I dagens huvudledare ondgör sig Dagens Industri hur Skatteverket “jagar” chefer i riskkapitalbolagens uppköpta bolag. Anledningen är att dessa personer erhåller aktieposter i sina bolag som en del i sina anställningskontrakt. När bolaget sedan börsnoteras eller personen tillåts byta jobb kan aktierna säljas, ofta till betydande kapitalvinst.
Tvistefrågan är nu: är denna kapitalvinst att betrakta som lön? Skatteverket tycker det, och driver nu en eftertaxeringskampanj. Förutom den högre skattesatsen (ca 55% för löneinkomst mot 30% för kapitalinkomst) vill Skatteverket även få in sociala avgifter. Skattebeloppen är betydande, vilket enligt DI hotar de viktiga riskkapitalbolagens affärsidé.
Oavsett om Skatteverket har rätt eller fel är det tydligt att realiserade kapitalvinster blivit allt viktigare för höginkomsttagare. Bilden visar att deras andel ökat från ungefär häften av topptusendelens inkomster i början av 1990-talet till mer än två tredjedelar idag.
Lön eller inte? Så här avslutade Jesper Roine och jag en artikel i Ekonomisk Debatt som de svenska toppinkomsternas utveckling:
I det svenska fallet har lönespridningen som sagt ökat något men den stora ökningen av toppinkomstandelarna framträder när vi inkluderar kapitalvinster. Om dessa kapitalvinster är kopplade till toppinkomsttagarnas yrkesutövning så skulle det tyda på att liknande mekanismer som verkar i USA och England även ligger bakom den ökade inkomstkoncentrationen i Sverige. Men om dessa kapitalvinster inte har någon koppling till toppinkomsttagarnas arbete antyder detta i stället att, precis som i början av seklet, den som blir rik i Sverige blir det genom att göra goda investeringar, inte genom arbete.
Lästips: Ekonomistas1 (om vad som driver VD-löner), Ekonomistas2 (om att bonusar är en annan form av kapitalvinst som förklarar bildens utseende).
[…] rörlig ersättning, och mer allmänt på löner och inkomster (se tidigare Ekonomistas inlägg om detta). För att ta det mest aktuella fallet: De totala inkomster som Annika Falkengren kommer […]