I helgen publicerade SvD:s ledarsida en artikel om skolval skriven av Nima Sanandaji. Texten redogör för forskning av Victor Lavy, välkänd utbildningsekonom vid Warwick. Då jag just satt och förberedde undervisning baserad på Lavys studie ”Effects of free choice among public schools” (gratisversion) blev jag en aning förvånad av hur resultaten presenterades. [Read more…]

I höst arrangeras den femte nationella konferensen i nationalekonomi. Denna gång står Göteborgs universitet och dess nationalekonomiska institution som lokala värdar medan Nationalekonomiska Föreningen står som huvudarrangör. Forskare är välkomna att skicka in bidrag till konferensen senast 13 maj. [Read more…]

Det finns en föreställning om att pojkarna presterar allt sämre i skolan jämfört med flickor. En förklaring som ibland framförs är att skolans pedagogik är sämre anpassad till stökiga pojkar än till stillsamma flickor, en annan är att betygssystemets krav på verbal förmåga gynnar flickor. Ytterligare en är att pojkars större benägenhet att spela dataspel kan ligga bakom den utveckling som många tycker sig se. Föreställningen att det går allt sämre för pojkarna kan dock behöva konfronteras med data.
[Read more…]

En av de riktigt stora inom efterkrigstidens samhällsvetenskapsforskning, den amerikanske ekonomhistorikern Douglass C. North, har gått ur tiden. North var den som revolutionerade vår förståelse för betydelsen av samhällets politiska och ekonomiska institutioner, alltså lagar och normer som sätter gränser för hur vi interagerar tillsammans, för välståndets nivå och utveckling. Hans forskning kombinerade historiska fakta med den nationalekonomiska analysen, och här lyckades han både enkelt och elegant förklara hur institutionerna och deras förändring påverkar våra liv. För dessa bidrag tilldelades han ekonomipriset år 1993. [Read more…]

Som svar på frågan hur svenska elevers skolresultat ska förbättras finns i princip två svar: bättre kvalitet eller större kvantitet. I princip tycker nog de flesta att bättre kvalitet vore bättre, men för att åstadkomma detta finns ingen uppenbar spak att dra i. Det är därför inte underligt att ökad undervisningstid och tidigare skolstart också framförs som förslag. Frågan är dock om tidigare skolstart verkligen är en bra idé.
[Read more…]

Ett återkommande problem inom vetenskaplig forskning är att tendensen att alltid vilja finna starka resultat. En hypotes som ställs upp ska helst förkastas, för när så inte sker kan det vara tecken på att testet är felspecificerat och inte skarpt nog. Under alla omständigheter anses resultatet mindre intressant om hypotesen inte förkastas. Men som alla vet är verkligheten inte riktigt så spännande alla gånger. I tidskriften Journal of Articles in Support of the Null Hypothesis (JASNH) publiceras enbart artiklar som inte förkastar hypotesen, men som icke desto mindre kan innehålla viktiga lärdomar och vetenskapliga resultat. [Read more…]

När jag 1998 läste mina första kurser i nationalekonomi var jag en obildad yngling som inte hade en aning om vad nationalekonomi var, förutom att nationalekonomer var ett gäng marknadsliberala ideologer förstås. Jag minns att jag funderade en hel del på varför min första mikrolärare hade Armanijeans, men vad personen sysslade på dagarna uppe på sitt kontor tror jag inte att jag överhuvudtaget funderade på eller visste något om. I en kommande antologi från Studentlitteratur (där Johanna och jag ingår i referensgruppen) är tanken att vi ska försöka råda bot på studenters eventuella okunnighet om nationalekonomers forskarvardag. [Read more…]