Kristdemokraterna öppnar idag för att riva upp fastighetsskattereformen. Många ekonomer beklagar att fastighetsskatten avskaffades och bör här se sin chans att få den tillbaka (även om det förstås inte är vad kd är ute efter…).
Attefalls artikel innehåller flera missriktade påståenden om neoklassisk ekonomi, påståenden som dessutom är irrelevanta för diskussionen om fastighetsskatten. Han skriver också att:
Skatterna är ett av politikens stora stridsområden. Men ofta saknas den moraliska dimensionen i den debatten. I stället för att handla om varför och hur skatter ska tas ut, så handlar debatten ensidigt om hur mycket skatt som ska tas ut.
Om citatet avser ekonomernas diskussion är han verkligen ute och cyklar. Ekonomernas argument gäller just hur skatten ska tas ut när den politiska processen har angett hur mycket skatteintäkter som behövs.
(Även om jag anser att det var ett stort – ekonomiskt men kanske inte politiskt – misstag att avskaffa fastighetsskatten instämmer jag inte till fullo i hyllningen av skattens förträfflighet. Jag har utvecklat och motiverat skälen till det i en ledare i Ekonomisk Debatt som publiceras någon gång närmare sommaren – tacka vet jag snabba web-medier.)
Ekonomistas 
Fastighetesskatten måste väl missgynna bebyggelse och således ha en snedvridande effekt på fastighetsinvesteringarna. Eller har jag fel?
Visst är det så. Jag tror inte att någon påstår att fastighetsskatten är problemfri. Argumentet är snarare att fastighetsskatten medför mindre snedvridningar än andra skatter och det beror främst på att skatten även tas ut på den existerande fastighetsstocken och på markvärdena.
För övrigt finns det ett resultat inom skatteteori som visar att snedvridningarna på investeringar är så problematiska att skatten på kapital (alltså även byggnader men kanske inte mark) ska avvecklas på sikt och att det är mer effektivt att beskatta arbetsinkomster och konsumtion.
Dessa teorier innebär vanligen att kapital ska beskattas hårt på kort sikt men inte alls på lång sikt. Ofta används ett av argumenten för att motivera hög beskattning (de som tycker om fastighetsskatten) eller för att motivera låg beskattning (de som omedelbart vill avveckla eller minska kapitalbeskattningen). Jag har skrivit en uppsats där jag försöker visa hur problematiskt det är att koppla samma teoriernas kortsiktiga och långsiktiga implikationer.