Detta är ett gästinlägg från Statistikmyndigheten SCB som kommenterar förra veckans Ekonomistasinlägg “Det dolda produktionstappet i offentlig sektor” av Daniel Waldenström. SCB förklarar att den offentliga sektorns produktion i BNP-indikatorn mäts både i termer av kostnader och volymförändringar, och alltså inte enbart utifrån kostnader som påstods i inlägget.
Att mäta produktionen i offentlig sektor är en utmaning och vi behöver hela tiden utveckla metoderna för att göra beräkningar inom det här området. Nationalräkenskaperna styrs för närvarande av internationella regelverk. För alla EU-länder är det ett lagkrav att följa dessa eftersom det är viktigt att statistiken är jämförbar mellan EU-länderna.
Vid inledningen av pandemin tog Eurostat därför fram en gemensam vägledning för hur offentlig produktion ska beräknas under rådande förutsättningar. Den finns publicerad här och har varit en utgångspunkt för de beräkningar som vi har gjort av offentlig produktion. I Eurostats vägledning beskrivs bland annat att inga korrigeringar tillåts för till exempel löner som del av produktionsvärdet.
Produktionsvärdet för kollektiva tjänster, exempelvis rättsväsendet, mäts genom att beräkna dess kostnader. Volymutvecklingen av de tjänster som konsumeras av individer direkt, till exempel skola, vård och omsorg, beräknas däremot med volymmått istället för produktionskostnader. Den metoden används både vi de ordinarie kvartalsberäkningarna och för beräkningarna av BNP-indikatorn, även om det för indikatorn finns mindre mängd data att tillgå.
Den metod som beskrivs i dokumentet med beräkningsrutiner för BNP-indikatorn är alltså inte någon alternativ metod utan den metod som SCB faktiskt använder. En mer utförlig beskrivning av metoderna för att beräkna offentlig produktion, både i löpande och fasta priser, finns här .
I samband med publiceringen av BNP första kvartalet 2020 beskrev vi vilka justeringar som gjorts av volymmåtten för att särskilt ta hänsyn till effekter av pandemin. Beskrivningen finns publicerad här .
Samtliga justeringar har stämts av med experter vid berörda myndigheter och i några fall har ny data samlats in. Vi har bland annat studerat data över antalet vårdtillfällen i två stora sjukvårdsregioner, Stockholm och Västra Götaland och frånvarostatistik för förskolan.
Samma metoder används vid beräkningarna för det andra kvartalet, både för BNP-indikatorn som publicerades 5 augusti och för det ordinarie kvartalsutfallet som publiceras 28 augusti. En närmare beskrivning finns i kommentarerna till beräkningarna som publiceras på scb.se samtidigt som statistiken.
Vi som jobbar med nationalräkenskaperna på SCB finns tillgängliga och svarar gärna på frågor. Enklast är det att nå oss via mejl på nrinfo@scb.se.
Ekonomistas 
Leave a Reply