Det är inte ofta som skillnader mellan olika ekonometriska modellspecifikationer skapar rubriker i media men när PISA-undersökningen släpptes för några veckor sedan hände just detta. Orsaken var att OECD hävdade att svenska friskolor presterade sämre än kommunala skolor medan Skolverket kommit fram till att skillnaden mellan offentliga och privata huvudmän var liten och statistiskt osignifikant. Eftersom det är samma datamaterial som används kan det vara värt att klargöra vari skillnaden mellan OECD:s och Skolverkets analyser består. [Read more…]

År 2003 deltog Sverige för andra gången i PISA-undersökningen och resultaten var då fortfarande relativt goda, även om det fanns en del orostecken. 2003 var också året då resultaten från de nationella proven i årskurs 9 började samlas in från alla skolor. Skolverket uppmärksammade detta med en enkätundersökning om lärarnas syn på proven och nyligen har en jämförande undersökning släppts. Resultaten visar med slående tydlighet den centrala roll som de nationella proven idag spelar i skolans verksamhet. [Read more…]

Mitt inlägg om UHR:s konvertering av IB:s betygsskala har fått stor respons från vissa håll. Frågorna har varit många och inte minst har en alternativ konvertering efterlysts. Dessutom har jag fått en mängd intressant information och data tillskickad mig och tar härmed chansen att dela med mig av mina nyvunna kunskaper och insikter. [Read more…]

Antagningen till svenska universitet och högskolor är som bekant centraliserad vilket har sina fördelar. Det har också sina problem och ett sådant är att man centralt måste avgöra hur meriter från olika gymnasieutbildningar ska jämföras. I dagarna har det uppmärksammats att Universitets- och högskolerådet vill justera upp betygsgränsen för studenter från IB-programmet (Internationell Baccalaureate). Frågan är hur rimlig den föreslagna justeringen är? [Read more…]

Detta är ett gästinlägg av Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Vad händer när europeiska universitet alltmer tvingas konkurrera om studenterna, och speciellt om de bästa studenterna? Nu har nationalekonomiprofessor Caroline Hoxby på Stanford analyserat detaljerade data över amerikansk högre utbildning, och här kan man hitta många slående skillnader med Europas system. Pekar Hoxbys lärdomar mot framtiden för Europas högre utbildning? [Read more…]

Första gången jag skrev om betygsinflationen i den svenska skolan var 2008 här på Ekonomistas. En DN debatt-artikel på temat publicerades 2009 och 2011 samförfattade jag en artikel om betygens godtycklighet i Axess. Frågan har tagits upp i ett otal rapporter, presentationer och blogginlägg (t ex här, här, här och här). Några åtgärder för att göra något åt de grundläggande problemen har emellertid inte vidtagits. När nu resultaten för niorna som gick ut våren 2016 har släppts är det bara att konstatera att betygen fortsätter uppåt, precis som vanligt. [Read more…]

Om det fanns en tradition av att ropa ”Äntligen!” när ekonomipriset annonserades skulle nog många anslutit sig till den kören när det blev klart att årets pris går till Bengt Holmström och Oliver Hart för deras bidrag inom kontraktsteori. Vissa skulle kanske ha velat se priset delas av fler (speciellt John Moore och Paul Milgrom har nämnts) men få har nog invändningar mot att just Holmström och Hart får priset.  [Read more…]

Paul Romer blev tradtionsenligt favoriten i årets omröstning på Ekonomistas med 15% av rösterna. Spekulationerna om att Romer skulle få priset späddes förmodligen på av att hans hemmauniversitet av misstag lade ut information på hemsidan om att han fått ekonomipriset (Romer kommenterar detta på sin blogg i ett inlägg med rubriken ”Nobel Noise”). På andra plats kom Daron Acemoglu (9%). På delad tredjeplats kom Joshua Angrist, Esther Duflo och William Nordhaus, tätt följda av den ende svensken på listan, Assar Lindbeck. Det fullständiga resultatet från omröstningen finns i det ursprungliga inlägget.