I slutet av veckan väntas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för vad som kan bli ett maratonmöte om förslagen om dels en stor återhämtningsfond för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, dels en långtidsbudget för perioden 2021-2027. Särskild uppmärksamhet riktas mot de ”sparsamma fyra” (”frugal four”) som motsätter sig att återhämtningsfonden finansieras med lån och sedan delar ut pengar som bidrag samt att den nya långtidsbudgeten blir större i förhållande till EU:s ekonomi än den var tidigare. De anklagas för att vara osolidariska och för att motsätta sig åtgärder som är nödvändiga för att rädda jobb, rädda den inre marknaden och hålla ihop euroområdet. [Read more…]
Vad är fel med makrotillsynen? (Och vad visar coronakrisen?)
2020-06-16 av 10 kommentarer
[Uppdatering 2020-06-22]
I en ny uppsats i Nordic Economic Policy Review med titeln “Macroprudential Policy and Household Debt: What is Wrong with Swedish Macroprudential Policy?” menar jag att mycket är rätt i den svenska makrotillsynen. Finansinspektionen har sett till att bankerna har stora kapitalbuffertar och god likviditet, och de klarar stränga stresstest. Men när det gäller risker förenade med hushållens skulder klarar inte makrotillsynen en nyttokostnadsanalys. Den stora kreditåtstramning som Finansinspektionen har åstadkommit – genom amorteringskraven men även på andra sätt – har ingen påvisbar samhällsnytta. Däremot har den stora samhälleliga och individuella kostnader. FI, liksom de internationella organisationer som regelbundet granskar Sverige, har i själva verket en bristfällig och missvisande tankeram för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder. Denna tankeram motsägs av forskningen. Därför har kreditåtstramningen genomdrivits på felaktiga grunder.
En bättre tankeram i enlighet med forskningen föreslås i uppsatsen. Flera reformer krävs också för en bättre fungerande bolånemarknad, inklusive att avskaffa amorteringskraven. En grundläggande reform av själva makrotillsynen – inklusive en beslutsfattande kommitté och stärkt ansvarsutkrävande – kan minska risken för misstag i makrotillsynen. [Read more…]
Ojämlikheten i Sverige — hur ser den ut?
2020-05-28 av 9 kommentarer
Det nya numret av Ekonomisk Debatt har temat Ekonomisk ojämlikhet i Sverige och världen. I artiklarna tar tolv forskare upp frågor rörande global ojämlikhet, svenskt ojämlikhet i inkomster och förmögenheter, hälsa, familjebakgrundens betydelse samt situationen för barn till utlandsfödda föräldrar. Detta inlägg återger huvudbudskapet av min egen artikel som går igenom den allmänna bilden av den svenska inkomst- och förmögenhetsfördelningen. [Read more…]
Framflyttad deadline för inskick till Nationella konferensen
2020-05-12 av Kommentera
Den 2-3 oktober 2020 planeras den Nationella konferensen i nationalekonomi äga rum på Handelshögskolan i Stockholm. På grund av oredan den senaste tiden har deadline för att skicka in uppsatser för bedömning för presentation på konferensen flyttats fram till 17 augusti 2020. [Read more…]
Hur viktig kan skolan vara?
2020-05-03 av 15 kommentarer
”Skolresultaten avgörs i klassrummet, inte i antagningsstatistiken”, lyder ett inte ovanligt uttalande i skoldebatten. Enligt detta synsätt drivs de betydande resultatskillnaderna mellan skolor framförallt av skillnader i ledarskap, organisation och pedagogik, inte av elevunderlaget. Samtidigt finns en parallell diskussion där det framförs att likvärdigheten i skolan är god då (bara) några procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat kan hänföras till vilken skola de går på. Dessa tillsynes motstridiga uppfattningar framförs ibland av en och samma debattör och en intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.
Covid-19-tester räddar inte bara liv och ekonomi
2020-04-24 av 23 kommentarer
I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas skrev jag om det olyckliga med att porträttera vårt samhälles val som ett mellan att stänga ner samhället, med förödande konsekvenser för ekonomin, alternativt att ”fortsätta som vanligt”, med oacceptabelt höga dödstal som följd. Inte för att det inte skulle finnas en avvägning. Självklart behöver beslutsfattare nu – liksom i så många andra situationer – om inte en prislapp på liv, så åtminstone ett systematiskt sätt att tänka kring dödstal och kostnader för restriktionerna. Just därför är det välkommet med den typ av initiativ som till exempel Norges regering tagit, och som kommenterades av Karolina häromdagen, som syftar just till att beräkna konsekvenser för ekonomin av olika åtgärder. Om inte annat så för att förklara hur man kan tänka kring avvägningar som ändå måste göras. [Read more…]
Ekonomin oroar mer än sjukdomen
2020-04-22 av 5 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Ola Andersson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet, Florian Schneider, forskare i nationalekonomi, Zürichs universitet och Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.
Sveriges smittskyddsstrategi har väckt debatt. Den bygger i hög utsträckning på frivillighet och tillit. I en nyligen genomförd enkätstudie finner vi att efterlevnaden tycks vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Det som oroar svenskarna mest är inte smittan, utan de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Resultaten understryker också att frivillighet värderas högt. En genomsnittlig vuxen skulle acceptera att sitta i karantän i 4 veckor mot en ersättning på 4 500 kronor. På nationell nivå motsvarar det över 30 miljarder kronor eller 30 000 kvalitetsjusterade levnadsår. [Read more…]
Riksbanken utnyttjar coronakrisen
2020-04-21 av Kommentera
Detta är ett inlägg av Peter Englund och Per Krusell, som var sakkunniga i Riksbankskommittén, samt Harry Flam, som var utredare av Riksbankens balansräkning och finansiella oberoende.
Riksbankens direktion missförstår helt syftet med förslaget till ny riksbankslag. Det framgår tydligt av direktionens remissvar på Riksbankskommitténs lagförslag som sammanfattas på DN-debatt och av riksbankschefens uttalanden i en intervju i DN. Lagförslaget syftar till att befästa Riksbankens oberoende, inte att inskränka det som riksbankschefen misstänker. Dessutom tycks direktionen anse att den är bättre skickad att göra bedömningar om vilka prioriteringar som är bäst för Sverige i en kris än regering och riksdag. [Read more…]
Norsk rapport om samhällsekonomiska konsekvenser av hanteringen av coronaviruset
2020-04-20 av 3 kommentarer
I Norge har regeringen tagit initiativ till att skapa en expertgrupp med uppdrag att analysera de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder för att skydda mot spridning av coronaviruset. Kanske något att ta efter här i Sverige? [Read more…]
Gunnar Lantz: Krisstöd till rätt kommuner
2020-04-19 av 1 kommentar
En viktig del av regeringens krispaket är extra resurser till kommunerna. I detta gästinlägg diskuterar Gunnar Lantz, doktor i ekonomisk historia vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum), utformningen av detta krisstöd.
[Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer