Muskulösa män och migranter i åsiktskorridoren

Alla samhällen behöver förmodligen någon slags åsiktskorridor i bemärkelsen att det finns en del åsikter som tas för givna och inte ifrågasätts. Om vi till exempel ska diskutera huruvida det är stöld att äga vid varje affärstransaktion blir vardagen ganska besvärlig. En fara med åsiktskorridoren är dock att man lätt blir hemmablind när vissa åsikter sällan är föremål för diskussion. Om det dessutom uppstår tabun kring vissa frågor blir denna risk än större. Häromdagen kom jag till exempel på mig själv att undra varför dödsstraff anses vara så fel här i Sverige, men jag kunde inte dra mig till minnes vilket det principiella argumentet mot dödstraff egentligen var eftersom det nog var ett decennium sedan jag hörde en debatt för och mot dödsstraff. I det här inlägget tänkt jag ta detta som ursäkt för att framföra två ståndpunkter som jag tror ligger en bit utanför åsiktskorridoren — inte för att torgföra dessa åsikter, utan för att se om jag kan provocera fram bra motargument. [Read more…]

Om löner och automatisering

dagens DN-debatt skriver jag och Andereas Bergström om den omtalade automatiseringens effekter på inkomstskillanderna. Debattartikeln baserar sig på en kort rapport som jag skrivit för FORES på detta tema. [Read more…]

Hur går det med vaccinfabriken?

För drygt 10 år sedan skrev min kollega Rikard Forslid en debattartikel om att Sverige omedelbart borde bygga en vaccinfabrik. Den grundläggande ekonomiska anledningen till att ett land inte bör förlita sig på privata vaccinproducenter är att dessa på grund av sin monopolliknande ställning inte har incitament att investera i tillräcklig produktionskapacitet. Detta kommer att fördröja leveranserna vilket gör att epidemin hinner få fäste i befolkningen innan vaccinet kan levereras, vilket ökar betalningsviljan och företagens vinst (de teoretiska detaljerna finns i denna uppsats). [Read more…]

Vad har egentligen hänt med globala inkomstskillnader?

Fokus i diskussioner om inkomstfördelning brukar vara på vad som hänt inom enskilda länder. I denna bemärkelse kan det knappast ha undgått någon att inkomstskillnaderna de senaste decennierna ökat i de flesta OECD länder. Många har dock poängterat att det parallellt med denna utveckling faktiskt är så att inkomstskillnaderna globalt sett har minskat, medan andra har menat att även globala skillnader har ökat (se tidigare kommentarer om detta här och här). Varför är det (tydligen) så svårt att konstatera hur det är, och vad vet vi egentligen om denna utveckling?  [Read more…]

Fattigdom, välfärd och migration

LO:s chefsekonom 2000-2008, Dan Andersson, gav nyligen ut boken Tak för fattigdom. Den här boken är likt många andra texter av Andersson jag läst ett myller av ekonomisk-politiska idéer där inspiration hämtas från allt från Daron Acemoglus senaste forskning till statliga utredningar som alla utom Anderson själv glömt för längesen. Det är inte alltid helt lätt att följa vad det egentligen är Andersson vill ha sagt — boken är lite som ett smörgåsbord där nästan alla kan hitta sådant de gillar och sådant de avkyr. Teoretiskt och empiriskt väl belagda påståenden blandas med mer kontroversiella påståenden (t.ex. om ojämlikhet och hälsa). Om Andersson hade fokuserat på färre idéer och utvecklat dessa tydligare tror jag att han skulle kunna ha betydligt större inflytande på det ekonomiska tänkandet på den svenska vänsterflanken. [Read more…]

Missa inte Martin Ravallion

Nästa vecka får Handelshögskolan i Stockholm fint besök då SITE arrangerar årets UNU-WIDER lecture som denna gång hålls av Martin Ravallion. Han är en av världens ledande experter på fattigdom och fattigdomsbekämpning och är bland annat känd som en av personerna bakom definitionen för absolut fattigdom, ”1 $/dag”, som varit central för utvärderande av ”Milleniemålen”. [Read more…]

Konstigt och fel om inkomstskillnader och demokrati

Skribenterna i Project Syndicate producerar oftast mycket läsvärda texter som jag regelbundet skummar igenom. När en rubrik som ”The inequality puzzel” dyker upp stannar jag oftast upp och läser. Det var så jag kom att läsa en artikel med just det namnet skriven av Dambisa Moyo, känd ekonom och författare (av bland annat kioskvältaren Dead Aid) och listad under Project Syndicates ”Public Intellectuals”. Artikeln visade sig dock inte motsvara förväntningarna utan är istället en bra utgångspunkt för att reda ut några saker om vad vi vet och inte vet om till exempel sambandet mellan inkomstskillnader och  demokrati. [Read more…]

Etnisk heterogenitet och välfärdsstatens storlek

I oktober 2015 höll Nordic Economic Policy Review en konferens i Helsingfors på temat ”Vart är den nordiska modellen på väg?” Nu har uppsatserna från konferensen publicerats. Bland dem finns ett bidrag där jag diskuterar vilka konsekvenser som ökad etnisk heterogenitet kan få för den nordiska modellen med dess omfattande omfördelning av ekonomiska resurser mellan medborgare. [Read more…]

Nordic Economic Policy Review om välfärdsstatens framtid

Häromveckan publicerades ett nytt nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR) med temat ”Whither the Nordic Welfare Model?” Tidskriften initierades av de nordiska finansministrarna 2009 med målsättningen att ”göra aktuell ekonomisk-politisk forskning mer tillämplig för beslutsfattare och att främja en bredare diskussion om ekonomisk-politiska frågor i de nordiska länderna”. [Read more…]

Svar till Roland Paulsen

I förra veckan skrev jag ett inlägg baserat på en intervju med Roland Paulsen där jag poängterade att 1) vi inte jobbar mer än någonsin och 2) det inte är klarlagt att ”lyckoforskningen visar att sambandet mellan BNP-nivå och lycka upphör vid en viss nivå”. Det har poängterats att det var orättvist av mig att på detta sätt recensera Roland Paulsens gärning. Det skulle förstås vara riktigt; om det nu hade handlat om Roland Paulsen och hans arbeten. Nu gör det inte det utan om hur det förhåller sig med fakta kring hur mycket vi jobbar och hur mått som BNP/capita förhåller sig till välmående och självrapporterad lycka. [Read more…]