Ny databas med världens toppinkomster

Få har väl missat att de senaste årens diskussioner om inkomstojämlikhetens utveckling allt oftare uttryckts i termer av toppinkomster och hur stor andel av alla inkomster som de rika tjänar. Bakgrunden är den forskning som bedrivits under ett antal år, där långa tidsserier över ojämlikheten konstruerats.

I en ny databas, skapad och underhållen av forskarna Thomas Piketty, Tony Atkinson och Emmanuel Saez, tillhandahålls alla befintliga dataserier över toppinkomsterna i olika länder. Serierna är fritt nedladdningsbara och bygger på insatser av ett flertal forskare från olika länder (däribland serien för Sverige skapad av Jesper Roine och mig själv).

I dagsläget täcker databasen 22 länder från alla världsdelar och ytterligare ett 30-tal länder är under konstruktion. Resultatet är en unik paneldatabas med jämförbara serier över inkomstojämlikheten under nästan ett helt sekel.

image

Analysen av toppinkomsternas relativa andel täcker inte in alla relevanta aspekter av inkomstojämlikhet. När det t ex gäller frågor som rör de fattigas eller medelklassens inkomster är dessa serier tysta.

Samtidigt är toppinkomstandelarna starkt korrelerade med andra mått på inkomstspridning, t ex Gini. Toppinkomsterna erbjuder unikt långa tidsserier, ofta över 100 år, vilket förklaras av att de rika var de första att beläggas med inkomstskatter. Att närstudera de mest framgångsrika och välbärgade i samhället kan dessutom ge svar på frågor som rör globaliseringens effekt på jämlikheten eller hur eliten påverkas av finanskriser.

Så för alla er som är nyfikna på att få veta mer om dessa frågor kan jag rekommendera ett besök på Top Incomes Database.

Comments

  1. Kristian Grönqvist says:

    Ursäkta en okunnig.

    Betyder det alltså att databasen innehåller den tänkta inkomst som skatteinbetalningen implicerar?
    Hört talas om skatteplanering?
    Samt fördelningen av förekomsten/möjligheten av skatteplanering höginkomsttagare/låginkomsttagare?

    Alltså i klartext. ”tror du Selma Andersson i Lillhärdal skatteplanerar?

    • Alla serier har skapats av forskare som tänkt väldigt mycket på hur man ska minimera effekten av skatteplanering o dyl. Till att börja med baseras serierna på inkomster före skatt. I den mån skatteplaneringen alltså sker på ”laglig” väg fångas alltså de sanna inkomsterna in i dessa serier.

      Sedan finns skatteundandragande som är olagligt och som ingen riktigt vet hur omfattande det är. Flera av toppinkomststudierna (även den svenska) innehåller diskussioner om detta, och refererar till andra undersäkningar av fuskets omfattning över tid och på olika delar av fördelningen. Typiskt sett konstateras att fusk förekommer i alla delar av fördelningen och att det så har gjort under lång tid. Men den exakta effekten på toppandelen kan inte erhållas.

      Med andra ord kan man inte utesluta att skattesystemets konstruktion och dess effekter på människor med avseende på skatteplanering och undandragande påverkar serierna. Men att detta skulle ha så stor effekt att de övergripande nivåerna och trenderna över tid förändras verkar inte troligt.

  2. Kristian Grönqvist says:

    Förklaring:

    Pelle Svensson, advokaten tror jag var nolltaxerare i många år någon gång på 80/90-talet.
    Kan man verkligen tro på att han inte hade några inkomster?
    Kan man istället tro, att han levde över sina tillgångar och det subventionerades med skattebetalarnas surt betalda medel.
    Saker är ibland inte vad de ser ut som…

    • Men bara för att Pelle Svensson betalade noll i skatt betyder inte att han inte deklarerade några inkomster före skatt. Tvärtom är det nog precis vad han gjorde. Men det dåvarande skattesystemet innehöll möjligheter för omfattande avdrag för särskilt räntor, vilket ledde till att många lånade som sjuttom och drog av hela räntemassan på skatten. Marginaleffekten blev mycket hög eftersom marginalskatterna var mycket högre då.

      Dvs nolltaxerarnas inkomster finns med i dessa serier.

  3. Kristian Grönqvist says:

    Eller ännu hellre:

    Vi kan ta en fiktiv person (absolut inte jag)med konsultföretag. Tror Du den personen tar ut en lön som motsvarar hans/hennes kunnande. Ju mer lön han/hon tar ut, desto mindre del behåller han, desto mer betalar hans företag.
    Han/hon ser naturligtvis till att hans/hennes omkostnader betalas av företaget. Bilar, resor, uppehälle, tom nöjen, som kan motiveras. Och vilka kan inte?
    Har man en multinationell profil kan man resa och bo på ställen andra bara kan drömma om. Var ligger ibland skillnaden mellan nöje och arbete? Speciellt om man väljer att arbeta speciellt med det man hade önskat som hobby.

    Jag har inga personliga synpunkter egentligen på rättvisan i frågan. Det är som det är. Poängen är, att skattesystemet inte är det mest pålitliga ekonomiska instrumentet vi har….

    • Otto M says:

      Den kategorin har det säkert relativt bra, men jag har svårt att se att den hör hemma i det toppskikt som inlägget behandlar.

  4. Mikael Elinder says:

    ”Poängen är, att skattesystemet inte är det mest pålitliga ekonomiska instrumentet vi har…”

    Det vore spännande att höra vilket som är det mest pålitliga!

  5. Lars P Syll says:

    Kort (teknisk) fråga: vilka html-taggar och attribut tillåter ni i kommentatorsfältet (om man skulle vilja lägga in några enkla diagram o d)?

    • Det går tyvärr inte att lägga in diagram i kommentarerna. Endast ett fåtal taggar är tillåtna. De som man kan tänkas vilja använda är: ”a href”, ”b”, ”blockquote”, ”em”, och ”i”. Se här.

      Jag tror inte att vi på ett enkelt sätt kan ändra dessa inställningar.

  6. Kristian Grönqvist says:

    Mikael

    Inget.

  7. Jan Wiklund says:

    Krävs det nån särskild utrustning för att kunna titta på upppgifterna? Jag kommer in på förstasidan men sen är det stopp.

    • Sidan är under uppbyggnad och ligger på en ganska långsam server (de ansvariga har försäkrat för mig att du är på väg att byta till en snabbare server). Serierna finns att ladda ned under ”The Database”. Välj land och tidsperiod.

      På sikt kommer detaljerad information om varje lands serie att presenteras under ”Countries”.

  8. Lars P Syll says:

    Mycket lovvärt att så här tillgängliggöra dessa viktiga samhällsekonomiska data.
    Jag kunde faktiskt inte låta bli att genast ladda ner lite svenska data (bra jobbat Daniel och Jesper) och låta mina studenter fundera över vad följande lilla diagram kan tänkas säga om inkomstfördelningens utveckling i Sverige sedan den svenska modellens ”heydays” på 60- och 70-talen:
    http://larspsyll.wordpress.com/2011/03/14/var-tog-den-svenska-modellen-vagen/

    • Det är väl synnerligen ovetenskapligt att peka på ett enda år och utgå från det för att säga något om dagens situation. Du valde ju dessutom år med omsorg för att driva just din agenda. I själva verkat, utan att ha räknat på det, verkar vi ju i dagsläget ligga på ungefär snittet för just denna siffra under perioden sedan andra världskriget. Vi är alltså mitt i den svenska modellen. Och om det gläder dig ligger vi förmodligen i dagsläget påtagligt över den genomsnittliga skattenivån under perioden.

      • Nja, nu är det nog så att vi i ekonometriska sammanhang vad gäller tidsserier brukar intressera oss speciellt för eventuella brytpunkter och trendbrott för att se om det möjligen föreligger ”structural breaks”, ”regime shifting” och dylikt. Knappast ”ovetenskapligt” per se.

  9. Daniel
    Finns planer på att också inkludera ”capital gains”?

    • Lars, för en del länder särredovisas toppnkomstandelar med och utan kapitalvinster. Detta görs t ex för Sverige. För alla länder finns dock inte den informationen, utan då redovisas enbart inkomster utan kapitalvinster.

Trackbacks

  1. […] Ekonomistas har idag ett intressant inlägg om en ny databas som kartlagt toppinkomsterna i ett antal länder. Databsen är skapad av forskarna Thomas Piketty, Tony Atkinson och Emmanuel Saez och ni hittar den här. […]

  2. […] det är ett tema som sysselsatt några av oss här på Ekonomistas under flera år (se t ex här, här, […]

  3. […] medan större lönespridning är viktigare i andra fall (som i USA); se tidigare inlägg här, här och här. Mycket översiktligt ser utvecklingen för topp 1 procent ut som i följande bild (den […]

  4. […] att högutbildade som grupp dragit ifrån (något vi skrivit om många gånger t ex här, här och här). En förklaring till detta skulle kunna vara att vissa uppgifter i toppen av fördelningen är […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s