Socialförsäkringstabun

Igår hade IIES och SNS besök av Magne Mogstad som har lyckats med konststycket att på bara några år meritera sig till professor på Chicago-universitetet. (Tittar man snabbt på hans CV förstår man direkt varför, men däremot är det svårare att begripa hur han lyckats på så kort tid.) På ett seminarium på SNS pratade Mogstad om sin forskning om det som jag här väljer att kalla förtidspension, men som benämns disability insurance på engelska och numera aktivitets- och sjukersättning på svenska. Mogstad har gjort flera studier med hjälp av norska registerdata och i sin presentation belyste han ett par kniviga avvägningar som jag alltför sällan tycker mig se diskuteras i den svenska politiska debatten. [Read more…]

Tysk ekonomstrid om inkomstklyftor

Har ojämlikheten i inkomstfördelningen ökat eller minskat? Vilka är de viktigaste förklaringsfaktorerna bakom? Vad bör politikerna göra åt saken? Dessa frågor diskuteras i många västländer, men i Tyskland pågår nog den förmodligen hetsigaste debatten. Hårdast står striden mellan två av landets kändaste ekonomer som var och en basar över landets två största ekonomiska utredningsinstitut: Marcel Fratzscher vid Berlinbaserade DIW och Clemens Fuest vid Münchenbaserade Ifo.

[Read more…]

Hur påverkar pensionerna hushållens förmögenhetsfördelning?

Vem äger egentligen kapitalet i det moderna välfärdssamhället? Ett antal fördelningsstudier visar att ägandet av hus och finansiella tillgångar (dvs aktier och fonder) är skevt fördelat. Men denna bild har ifrågasatts, inte minst av Harvardprofessorn Martin Feldstein, för att vara alltför snäv. Feldstein menar att bl a Thomas Pikettys analyser av förmögenhetsfördelningen missar den kanske viktigaste tillgången för många hushåll: värdet av framtida pensioner. I denna text tittar jag närmare på Feldsteins kritik. Jag presenterar nya beräkningar av förmögenhetsfördelningen för USA och Sverige och ser vad som händer med nivå och trend när hänsyn tas till ofonderade pensionstillgångar.  [Read more…]

Vad vet vi om förmögenhetsfördelningen i Sverige?

Hur har förmögenhetsfördelningen i Sverige utvecklats efter förmögenhetsskattens avskaffande 2007? Denna fråga har många ställt men ingen besvarat eftersom insamlingen av individdata över finansiella tillgångar och skulder upphörde när skatten försvann. En ny studie försöker dock beräkna fördelningen med hjälp av data över inkomster och fastighetsägande som fortfarande finns i de svenska taxeringsregistren. Metoden är osäker och resultaten måste tas med en nypa salt. Det mesta pekar dock mot att förmögenhetsskillnaderna ökade i Sverige under åren kring finanskrisen 2007-2009 och att de främsta drivkrafterna är ojämlikare banksparande och höjda bostadsrättspriser. [Read more…]

Muskulösa män och migranter i åsiktskorridoren

Alla samhällen behöver förmodligen någon slags åsiktskorridor i bemärkelsen att det finns en del åsikter som tas för givna och inte ifrågasätts. Om vi till exempel ska diskutera huruvida det är stöld att äga vid varje affärstransaktion blir vardagen ganska besvärlig. En fara med åsiktskorridoren är dock att man lätt blir hemmablind när vissa åsikter sällan är föremål för diskussion. Om det dessutom uppstår tabun kring vissa frågor blir denna risk än större. Häromdagen kom jag till exempel på mig själv att undra varför dödsstraff anses vara så fel här i Sverige, men jag kunde inte dra mig till minnes vilket det principiella argumentet mot dödstraff egentligen var eftersom det nog var ett decennium sedan jag hörde en debatt för och mot dödsstraff. I det här inlägget tänkt jag ta detta som ursäkt för att framföra två ståndpunkter som jag tror ligger en bit utanför åsiktskorridoren — inte för att torgföra dessa åsikter, utan för att se om jag kan provocera fram bra motargument. [Read more…]

Om löner och automatisering

dagens DN-debatt skriver jag och Andereas Bergström om den omtalade automatiseringens effekter på inkomstskillanderna. Debattartikeln baserar sig på en kort rapport som jag skrivit för FORES på detta tema. [Read more…]

Hur går det med vaccinfabriken?

För drygt 10 år sedan skrev min kollega Rikard Forslid en debattartikel om att Sverige omedelbart borde bygga en vaccinfabrik. Den grundläggande ekonomiska anledningen till att ett land inte bör förlita sig på privata vaccinproducenter är att dessa på grund av sin monopolliknande ställning inte har incitament att investera i tillräcklig produktionskapacitet. Detta kommer att fördröja leveranserna vilket gör att epidemin hinner få fäste i befolkningen innan vaccinet kan levereras, vilket ökar betalningsviljan och företagens vinst (de teoretiska detaljerna finns i denna uppsats). [Read more…]

Vad har egentligen hänt med globala inkomstskillnader?

Fokus i diskussioner om inkomstfördelning brukar vara på vad som hänt inom enskilda länder. I denna bemärkelse kan det knappast ha undgått någon att inkomstskillnaderna de senaste decennierna ökat i de flesta OECD länder. Många har dock poängterat att det parallellt med denna utveckling faktiskt är så att inkomstskillnaderna globalt sett har minskat, medan andra har menat att även globala skillnader har ökat (se tidigare kommentarer om detta här och här). Varför är det (tydligen) så svårt att konstatera hur det är, och vad vet vi egentligen om denna utveckling?  [Read more…]

Fattigdom, välfärd och migration

LO:s chefsekonom 2000-2008, Dan Andersson, gav nyligen ut boken Tak för fattigdom. Den här boken är likt många andra texter av Andersson jag läst ett myller av ekonomisk-politiska idéer där inspiration hämtas från allt från Daron Acemoglus senaste forskning till statliga utredningar som alla utom Anderson själv glömt för längesen. Det är inte alltid helt lätt att följa vad det egentligen är Andersson vill ha sagt — boken är lite som ett smörgåsbord där nästan alla kan hitta sådant de gillar och sådant de avkyr. Teoretiskt och empiriskt väl belagda påståenden blandas med mer kontroversiella påståenden (t.ex. om ojämlikhet och hälsa). Om Andersson hade fokuserat på färre idéer och utvecklat dessa tydligare tror jag att han skulle kunna ha betydligt större inflytande på det ekonomiska tänkandet på den svenska vänsterflanken. [Read more…]

Missa inte Martin Ravallion

Nästa vecka får Handelshögskolan i Stockholm fint besök då SITE arrangerar årets UNU-WIDER lecture som denna gång hålls av Martin Ravallion. Han är en av världens ledande experter på fattigdom och fattigdomsbekämpning och är bland annat känd som en av personerna bakom definitionen för absolut fattigdom, ”1 $/dag”, som varit central för utvärderande av ”Milleniemålen”. [Read more…]