Etnisk heterogenitet och välfärdsstatens storlek

I oktober 2015 höll Nordic Economic Policy Review en konferens i Helsingfors på temat ”Vart är den nordiska modellen på väg?” Nu har uppsatserna från konferensen publicerats. Bland dem finns ett bidrag där jag diskuterar vilka konsekvenser som ökad etnisk heterogenitet kan få för den nordiska modellen med dess omfattande omfördelning av ekonomiska resurser mellan medborgare. [Read more…]

Nordic Economic Policy Review om välfärdsstatens framtid

Häromveckan publicerades ett nytt nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR) med temat ”Whither the Nordic Welfare Model?” Tidskriften initierades av de nordiska finansministrarna 2009 med målsättningen att ”göra aktuell ekonomisk-politisk forskning mer tillämplig för beslutsfattare och att främja en bredare diskussion om ekonomisk-politiska frågor i de nordiska länderna”. [Read more…]

Svar till Roland Paulsen

I förra veckan skrev jag ett inlägg baserat på en intervju med Roland Paulsen där jag poängterade att 1) vi inte jobbar mer än någonsin och 2) det inte är klarlagt att ”lyckoforskningen visar att sambandet mellan BNP-nivå och lycka upphör vid en viss nivå”. Det har poängterats att det var orättvist av mig att på detta sätt recensera Roland Paulsens gärning. Det skulle förstås vara riktigt; om det nu hade handlat om Roland Paulsen och hans arbeten. Nu gör det inte det utan om hur det förhåller sig med fakta kring hur mycket vi jobbar och hur mått som BNP/capita förhåller sig till välmående och självrapporterad lycka. [Read more…]

Roland Paulsen: Är det verkligen sant att vi arbetar mindre än någonsin och mår bra?

Detta är en replik skriven av Roland Paulsen, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, på ett tidigare Ekonomistasinlägg av Jesper Roine.

”Vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt. Så varför ska vi ens – när maskinerna kan sköta jobbet – bry oss?”

Med dessa två meningar inleddes en intervju med mig i modemagasinet Bon. Här på Ekonomistas har vi kunnat läsa om varför Jesper Roine anser att påståendena inte bara är falska utan hur det snarare förhåller sig tvärtom: att vi aldrig arbetat mindre och mår bra. Så vad är sant? [Read more…]

Är det verkligen sant att ”vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt”?

Vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt. Så varför ska vi ens – när maskinerna kan sköta jobbet – bry oss?”. Så börjar en uppmärksammad intervju med Roland Paulsen i modemagasinet Bon som publicerades häromveckan. Den inledningen har två iögonfallande fel och antyder dessutom en tredje missuppfattning om vad ”arbete” betyder. [Read more…]

Nya regler för AP-fonderna

Regeringen föreslog i juni nya regler och ny organisation för AP-fonderna. AP-fonderna förvaltar ca 1 200 miljarder kronor som ska tjäna som buffert i det allmänna inkomstpensionssystemet: När summan av pensionsavgifter är lägre än summan av pensionsutbetalningar täcker fonderna mellanskillnaden. Dessutom fungerar systemet så att ju högre avkastning fonderna har, desto lägre är risken för att den s.k. bromsen i pensionssystemet ska slå till, dvs. att intjänade pensionsrätter och utgående pensioner räknas upp med mindre än inkomstindex. Det är därför viktigt att AP-fondernas avkastning är så hög som möjligt över tid.

 

[Read more…]

Flyktinginvandring för vår eller flyktingarnas skull?

Statsminister Stefan Löfven har upprepade gånger hävdat att invandring är nödvändig för att klara den framtida välfärden. Till exempel yttrade han i en debatt i P1 med Anna Kinberg Batra i förra veckan följande som svar på en fråga om flyktingkrisens betydelse för de offentliga finanserna:

”Om vi inte får människor in till Sverige från andra länder, då kommer vi snart att stå inför det här stora problemet  att vi har allt fler äldre som behöver trygghet för sin ålderdom och det ska arbetas ihop av allt färre unga som är i arbete.”

Eftersom statsministern med sådan tvärsäkerhet flera gånger upprepat detta påstående när flyktingkrisen kommit på tal, blev jag nyfiken att ta reda på vilken grund han har för påståendet. Lyckligtvis är detta snabbt avklarat med hjälp av de tio korta forskningssammanfattningar som nationalekonomen Joakim Ruist satt samman.  [Read more…]

Invandringens stora pluspost

Det talas ofta om invandringens intäkter och kostnader och vanligtvis avses då vilken betydelse invandringen har för de offentliga finanserna. Sådana beräkningar har gjorts av bland annat nationalekonomerna Jan Ekberg och Joakim Ruist, och slutsatsen är vanligtvis att flyktinginvandring brukar gå med ett litet minus (undantag finns dock, se t.ex. Arenas rapport och Joakim Ruists intressanta kommentar till denna). [Read more…]

När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien. [Read more…]

Perspektiv på svensk beskattning av höga arbetsinkomster

I senaste numret av Ekonomisk debatt skriver Lennart Flood en mycket bra artikel om beskattning av arbete med fokus på beskattning av höga inkomster. Med utgångspunkt i teorin om optimal beskattning och vad vi vet om elasticiteten i skattebasen ger han en god bild av forskningsläget och hur det relaterar till svenska förhållanden. Kontentan är att om man ska ha ett högt skatteuttag så kräver detta relativt höga skatter för alla, snarare än kraftig progressivitet. Hur höga skatterna ska vara och hur mycket progressivitet beror på vad man vill uppnå och vad man tror om elasticiteten, alltså hur människors beslut (om arbete, utbildning etc.) påverkas av skatten. Det är i skattningen av denna elasticitet som uppfattningarna går mest isär. [Read more…]