Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Det är dags för den traditionsenliga omröstningen om årets ekonomipris. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden.
Nytt för i år är att du kan rösta på upp till tre kandidater. Omröstningen avslutas under helgen och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages måndagen den 12 oktober.
För ganska precis 50 år sedan, den 13 september 1970, publicerade The New York Times Magazine en artikel av ekonomen Milton Friedman med titeln “The social responsibility of business is to increase its profits”. Artikeln är en spetsigt formulerad attack på tanken om Corporate Social Responsibility, CSR, idén att företag måste ta ett samhällsansvar bortom maximerandet av aktieägarnas vinst.
Nedstängningen som följt Coronapandemin har haft allvarliga konsekvenser för den svenska samhällsekonomin. Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att hantera den akuta fasen, men nu behöver även krisens strukturella effekter ges större uppmärksamhet för att vi ska klara Sveriges långsiktiga krav på tillväxt och välstånd. I detta inlägg diskuterar jag ett antal strukturreformer som aktualiserats i Coronakrisens spår. [Read more…]
Assar Lindbeck har lämnat oss. Det går knappast att överskatta vilken roll han spelat för svensk nationalekonomi och svensk samhällsdebatt. Som forskare gjorde han betydelsefulla bidrag inom en mängd områden från arbetsmarknad och industripolitik till socialförsäkring och beteendeekonomi. Internationellt sett blev han kanske mest känd för sina studier om fackföreningarnas roll på arbetsmarknaden och även hans senare arbeten om hur människors beteende påverkas av socialförsäkringssystemets utformning.
Assar var dock hela tiden en varm förespråkare för ”tvåbenta ekonomer” med ”en fot på den internationella forskningsfronten och den andra i den inhemska debattmyllan”. Det är få som levt upp till detta ideal såsom Assar. Han har gjort ett enormt avtryck både i forskningen och i samhällsdebatten. För oss som skriver här på Ekonomistas är han en viktig, men ouppnåelig, förebild. [Read more…]
Det här är ett gästinlägg av Joakim Jansson, postdoc i nationalekonomi vid Institutionen för nationalekonomi och statistik vid Linnéuniversitetet, samt affilierad med Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet.
Under slutet av maj och stora delar av juni pågick protester i USA och många europeiska länder mot överdrivet polisvåld och orättvisor inom rättsväsendet baserat på rasism under parollen Black Lives Matters. Även i Sverige har demonstrationer anordnats. Att demonstrera mot att exempelvis svarta i USA i betydligt större utsträckning blir utsatta för våld av polis än vita personer kan tyckas förståeligt, oavsett vad som orsakar denna skillnad. Debatten i Sverige har dock delvis istället kommit att handla om hur relevant denna rörelse är för situationen i Sverige idag. Vissa tenderar även att hävda att utsatta personer i någon mån har sig själva att skylla, p.g.a. exempelvis tidigare kriminell aktivitet. Att det offentliga samtalet rörande demonstrationerna i första hand kommit att röra polisvåld är även det olyckligt, då andra former av eventuella orättvisor inom rättsapparaten förbigås. [Read more…]
Detta är ett gästinlägg från Statistikmyndigheten SCB som kommenterar förra veckans Ekonomistasinlägg ”Det dolda produktionstappet i offentlig sektor” av Daniel Waldenström. SCB förklarar att den offentliga sektorns produktion i BNP-indikatorn mäts både i termer av kostnader och volymförändringar, och alltså inte enbart utifrån kostnader som påstods i inlägget. [Read more…]
Den nationella konferensen i nationalekonomi som skulle ha ägt rum den 2-3 oktober på Handelshögskolan i Stockholm flyttas fram till ett ännu okänt datum under 2021, meddelar konferensarrangörerna på Nationalekonomiska Föreningen. Orsaken är det osäkra läget kring Coronaviruset som påverkar hållandet av större möten. Arrangörerna återkommer vid senare tillfälle med information om nytt datum, och Ekonomistas kommer givetvis att anslå denna information.
Den ekonomiska nedgången till följd av Coronakrisens nedstängningar är dramatisk enligt SCBs senaste prognoser för andra kvartalet 2020. Men troligtvis är produktionsraset i ekonomin ännu större än dessa siffror visar. Orsaken är att nedgången i den offentliga sektorns verksamhet inte fångas upp tillfullo i BNP-statistiken eftersom denna mäts utifrån kostnader snarare än marknadsvärden. Därmed vet ingen hur stora värden som går förlorade när ekonomin stängs ned, men att de är större än vad den officiella statistiken visar är sannolikt. [Read more…]
Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Jan-Eric Nilsson. Det baseras på Vägtrafikinstitutets rapport 2020:1051, Framtidens beskattning av vägtransporter.
Intressegrupper har till syfte att tillvarata medlemmarnas speciella intressen och förekommer i många former i samhällets olika delar. Inom vägtransportsektorn driver ett antal sådana organisationer bland annat opinion mot allt för höga skatter på innehav och användning av fordon och för mer resurser till byggande och underhåll av vägnätet.Nationalekonomer i gemen har dock haft begränsad förståelse för att drivmedelsskatterna är problematiska.
Detta gästinlägg av Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stokholms universitet, tar upp frågor om immunitetsmätning och BNP-utveckling under Coronakrisen i Sverige och andra länder. [Read more…]
I senaste numret av Ekonomisk debatt skriver Lennart Flood en mycket bra artikel om beskattning av arbete med fokus på beskattning av höga inkomster. … [Läs vidare]
Skattesänkningar för pensionärerna är ju en av de stora valfrågorna. Den viktiga principfrågan är förstås om pensioner ska beskattas på samma sätt som … [Läs vidare]
Det påstås ofta att man kan visa vad som helst med statistik. Personligen gillar jag inte det talesättet då man ofta kan få en bra bild av olika … [Läs vidare]
När gymnasiets tvååriga yrkesutbildningar gjordes treåriga var tanken att sänka tröskeln till högre utbildning genom att ge alla högskolebehörighet … [Läs vidare]
[English translation.] Riksbanken menar ju att hushållens skulder medför risker och att detta motiverar en stram penningpolitik med åtföljande låg … [Läs vidare]
Ekonomistas
Senaste kommentarer