Under helgen gick jag igenom en del remissvar på Skolkommissionens arbete. Mest uppseendeväckande är nog att Skolverket under den nye generaldirektören Peter Fredriksson avvisar i princip samtliga förslag som syftar till att minska den tilltagande sociala skolsegregationen. Bland remissinstanserna verkar Skolverket vara tämligen ensamt i denna kritik och Skolkommissionens förslag ligger ofta rätt nära de som föreslogs i Policyidéer för svensk skola. Det är därför läge att skärskåda verkets argumentation. [Read more…]
Kvinnor i toppen av inkomstfördelningen
2017-09-13 av 1 kommentar
De senaste åren har mycket skrivits om toppinkomsttagare och deras ökade andel av alla inkomster. Det har skrivits om toppinkomsternas komposition och det har spekulerats kring vad toppens ökade inkomstandel beror på. En aspekt som dock, förvånansvärt nog, inte utforskats är hur det ser ut med könsbalansen i toppen av fördelningen. Hur många av den berömda topp1-gruppen är kvinnor? Är sammansättningen av toppkvinnors inkomster densamma som för män? Är deras familjesituation densamma som toppinkomstmännens? Hur har dessa saker förändrats över tid? [Read more…]
Den konstiga debatten om ISK
2017-09-12 av 45 kommentarer
Regeringens meddelade om att den beskattningsbara schablonavkastningen på sk investeringssparkonton, ISK, ska höjas (med 0,25%-enheter) har väckt kritik. Men oavsett kritikens bärkraft så är det besynnerligt att så få uppmärksammar det faktum att ISK är en sparform som skapar oreda i svensk kapitalbeskattning och därför borde avskaffas helt. [Read more…]
Englund och Svensson avstyrker Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav
2017-09-11 av 6 kommentarer
Här sammanfattas ett remissvar av Peter Englund, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och Lars E.O. Svensson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, på Finansinspektionens förslag till stärkt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter:
Vi, Peter Englund och Lars E.O. Svensson, avstyrker Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter. Finansinspektionens motivering för sitt förslag är att högt skuldsatta hushåll skulle kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger eller vid ett inkomstbortfall och att detta i sin tur skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång. Denna motivering håller inte vid en närmare granskning. [Read more…]
Beskatta både byggnader och mark!
2017-09-07 av 13 kommentarer
Sven-Olof Lodin föreslår i en ESO-rapport en boxmodell för kapitalbeskattningen (se även artikel på DN Debatt). Ett av huvudargumenten är att man slipper inlåsningseffekter, framförallt när det gäller fastigheter. Äger man en bostad som stigit i värde behöver man idag betala reavinstskatt när man flyttar, medan reavinstskatt inte utgår med boxmodell, utan i stället betalar man en årlig skatt på 1,2% av nettoförmögenheten i boxen. [Read more…]
Fler studenter via bidrag eller anslag?
2017-09-01 av Kommentera
Regeringen meddelade nyligen att den avser höja bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad. Även om det är trevligt för studenter att bidragsdelen höjs måste man ställa frågan om detta är bästa sättet att få fler att kunna studera, regeringens uttalade syfte med höjningen. En annan möjlighet är att till exempel öka anslagen till högskolans undervisning. Som vore det en tanke släppte David Deming (Harvard) och Chris Walters (Berkeley) i dagarna en studie (gratisversion) som tyder på att mer pengar till högskolan är att föredra framför höjda studiebidrag.
Fem förslag för mer jämställd nationalekonomi
2017-08-30 av 1 kommentar
I det här inlägget diskuterar Anna Sandberg och Robert Östling, båda forskare vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, den senaste veckans debatt om sexism i nationalekonomi och vad vi tycker nationalekonomer kan dra för lärdomar av denna.
Nationalekonomistudenten Alice Wu har skrivit en studentuppsats som den senaste veckan diskuterats flitigt på bloggar och i sociala medier efter att den uppmärksammades i en artikel i New York Times. Uppsatsen handlar om nätforumet Economics Job Market Rumors (EJMR) och studerar den utbredda sexismen bland de anonyma kommentarerna i detta forum. [Read more…]
Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet
2017-08-28 av 4 kommentarer
Målen för penningpolitiken har blivit en aktuell fråga. Riksdagen har tillsatt en kommitté med uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och Riksbankslagen, inklusive penningpolitikens mål och medel. Full sysselsättning är det främsta målet för den ekonomiska politiken i Sverige. Hur kan penningpolitiken bidra till detta och samtidigt uppfylla inflationsmålet? Jo, genom att bland annat se inflationsmålet som ett mer långsiktigt mål, i meningen att inflationen ska hållas på målet i genomsnitt under en längre period, t.ex. fem år. [Read more…]
Karolina Ekholm recenserar ”Adults in the room”
2017-08-23 av 4 kommentarer
I detta gästinlägg recenserar Karolina Ekholm, statssekreterare till finansminister Magdalena Andersson och professor i nationalekonomi, Adults in the Room av Yanis Varoufakis, Greklands före detta finansminister och tillika professor i nationalekonomi.
[Read more…]
Hur reagerar väljare på ”alternativa fakta”?
2017-08-17 av 8 kommentarer
De senaste åren har (vissa) politikers användande av oriktiga uppgifter blivit allt vanligare i deras uttalanden. Mest associerat är detta med Donald Trump, som regelmässigt säger saker som uppenbart inte är med sanningen överensstämmande, men även inför Brexit-omröstningen och det franska presidentvalet florerade mängder av uppgifter som enkelt kunde avfärdas om man kollade upp hur det faktiskt förhöll sig.
Just att kolla upp fakta har varit den vanliga responsen från seriösa medias sida. Så kallad ”fact-checking” har blivit lika vanligt som användandet av ”alternative facts” och gång efter annan visar det sig att mängder av uttalanden från populistiska politiker inte är riktiga.
Hela detta fenomen får en att ställa mängder av frågor: Hur kommer det sig att politiker väljer att fara med osanning på ett så flagrant sätt, och dessutom om saker som faktiskt kan kollas? Genomskådas inte detta av väljare, om inte förr så åtminstone efter att fakta presenterats och de avslöjas med att ljuga? [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer