Sju reformförslag för finans- och penningpolitik

Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet. Idag publiceras en artikel i det nya numret av Ekonomisk Debatt där jag listar sju förslag på förändringar i och tillämpningar av de finans- och penningpolitiska ramverken (artikeln i pdf finns här). Bakgrunden till förslagen är att nuvarande ramverk togs fram för 15-20 år sedan. Situationen präglades då av ekonomisk kris och låg trovärdighet för både finans- och penningpolitiken, vilket präglade utformningen och den praktiska tillämpningen av ramverken. Nu är läget ett annat. [Read more…]

Om Ukraina kunde välja så borde valet vara enkelt

Förra höstens diskussioner om Ukrainas framtid fokuserade mycket på om landet hade mer att tjäna på frihandelsavtalet med EU (det så kallade DCFTA) eller på att gå med i den tullunion som Ryssland bildat tillsammans med Kazakhstan och Belarus. Denna typ av kalkylerande var på många sätt förståelig. Ukrainas ekonomiska situation var (och är fortfarande) sådan att man var i stort behov av kortfristiga pengar för att kunna hantera den akuta situationen. I det perspektivet kan man förstå att tullunionen tillsammans med lån och gassubventioner från Ryssland kan framstå som mer attraktiva, trots att de långsiktigt positiva effekterna troligen är större från frihandel med EU. [Read more…]

Regeringens studiebidrags-reträtt och välfärdsstatens storlek

Under veckan som gick backade regeringen från sitt förslag om att sänka studiebidraget med 300 kronor i månaden. De backade däremot inte från övriga delar av förslaget, dvs höjningen av studiemedlens lånedelen samt det höjda fribeloppet. Resultatet: en av världens största välfärdsstater växer lite till i omfattning. [Read more…]

Dags att ersätta överskottsmålet med ett balansmål

Detta är ett gästinlägg av Robert Boije som är fil. dr. i nationalekonomi och samhällspolitisk chef på Saco. Han har tidigare bland annat varit chef för Makroanalysenheten på Finansdepartementet och chefekonom på Finansinspektionen.

Finansminister Anders Borg och socialdemokraternas finansministerkandidat Magdalena Andersson tävlar för närvarande om vem som är mest ansvarstagande i att upprätthålla överskottsmålet som ett led i att vinna väljarnas förtroende inför valet 2014. Överskottsmålet säger att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga skillnaden mellan den offentliga sektorns intäkter och utgifter, ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet tjänade Sverige väl under de inledande åren av den globala finanskrisen eftersom krisen till stor del hade sin bakgrund i ett stort misstroende mot de offentliga finanserna i många andra länder. Men det är nu tid att släppa målet (se också Lars Calmfors krönika i DN). [Read more…]

På tal om nya ord för redan existerande politik

I onsdags diskuterade Robert här på Ekonomistas det faktum att politiker har en förkärlek för att sätta nya namn på redan existerande politik. Han menade att detta är en irriterande ovana och att våra folkvalda borde inse att om politiska åtgärder inte fungerar under ett namn (t.ex. AMS-jobb eller FAS-3 jobb) så kommer de inte att fungera bättre bara för att de blir omdöpa (till t.ex. nystartsjobb eller extratjänster). Jag håller med Robert om att alla dessa nya namn är irriterande. Men kanske fyller de faktiskt en funktion? [Read more…]

Kvinnor gissar för lite

Samtidigt som debatten om könskvotering till bolagsstyrelser blomstrar funderas det i de akademiska kretsarna på varför kvinnor inte, i samma utsträckning som män, kommer ifråga för prestigefyllda poster. Hypoteserna är naturligtvis många. Under min tid som förtroendevald kommunpolitiker slogs jag dock ofta av en sak: att kvinnorna i mötesrummet visserligen inte var lika tysta som Paulus i första korinthierbrevet kanske hade önskat men att de väntade betydligt längre än män med att yttra sig. Jag fick intrycket att kvinnor behövde känna sig mer säkra på sin sak innan de öpnnade munnen. [Read more…]

Höger-stöd för medborgarlön

Medborgarlön, eller basinkomst, är en inkomst som staten betalar ut till alla medborgare i ett land utan krav på motprestation. Tanken är att medborgarlönen ska vara tillräckligt hög för att en person ska kunna leva på den utan att behöva andra inkomster. Konceptet är omdebatterat men enbart teoretiskt eftersom det inte finns något land som tillämpar basinkomst fullt ut. I Sverige driver inget parti frågan om medborgarlön, men sympatisörer finns främst i vänsterpartiet och miljöpartiet (de senare hade införandet av medborgarlön som en punkt i sitt partiprogram fram tills förra året). Men i andra länder finns stöd för idén om medborgarlön också från högerkanten. [Read more…]

Klassamhällets återkomst?

Aftonbladets ledarsida skrev Karin Pettersson i förra veckan om de ökande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och såg framför sig en återgång till ett klassamhälle. Texten pekade helt riktigt på ett antal tydliga trender som finns både internationellt och i Sverige med avseende på toppinkomstandelar. Den tog också upp den nya forskning som på senare år kommit att fokusera på balansen mellan kapital och arbetsinkomster och i förlängningen vilken påverkan den har på relationen mellan arvsflöden och inkomster. Några saker förtjänar dock att förtydligas och några andra att understrykas lite extra. [Read more…]

På vilken typ av konsumenter fungerar finanspolitiska stimulanser?

Jag har tidigare skrivit på Ekonomistas om den akademiska debatt som pågår mellan de som anser att finansiella stimulanser är bra och effektiva och de som hävdar att de inte fungerar. I en ny studie av Jonathan A. Parker verkar det som att båda sidor, på sätt och vis, har rätt. Han tittar närmare på effekterna av det omdebatterat exempel på finanspolitiska stimulanser som utfördes i USA 2008 när de amerikanska konsumenterna fick stimulans-checkar i form av en extra skatteåterbäring. [Read more…]

Förtydliganden om självständig sjukförsäkring

Nedanstående är ett förtydligande av några förslag i SNS Konjunkturrådsrapport 2014 som presenterades i förra veckan. Inlägget är skrivet av rapportförfattarna, Torben Andersen, Annika Sundén och Jesper Roine.

I förra veckan presenterade vi SNS Konjunkturrådsrapport 2014. Det handlade om en rad aspekter av den svenska välfärdsmodellen, dess förtjänster och stöd i befolkningen, de finansieringsutmaningar den står inför, samt några områden inom vilka vi kan tänka oss reformer som skulle kunna bidra till modellens utveckling. Mycket av diskussionen den senaste veckan har dock kommit att fokusera på den del som handlade om att stärka försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna och att eventuellt göra sjukförsäkringen självständig från statsbudgeten. >