På internationella kvinnodagen skrev litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström på DN:s kultursida att “Frågan om kvinnors pensioner är akut”. Ack så rätt hon har! Pensionsstatistiken visar tydligt att dagens kvinnliga pensionärer har lägst pensioner. Huvudförklaringen ligger i att de tidigare var hemmafruar eller deltidsarbetande, något som bestraffas hårt i ett pensionssystem kopplat till intjänade pensionspoäng. Men även idag väljer mammor oftare än pappor att gå ner i arbetstid för att vara med sina barn, vilket antyder att pensionsolikheterna kommer att bestå om inget görs. Men vad ska göras? Hur ska vi få till stånd ett system som bevarar föräldrars rätt att själva bestämma över sin vardag samtidigt utan att göra pensionerna alltför ojämställda? Det finns flera svar, men ett av de mest sympatiska är att makar bör dela lika på pensionen. [Read more…]
Nationell konferens i nationalekonomi i Umeå 2014
Nu är det dags igen! Det är dags att skicka in uppsatser för presentation vid den Fjärde nationella konferensen i nationalekonomi som sker den 25-26 september 2014 i Umeå. Huvudarrangör är Nationalekonomiska Föreningen (www.nationalekonomi.se) och för det lokala arrangemanget står nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats för akademiska nationalekonomer verksamma i Sverige. Utöver ett stort antal forskningssessioner innehåller årets konferens ceremonin för årets Assar Lindbeck-medalj samt en paneldiskussion på temat “Kunskap och kreativitet och implikationer för skolan”. [Read more…]
Toppinkomsternas andel oförändrad, men kapitalets betydelse ökar
I veckan släppte SCB nya data över taxeringsutfallet 2013 och nedan presenteras de svenska toppinkomsternas andel och sammansättning i fram till och med 2012. Sedan 2011 har toppinkomstandelarna inte ändrat sig nämnvärt: den rikaste procenten (individer med årsinkomst över ca 1,2 milj inkl. alla kapitalinkomster) tjänar idag nio procent av alla inkomster. Som tidigare dominerar kapitalinkomsterna toppen, men en intressant och relativt outforskad ny trend är att det inte längre är kapitalvinster som spelar huvudrollen utan räntor och utdelningar. Förklaringen till denna utveckling är ännu inte utredd, men studier av skatteförändringarna under 2000-talet antyder att inkomstskiftningen från högbeskattad lön till lågbeskattad aktieutdelning kan ha accentuerats på senare år. [Read more…]
Är socialt kapital alltid av godo?
Ett samhälles sociala kapital kan beskrivas som summan av den tillit och samarbetsvilja som dess medborgare och organisationer uttrycker gentemot varandra. Social kapital uppstår när människor träffas på olika arenor såsom föreningar och klubbar, och många anser att detta är värdefullt för samhället på flera sätt. Men är det verkligen alltid positiva, värdeskapande kontakter som knyts när folk möts i föreningsverksamheten? En ny forskningsstudie visar att det tyska Nazistpartiets framfart på 1920- och 1930-talen kan ha underlättats av aktiva, lokala föreningar och organisationer, alltså av att det fanns mycket socialt kapital. [Read more…]
Vad vet vi om mobiliteten i inkomstfördelningen?
När inkomstfördelningen ska beskrivas är det nästan alltid spridningen i hushållens årsinkomster som menas. Denna spridning säger förvisso en hel del om marknad och politik fördelar och omfördelar resurser, men när folk tillfrågas om hur de värderar en hög eller låg inkomstspridning visar forskning att folk även bryr sig om hur dessa inkomster uppnåtts och vilken roll folks inkomströrlighet under karriären och mellan generationer spelar. Forskningens utmaning ligger därmed i att komplettera analysen av den årsvisa ojämlikheten med mått på inkomströrlighet inom och mellan generationer. En ny forskningsrapport sprider nytt ljus på detta område. [Read more…]
Bör offentliga välfärdstjänster ingå i fattigdomsstatistiken?
Just nu pågår en diskussion bland ojämlikhetsforskare om mått på inkomstspridning och omfördelning även ska inkludera offentliga välfärdstjänster. Samhällets omfördelning sker nämligen inte uteslutande i form av skatter och bidrag; subventionerade tjänster inom välfärdssektorn såsom grundskola, barn- och äldreomsorg skapar också en omfördelning som visserligen inte syns i lönekuvert eller deklarationsblanketter men som ändå spelar roll för människors välstånd. Vad säger då forskningen om denna omfördelning? Påverkas ojämlikheten, fattigdomen och ländernas rangordning när välfärdstjänster inkluderas i hushållens inkomster?
Lyssningstips under ledigheten
Juletid och nyårsledigt innebär förhoppningsvis tid för kontemplation och eftertanke. För alla som har möjlighet kommer därför här några spridda lyssningstips från när och fjärran.
- Amerikanska NPR:s podcast ”Planet Money”. En rad oväntade och klart lyssningsvärda samtal om allehanda ekonomiska frågor. (Länk)
- SR:s Filosofiska rummet om ”Tillit”. Tankeväckande diskussion om denna ”djupa” institutionella variabel som förefaller vara så viktig för länders välstånd. (Länk)
- SR:s Filosofiska rummet om ”Prekariatet — en ny global underklass”. En rejält knepig term på ett i högsta grad diffust fenomen: att den globaliserade ekonomin medför en växande och på vissa centrala sätt homogen grupp av korttidsanställda och arbetslösa, unga som gamla, hög- som lågutbildade, i nord och syd. Programmet ger inga svar men är ställer en del intressant frågor. (Länk)
- Ed Leamer om makroekonomin i EconTalk. UCLA-ekonomen Leamer om sin bok där han lyfter fram behovet av mönster och berättelser för att bättre förstå makroekonomins utveckling. En mängd oneliners och garanterat nya perspektiv. (Länk)
- Studio Ett-intervju med Assar Lindbeck om hans memoarer. Förhoppningsvis kan denna ”teaser” locka fler att läsa och lära av svensk nationalekonomis Grand Old Man. (Länk)
En halv tumme för en fin publicering?
Den hårda konkurrensen inom forskarvärlden är ett välkänt faktum och en fin publicering kan betyda skillnaden mellan en fast anställning och kortsiktiga stipendier. Men hur värdefull är en publicering i den finaste tidskriften? En intervjuundersökning bland akademiska nationalekonomer visar att forskarna är villiga att ge upp motsvarande en halv tumme, eller en femtedels arm, för en publicering i den finaste vetenskapliga tidskriften, American Economic Review. [Read more…]
Har den sänkta restaurangmomsen ökat sysselsättningen?
Igår (2/12-2013) presenterade Konjunkturinstitutet rapporten Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms där man visade att den sänkta krogmomsen kan ha skapat upp till 4000 nya jobb inom restaurangnäringen. Men medan rapportens analys är välgjord vilar den på osäkra data och kortsiktiga utfall. Frågan är om man i slutändan kan dra någon skarp slutsats gällande momssänkningens effekter.
[Read more…]
Allt större bredd inom nationalekonomisk forskning
En inte alltför sällan hörd uppfattning är att nationalekonomisk analys framför allt inriktas på makroekonomiska spörsmål gällande räntor, inflation, BNP-tillväxt och skatter. Och visst, dessa tillhör sannerligen ämnets allra innersta kärna. Men kärnan innehåller även andra saker, något som står klart för var och en som går högre universitetskurser i ämnet eller läser forskningsinstitutionernas projektbeskrivningar. Och idag blev detta än tydligare när Institutet för Näringslivsforskning (IFN) presenterade sitt femte forskningsprogram, Institutionernas ekonomi, vilket förutom institutionell analys i bred bemärkelse lägger fokus på frågor om “moral, normer och sociala attityder”. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer