upplevelse. Sen skjuts den i pannan och skärs i småbitar med hjälp av industrimaskiner. Kan ni inte skildra hela den naturliga processen i era reklamfilmer framöver? Särskilt den där sista biten där kon dödas? Kan du förresten ordna så att vi som vill får komma och dokumentera hela den processen med video och visa för allmänheten?

    • pontus says:

      Jonas,

      Det där minskade ju inte direkt misstankarna om att det pågår någon form av skyttegravskrig.

      Varför höjs inte priset?

    • Jonas, tack för att du tog dig tid att svara. Jag förstår att utbudet har minskat, efterfrågan har ökat och efter ditt inlägg förstår jag också varför det inte är en slump att utbudet minskar på hösten. Men vad jag inte förstår är varför marknaden hanterar detta genom ransonering och inte genom höjda priser i stället? Det sker ju för i princip för alla andra varor.

      Det som fick mig att skriva mitt inlägg är alla tidningsartiklar den senaste tiden där ni och andra företrädare för branschen fått möjligheten att gång på gång hävda att smörbristen beror på minskande mjölkproduktion. En ransonering av smör förefaller därför PR-mässigt passa som handen i handsken för mjölkböndernas sak, och det var detta som fick mig att misstänka att branschen medvetet medverkat till en ransonerings/brist-situation.

  8. Intressant, gräddbrist har jag aldrig varit med om. Måhända konceptet ”svenskt smör” är för svårt för gemene man att överge, smör har ju ändå sedan urminnes tider varit en symbol för rikedom.

  9. Nils Lindholm says:

    Vinsten på smör är sämre än på dom modernare youghurterna.

    Man kan fråga sig varför inte bönderna höjer priset på mjölken då det tydligen är mjölkbrist.
    ICA vägrar betala mer för smöret o har nu begränsningar i leveranserna.
    Arla vägrar tillverka smör, då ju andra produkter ger mer slantar.
    Så funkar tydligen ‘marknaden’ idag.

  10. Slaktarn says:
  11. Anders says:

    Visst används utländskt smör. ICAs eget smör (var jag tvungen att köpa pga bristen) är ”tillverkat i Sverige”, men varifrån råvaran kommer anges inte. Av tidigare erfarenhet tolkar jag detta som att råvaran kommer från utlandet.

  12. Det är inte bönderna som bestämmer priset på mjölken utan mejerierna. Där av har fler och fler bönder slutat att producera mjölk då det är svårt att få lönsamhet i det. Bonden får ungefär 1,20kr litern i dag. Det ska täcka foder, disel, el, personal kostnader mm.. Resten äts upp av mejerierna och handlarna. Är det rimligt? Och hur ekologisk blir en ekomjölk om den måste åka 70-80mil innan den är hemma på bordet hos konsumenten? Handlar alltid svensk mjölk/smör men tycker man bör ställa sig frågan varför så lite går tillbaka till bonden?

  13. Trögheter i någon kartell?

    Känner igen fenomen från Ejjes choklad, där de hembakade geléhallonen alltid tog slut och man var tvungen att beställa innan jul. Ransonering skedde också, man fick bara köpa en påse. Först efter flera år kom de på att höja priset lite, men jag tror de har kvar ransoneringen. Tur att jag höll tyst så länge.

    Beng-Åke Berg skriver nu om smörkarteller i Sverige (<1950). Tips.

  14. e.lind says:

    Det pågår en kamp mellan producent- och handelsintressen i dagligvaruhandeln. Det finns fyra livsmedelsgrossister idag som kontrollerar tillflödet till livsmedelsbutikerna. De håller på att ersätta producenternas varumärken med handels egna varumärken. Denna process leder till ökad konkurrens mellan enskilda producenter, prispress, minskade marginaler för producenterna och ökade marginaler för handelsgrossisterna.

    Land hade en artikel 22/1 2011 där de skriver:

    ”När handelns egna märken tar över skärps prispressen och mejerierna blir utbytbara. Den som förlorar ett kontrakt tvingas att snabbt skaffa ett annat, ofta med lågt pris som argument, något inte heller jättar som Arla kommer undan. Även om en mindre del av Arlas mjölk säljs som EMV är smör och gräddtillverkning i Icas namn och yoghurt åt Coop ett måste för att klara de tillväxtmål man satt upp.
    – EMV är i nuläget inte avgörande för oss. Men det är ingen våldsam gissning att det fortsätter växa i Sverige, säger Christer Åberg, Arlas Sverigechef.
    En avgörande betydelse får EMV när de stora kedjorna väljer att sälja vanlig färskmjölk i eget namn.”

    http://www.lantbruk.com/butikernas-egna-mejerivaror-allt-starkare/2011-01-20

  15. Som branschorganisation har vi ingen del eller insyn i vilka prisdiskussioner som förs mellan handel och mejerier. Jag håller med om att prisbilden borde höjas när utbudet är lågt och efterfrågan är stor men detta är som sagt något som handel och industri får hantera. Från Svensk Mjölks sida tycker vi själv-klart att det är tråkigt att det nu krävs import. Vi har sett att det har funnits en viss brist på smör även tidigare år. Då har det varit svårt att få tillräckliga mängder fram mot julhandeln. I år har bristen dock uppstått mycket tidigare och mycket tydligare. Vill avslutningsvis nämna att det idag är kanelbullens dag. Avnjut gärna den med ett glas kall mjölk :-).

    Jonas Carlberg
    Svensk Mjölk

  16. Jag tror att smörbristen hänger samman med – att ca 600 000 personer i Sverige – har övergått ifrån normalkosten till att äta mer och mer av LCHFkost.

  17. Haha intressanta tankar!
    Jag tror dock att det helt enkelt beror på att vi svenskar vill ha mer närproducerat (vilket för de flesta innebär producerat i Sverige) plus att vi börjar inse att smör ät mycket godare och nyttigare än alla substitut.
    Anledningen till att just smör tar slut och inte creme fraische m.m. tror jag beror på att smör är så mångsidigt. man använder det till smörgåsar, såser, som smaksättare, till bakning m.m.
    De andra gräddprodukterna har inte den användingsbredden.

  18. k-m.l says:

    Underligt med smörbrist. Är ju inet länge sedan som uppdrag granskning avslöjade hur de mjölken subventioneras pga EU:s enorma fettlager på Irland…

    Citat från Uppdrag granskning 2005″
    ” ett gigantiskt lager på norra Irland finner vi en del av EU:s fettberg. I olika fryslager på Irland ligger 150 000 ton överskottsfett som EU försöker sälja med rabatt till barn och skolor. EU subventionerar skolmjölk till skolor och barn i hela EU för 800 miljoner kronor varje år. Och ju fetare mjölk, desto mer stöd”

    Se själva:
    http://svt.se/2.39895/1.437336/eu-stod_bidrar_till_overvikt_hos_unga

    Har lagret tagit slut eller är vi lättlurade att tro att det råder brist på nåt som det kanske finns gott om?????????

    k-m.l

  19. Jonas Frycklund says:

    ”Det finns gott om substitut till smör (som dessutom är nyttigare) ” Hur tänkte du där? Det gäller att vara uppdaterad på vad som är nyttigt respektive inte nyttigt. Kolla här så förstår man varför plötsligt alla äter smör istället för onyttiga margariner:
    http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14179

  20. Det finns inga smörberg kvar i EU. Det finns heller inga produktionskopplade stöd eller exportbidrag i EU för att sälja till marknader utanför EU. De senaste åren har efterfrågan i EU och globalt gjort att exporten från EU sker på marknadsmässiga grunder. Det här är en viktig omställning som har gått snabbt. Det finns fortfarande många som tror att EU producerar överskott som inte finns kan avsättas utan särskilda stöd. Istället tillhör den globala livsmedelsförsörjningen en av de viktigaste och största utmaningarna framöver. Problemet finns redan idag då FN anger att en miljard människor lider av svält och hunger.

    Jonas Carlberg
    Svensk Mjölk

    • En viktig åtgärd vi som land kan göra är att ställa om kosthållning och livsmedelsproduktion från animalier, särskilt från kokött och mjölk, till bra vegetariska alternativ. Det minskar våra utsläpp av växthusgaser och är en billig åtgärd. Det skulle till och med ge folkhälsofördelar. Dessutom är det mer resurseffektivt att producera vegetarisk föda. När en miljard människor svälter måste vi göra satsa på de födor som är minst resurskrävande och har minst klimatpåverkan.

  21. Astri Muren says:

    Här är ett till tecken på att ett ”preferens-skift” är på gång, som kan ha lett till ökad efterfrågan på smör: http://www.kostdoktorn.se/ (se t ex antal besök). Att priset inte ökar skulle ju kunna bero på någon form av menykostnader, i kombination med att man kanske tror att bristen är temporär? Intressant är det iallafall!

  22. Att ersätta smör med ”nyttigare” produkter? Låt oss titta på margarinet.

    Det man gör är att, i höga grader, processera flytande fetter så att de blir fasta. Det emulgeras, deodoriseras, färgas och smaksätts för att likna smör. Därefter tillsätts antioxidations- och konserveringsmedel och smakförstärkare. Fetterna i sig innehåller konstgjorda transfetter och andra, farliga ämnen.

    Läs mer här: http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/saker/m-fakta.html

    Jag antar att folk är mer bildade inom nutrition på senare tid. LCHF-dieten har till exempel blivit extremt populärt och där är kritiken av margarinet en grundläggande diskussion.

Trackbacks

  1. […] Östling på Ekonomistas tänkte vidare i nationalekonomiska banor och funderar på om detta istället kan handla om en […]

  2. […] annat mysterium när det gäller priset på just smör som jag tagit upp tidigare är varför priset inte justeras efter utbudet — i Sverige drabbas vi av återkommande […]

  3. […] det vill säga att det finns en ovilja att ändra priser. Till exempel har jag tidigare skrivit om priset på smör som livsmedelsbutikerna tycks ovilliga att justera när det uppstår “brist” (samma sak […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s