Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Detta är en lätt redigerad version av en replik även publicerad på DN Debatt.
Det är lätt att hålla med Mats Alvesson när han på DN Debatt skriver att skolans regelverk borde fokusera på resultaten snarare än på vad skolorna gör. Problemen med sådan resultatstyrning är dock många, både på konceptuella och praktiska plan. [Read more…]
I förra valet till Europaparlamentet deltog 45,5 procent av de röstberättigade svenskarna. Det var en uppgång jämfört med ungefär fem procentenheter jämfört med de tre tidigare EP-valen, men valdeltagande var fortfarande betydligt lägre än vad som brukar vara fallet i riksdagsvalen (2010 var valdeltagandet 85 procent). Nu slår svenska politiker på stora trumman inför EP-valet om drygt två veckor för att få upp valdeltagandet (har de månne läst mitt tidigare Ekonomistas-inlägg om detta?!). Men med största sannolikhet kommer soffliggarna fortfarande att vara många. Tillhör du dem som tvekar om det är värt att bege sig till valurnan? En experimentstudie kan ge extra motivation. [Read more…]
De senaste veckorna har Thomas Pikettys bok ”Capital in the twenty-first century” resulterat i att inkomst och förmögenhetsutveckling uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. Mot denna bakgrund känns det mycket lägligt att Daniel (Waldenström) och jag precis i dagarna avslutat ett nära relaterat arbete om inkomst och förmögenhetsfördelningens historiska utveckling. Resultatet är en artikel med titeln “Long-Run Trends in the Distribution of Income and Wealth“, skrivet som ett kapitel för Handbook of Income Distribution, Volume 2, (North-Holland) som redigeras av Tony Atkinson och Francois Bourguignon och som publiceras senare i år. Kapitlet kan dock läsas i en Working Paper version här redan nu. [Read more…]
Som tidigare meddelats har den amerikanske nationalekonomen, professorn vid Chicagouniversitetet och ekonomipristagaren Gary S. Becker avlidit vid en ålder av 83 år. Becker är en av de stora nationalekonomerna i modern tid. Hans teorier om humankapital, familjers beteende, brott och straff, sociala normer och ekonomisk diskriminering förde in den mikroekonomiska analysen på nya “icke-ekonomiska” områden och har haft enormt inflytande över hur vi idag tänker kring dessa skeenden. [Read more…]
Under perioden 1997-2011 blev den genomsnittliga KPI-inflationen i Sverige 1,4 procent, dvs. 0,6 procentenheter lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. (Fram till och med mars 2014 är genomsnittet ännu lägre, nämligen 1,3 procent.) I en uppsats, som kommer att publiceras i American Economic Journal: Macroeconomics, hävdar jag att detta medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under denna period blivit 0,8 procentenheter högre, motsvarande 38 000 fler arbetslösa, jämfört med om genomsnittlig inflation hade legat på målet. Detta resultat har blivit mycket omtalat och även blivit ifrågasatt, senast av Andersson och Jonung i Ekonomisk debatt. Frågan är, hur robust och pålitligt är resultatet? [Read more…]
På DN Debatt ger jag idag förslag på reformer av arbetslöshetsförsäkringen tillsammans med Lars Calmfors och Erik Höglin. Vi har tre huvudsakliga … [Läs vidare]
Nationalekonomer anklagas ofta för att vara usla prognosmakare. Det kan man ha olika uppfattning om, men däremot kan nog alla enas om att … [Läs vidare]
Scenen är följande. Katrine Kielos med röda boxningshandskar. I andra ringhörnan en äldre, gråhårig och avmagrad manlig nationalekonom, kanske Gary … [Läs vidare]
Om man har tråkigt kan man pigga upp sig genom att läsa skämt om nationalekonomi och nationalekonomer. En favorit är: “Vet du hur man kan veta att … [Läs vidare]
Ekonomernas oförmåga att förutse finanskrisen har utlöst en storm av kritik -- och självkritik -- av ämnet nationalekonomi (vilket Ekonomistas-Martin … [Läs vidare]
Ekonomistas
Senaste kommentarer