Prediktionsmarknadernas handel i politiska utfall brukar ge träffsäkra gissningar på hur det faktiskt kommer att gå, men både Brexit och Trumps valseger var exempel på motsatsen. Hur lyckades dessa marknader inför den första valomgången i det franska presidentvalet? Och vad säger marknaderna om de återstående kandidaternas segerchanser dagen efter den första valomgången? [Read more…]
Stå upp för CEU!
2017-04-20 av 12 kommentarer
Ungern stiftade häromveckan en lag vars syfte är att sätta stopp för det prestigefyllda privata universitetet Central European University (CEU) i Budapest. CEU är ett mycket framstående universitet och är därmed inte bara en angelägenhet för Ungern, utan för hela Europa. Det är lätt att uppgivet sucka att detta tyvärr är Viktor Orbáns Ungern och att det inte finns mycket att göra. Kanske tröstar sig någon med tanken att detta i alla fall inte skulle kunna hända här i Sverige. Tyvärr tror jag denna tröst är bedräglig, för vi tycks ha en kronisk brist på fantasi när det gäller vad som kan komma att hända i Sverige. [Read more…]
De små stegens tyranni
2017-04-18 av 8 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson, professor vid Väg- och transportforskningsinstitutet.
Trafikverket har nyligen fått regeringens direktiv för arbetet med att ta fram ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet (rskr. 2016/17:101). Bakom denna byråkratiska formulering döljer sig ett dokument med stora negativa konsekvenser för möjligheterna att genomföra den politik som riksdagen sedan länge står bakom, nämligen att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. [Read more…]
Den heliga närhetsprincipen
2017-04-12 av 9 kommentarer
Att hitta rätt skola till sina barn ses idag som en av de absolut viktigaste föräldraplikterna. En del skolor är emellertid så populära att de inte kan ta emot alla som söker sig dit, vilket betyder att ett urval måste ske. Skolverkets och Skolinspektionens tolkning av rättsläget är att urvalet till kommunala skolor måste baseras på avståndet mellan elev och skola. Högre rättsinstanser är dock inte lika övertygade om att så är fallet. En översyn av regelverket kring elevurval både till kommunala och fristående skolor vore på sin plats. [Read more…]
Ekonomikritik missar målet
2017-04-10 av 29 kommentarer
I vintras kom tidskriften Fronesis ut med ett dubbelnummer med titeln “Ekonomiskt vetande”. Det visade sig innehålla en samling texter om s k heterodox nationalekonomi, vilket är ett samlingsnamn för diverse teorier med udden mot ämnets huvudfåra. Men trots denna intressanta inramning, och ett antal läsvärda bidrag, är numret i sin helhet en besvikelse för alla som hade hoppats på bärkraftig kritik och nya insikter. [Read more…]
Den offentliga makten utgår från folket
2017-03-21 av 16 kommentarer
Vilka är politikerna som representerar oss i kommuner och riksdag? Svaret ges i en uppsats som är på väg att publiceras i Quarterly Journal of Economics och svaret kan säkerligen provocera en och annan politikerföraktande medborgare. Det visar sig nämligen att svenska kommun- och riksdagspolitiker under perioden 1982 till 2010 är mer kompetenta än befolkningsgenomsnittet, men att de samtidigt representerar allmänheten väl i termer av socioekonomisk bakgrund. [Read more…]
Finns det vetenskaplig konsensus om global uppvärmning?
2017-03-10 av 28 kommentarer
I samband med att jag undervisat kring hur samhället bäst ska hantera problem som t ex den globala uppvärmningen har jag – lite till min förvåning – stött på invändningar kring hela frågeställningens premisser. Enskilda studenter har frågat varför de ”bara får den ena sidan av bilden när det finns så många som inte alls är överens om att global uppvärmning är ett faktum, och i den mån de är det så är de i alla fall inte överens om att uppvärmningen är ett resultat av mänsklig aktivitet”. [Read more…]
Möt populism med opportunism
2017-03-02 av 1 kommentar
Efter det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland blev det snabbt omöjligt för judiska akademiker att fortsätta sin forskar- och lärargärning vid tyska universitet. Detta gjorde att många lämnade Tyskland och sökte sig till universitet i framförallt USA. I en serie studier har Fabian Waldinger vid LSE visat de negativa följderna av detta för det tyska universitetsväsendet och de positiva konsekvenserna för forskning och innovationer i USA (gratisversioner finns på Waldingers hemsida). I och med Brexit och Trumps valseger öppnas nu möjligheter för länder som Sverige att utnyttja Storbritanniens och USA:s minskade akademiska attraktionskraft. [Read more…]
Så minns vi Kenneth Arrow från mötena på Askö
2017-02-28 av Kommentera
Denna minnestext är ett gästinlägg författat av Anne-Sophie Crépin, Carl Folke och Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet.
Kenneth Arrow, en exceptionell akademiker, lämnade oss förra veckan vid 95 års ålder. Han tilldelades 1972 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för banbrytande insatser inom allmän ekonomisk jämviktsteori och välfärdsteori”. Som många säkert känner till är detta inte Arrows enda stora bidrag inom teoretisk nationalekonomi (se till exempel artikeln i New York Times som sammanfattar hans många bidrag och stora inflytande). Däremot är det färre som känner till är att Arrow besökte Sverige nästan varje år under många års tid för att sammanstråla med andra forskare på Askö i Stockholms skärgård. [Read more…]
Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning
2017-02-24 av 14 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Micael Kallin, nationalekonom, journalist och fotograf.
Drygt 300.000 personer får sjukersättning, antingen som en inkomstrelaterad ersättning eller i form av en garantiersättning, motsvarande maximalt 2,4 prisbasbelopp för dem som har haft låga inkomster. Den inkomstrelaterade ersättningen ska enligt lagen ersätta upp till 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst men ersätter betydligt mindre. I december 2003 var hel inkomstrelaterad sjukersättning i genomsnitt 49 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön. I december 2016 hade ersättningen sjunkit till knappt 39 procent. Förklaringen är att de med sjukersättning endast har kompenserats för inflationen genom att ersättningen räknats upp med prisbasbeloppet istället för att följa löneutvecklingen, trots att ersättningen ska vara inkomstrelaterad (prop. 2000:01/96). [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer