Var står svenska samhällsvetare politiskt?

I en av artiklarna i senaste numret av Ekonomisk Debatt, presenterar Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Charlotta Stern en undersökning av partisympatier hos svenska samhällsvetenskapliga forskare och doktorander från 2006. Deras resultat stämmer i hög grad överens med mina egna fördomar och tidigare amerikanska studier.

Författarna visar att högersympatier dominerar bland företagsekonomer, nationalekonomer och jurister, medan sociologer och genusvetare tenderar att vara vänsterorienterade. Ekonomhistoriker och statsvetare befinner sig i mitten, med viss vänsterinriktning. Största parti bland företagsekonomer, nationalekonomer, jurister och ekonomhistoriker är Folkpartiet; bland statsvetare är det Socialdemokraterna, bland sociologer Vänsterpartiet och bland genusvetare Feministiskt initiativ. Nedanstående tabell visar stödet för Alliansen respektive de rödgröna inom de undersökta disciplinerna.

Skillnaderna i politisk inriktning mellan forskare inom olika samhällsvetenskapliga discipliner är också tydliga när det gäller åsikter i ekonomisk-politiska sakfrågor, till exempel inställning till omfördelning och privat sjukvård. Intressant nog finns det även skillnader i uppfattning om hur samhället fungerar — företagsekonomer och nationalekonomer tenderar i högre utsträckning än andra forskare att tycka att rikedom beror på egen ansträngning snarare än omständigheter bortom ens kontroll.

Huruvida skillnaderna mellan olika discipliner beror på att forskare med olika politisk inriktning söker sig till olika discipliner, eller om ämnet präglar forskaren politiskt, kan tyvärr inte den här studien svara på. Allra mest intressant vore dock att veta om undervisning och forskningsresultat präglas av forskarnas skiljda politiska uppfattningar, men det är som det brukar heta en fråga för framtida forskning.

Bland de övriga artiklarna i senaste numret av Ekonomisk Debatt hittar man Andreas Berghs efterlysning av samtal om nationalekonomi (har han inte hittat till Ekonomistas än?) och Mikael Stenkula och Yves Zenous genomgång av storstäders betydelse för entreprenöriell aktivitet. Magnus Henrekson och Nina Öhrn visar att storföretags tendens att flytta ut huvudkontoren från Sverige har avstannat det senaste decenniet och  Ulf Persson och Knut Ödegaard efterlyser mer drastiska åtgärder för att motverka att svenskarna blir allt tjockare.

Comments

  1. Kristian Grönqvist says:

    Det skulle vara oerhört intressant att veta om tjocka människor för det första är dummare än andra, för det andra om dessa dumma tjockisar är mer hö- än vä-sympatisörer, för att sedan kunna dra slusatser om huruvida hö-sympatisörer är dummare än vä-sympatisörer elle tvärtom…
    Kan man få en sådan utredning?

  2. Kristian Grönqvist says:

    Iofs skall vi gratulera till ovanstående utredning naturligtvis, men jag måste i alla fall för säkerhets skull fråga: ”var det någon som blev förvånad?”

  3. kirgis says:

    Om någon blev förvånad eller inte, vad har det med saken att göra?

    Jag tycker det är kul att många tror att ansträngning är vägen till rikedom, när det bland verklighetens folk är arv som är skurken och som initialt skapar rikedom.

    • David Gilblom says:

      Jo, sen är ju beteende och vad som lönar sig i samhället också ett ”arv”, även om det är ansträngning finns det ju olika ansträngningar som lönar sig olika. Nätverk är en stor grej här.

      Ett fattigt rikemansbarn klättrar snabbare än sina fattigbarnskompisar.

  4. bergh says:

    Kristian, jag håller med!

    Samtidigt är det ju på sätt och vis trevligt med forskning som bekräftar ens fördomar 🙂

  5. Johan Richter says:

    För den som undrar över genusvetenskapens synbara politiska neutralitet så är förklaringen att Feministiskt Initiativ inte räknats som vänster.

  6. Om jag skulle gissa så är blir det ett skevt urval redan i valet av utbildning, som sedan förstärks under studierna. Fast det borde väl vara en smal sak att ta reda på?

  7. Alex II says:

    Hur de kommit fram till vänster och höger perspektivet?

    Är det enbart ur ett ekonomiskt perspektiv, dvs där motsatsparen är:

    Ekonomisk frihetsgrad: anarko-kapitalism (full ekonomisk frihet)-kommunism (ingen ekonomisk frihet)

    Eller har de även tagit in det personliga frihetsperspektivet med motsatsparen:

    Personlig frihet: anarkism(individen har fullt ansvar för sina handlingar) – auktoritärt (individen har inget ansvar för sina handlingar)

    Se PoliticalCompass min position personlig frihet -5, ekonomisk frihet +5. Skala ekonomisk frihet +10 anarko-kapitalsm, till +10 kommunism. Personlig frihet +10 auktoritärt till -10 anarkism.

    Sedan är ju vidare frågan om studien är ur ett svenskt perspektiv?

    I USA råder följande förhållande mellan höger-vänster (Republicans-Democrats. Ett observandum är att de flesta akademiker är sk Liberals, det vill säga långt ut till vänster i USA. Liberal motsvarar i svensk politik, vänstersocialliberal, Socialdemokrat och Miljöpartist. Liberals är endast 20 % av valmanskåren. De som kallar sig konservativa (Conservatives) är 40 % samt obereonde (Independents) 40%.)

    Enligt studien av Christopher F. Cardiff and Daniel B. Klein

    FACULTY PARTISAN AFFILIATIONS IN ALL
    DISCIPLINES: A VOTER-REGISTRATION STUDY

    Av alla amerikansk akademiska institutioner, vänster-höger:

    5:1 (Företagsekonomi 1,3:1)

    Humaniora, vänster-höger:

    8:1 (Sociologi 44:1)

    Så från mitt amerikanska perspektiv är inte en Folkpartist (vilket uppenbarligen de flesta svenska natonalekomomer är) att anse som höger, i synnerhet om denne är vänstersocialliberal (sätter utjämning före tillväxt).

    Folkpartiet, Centern samt Moderaterna kan inte på något plan kallas nyliberala.

    Sverige är ett extrem land både inom politik och ekonomi. En anomali. Inte för inte har Sverige världens högsta skattetryck, högsta marginalskatter, största offentlig sektor. Vad som menas med höger i Sverige menas med mitten eller något åt vänster (centre-left) i resten av världen.

    • De har använt den sedvanliga definitionen i Sverige, höger är M, FP, KD och C, medan vänster är S, V och MP. FI är utelämnat som någon påpekade ovan, vilket gör att genusvetarna ser ut att vara varken höger eller vänster.

  8. Alternativ orsaksförklaring: jurister och ekonomer har högre löner och tjänar alltså på en borgerlig politik.

    • Alex II says:

      Om jag kommer ihåg det rätt visar forskning det motsatta. Ju högre inkomst, desto lägre lägre plånboks röstning samt ju lägre inkomst ju mer plånboks röstning.

      • Plonker says:

        Alex II, det är inte ett linjärt samband. De väldigt rika kan kosta på sig att vara altruistiska medans de som inte är fullt så rika, men ändå rikare än genomsnittet, röstar efter plånboken.

    • Det ska nog väldigt mycket till för att löneskillnader mellan discipliner ska förklara de enorma skillnaderna i politisk uppfattning. Enligt SULF:s lönestatistik är det små skillnader mellan discipliner. Medianlönen för en professor i humaniora och religion är 48000 medan motsvarande lön inom samhällsvetenskap och juridik är 53500. Det kan dock säkert vara så att den fackliga statistiken underskattar löneskillnaderna, men jag har i vilket fall som helst svårt att tro att inkomst förklarar särskilt mycket av variationen i det här fallet.

      • Per S says:

        Fast skillnaden i inkomst (inklusive sidouppdrag) är mer relevant än befattningslön för ekonomisk standard och åsikter i exempelvis skattefrågor. Skillnaden mellan å ena sidan jurister eller företagsekonomer, å andra sidan genusvetare eller sociologer är sannolikt långt större än de tio procent du indikerar.

        Skulle gissa att man för en genomsnittsdocent snarare pratar om skillnaden mellan 50-55 000 och 30-35 000, vilket sannolikt har inflytande på åsikter om progressiv beskattning.

        Kollar man inte för det tappar studien betydligt i relevans.

      • Jag hade glömt vad jag själv läst i artikeln:

        ”I vart fall kan vi utesluta att åsiktsskillnader mellan olika ämnen förklaras av samhällsvetarnas sociodemografiska sammansättning. Vi har analyserat blocksympati som en funktion av ämne, ålder, kön, akademisk position, hushållsinkomst och akademisk hemvist.”

        Siffrorna i tabellen ovan är dock genomsnitt utan några kontroller.

      • Per S says:

        Då så. Hade dock varit kul att se skillnaderna justerade för framförallt inkomst, eller rena OLS-estimat för koefficienterna.

        Skulle velat se något i stil med tabell D1 i Online Supplement med en tolkning, och en regression som skiljer familjer med en månadsinkomst 70 000 från dem som tjänar det dubbla.

  9. Kristian Grönqvist says:

    De vanligaste kausala sambanden är tydligen glömda. Vem börjar studera vad och varför?

  10. Vad jag också skulle veta det är hur skolforskarna fördelar sig. Den minst vetenskapliga forskningen i det här landet är enligt min lekmannauppfattning skolforskning och jämställdhetsforskning.

  11. Roligt att Ekonomistas har öppnat detta forum för diskussion av Ekonomisk Debatt-artiklar och att så många har kommenterat vår artikel! Till att börja med får jag konstatera att Robert redan har svarat på de flesta frågorna.

    Vad gäller inkomst som förklaring är det svårt för oss att säga mer än att både inkomst och ämnestillhörighet tydligt korrelerar med blocksympati. Som Per S påpekar valde vi en icke-linjär modell (Logit) när vi kontrollerade för inkomst. En linjär modell hade gjort det lättare att rensa ämnesskillnaderna för inkomster, men frågan hade då varit om en linjär modell verkligen är den rätta. Detta är en fråga för oss att fundera vidare på.

    Vi är medvetna om att flera politiska dimensioner går förlorade när man använder höger-vänster-skalan och att jämförelser mellan olika länder är svåra, som Alex II påpekar. Vid blockjämförelser döljs även skillnader inom blocken, som att FP och V är väldigt populära bland forskarna jämfört med bland befolkningen.

    Slutligen stämmer det att genusforskarna varken är höger eller vänster enligt vår klassificering. Det som utmärker genusforskarna är att Feministiskt initiativ är det klart största partiet.

  12. Staffan Jonsson says:

    Som intresserad av deskriptiv statistik körde jag en principalkomponentsanalys (kovariansmetoden) på Tabell 2 (Uppfattningar om ekonomisk politik uppdelat per ämne). Detta gav bara en komponent med ett egenvärde över 1 (och som visar 92,1% av variationen).

    Disciplin PC_1
    Genusvetenskap -1,8399478895
    Sociologi -1,1893854454
    Statsvetenskap -0,1762027539
    Ekonomisk historia 0,0868766149
    Juridik 0,7009506258
    Företagsekonomi 1,1983895879
    Nationalekonomi 1,2193192602

    Vi ser här att det är en tydlig ”höger-vänster”-skala. (som artikelns författare använder som någon slags utgångspunkt).

    Och så här betydelsefulla var frågorna för första komponenten:
    Minska inkomstskillnader -0,4544152296
    Kvotera kvinnor -0,4451496727
    Höja tullar -0,0858660946
    Avskaffa fackets blockadrätt 0,4163785038
    Minska sociala bidrag 0,4446155007
    Mer privat sjukvård 0,4657484084

    Min spontana reflektion är att ”Höja tullar” verkar ligga mittemellan, vilket är lite intressant.

Trackbacks

  1. […] Samtidigt slipper normalt de ekonomer som står till höger – och som, fick vi bekräftat i Ekonomisk Debatt nr. 1/2011, representerar den stora majoriteten av landets akademiskt verksamma ekonomer – epitetet […]

  2. […] ekonomer och vetenskapliga tidskrifter (även Niclas Berggren har uppmärksammat undersökningen). Till skillnad från svenska ekonomer är de amerikanska betydligt mer ”vänster” än ”höger”, men graderingen […]

  3. […] vilken bl a har visat att nationalekonomer i ganska hög utsträckning har högersympatier (se tidigare inlägg på Ekonomistas om detta). I en artikel (kommenterad av Daniel) undersöker Lina Andersson och Matz […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s