Hillary Clinton, Donald Trump, Jeb Bush och alla de andra som gärna vill se sig själva USAs nästa president talar ofta och gärna om den amerikanska drömmen och om hur just de är bäst skickade att försvara den. Och enligt en ny studie i Psychological Science av John Chambers (Saint Louis University) verkar det definitivt som att den amerikanska drömmen kan behöva ett starkt försvar: färre amerikaner än någonsin som köper idén om att hårt arbete är vägen till framgång. [Read more…]
Regressiva skatter på ”syndiga” varor
Med undantag för förespråkare av en platt skattesats vill de flesta att skatter ska vara progressiva, dvs att de som tjänar mer ska betala en högre andel i skatt. Att höra någon argumentera för regressiva skatter, alltså skatter som huvudsakligen betalas av dem med låga inkomster, hör inte till vanligheterna. Men i en ny uppsats visar och Ben Lockwood och Dmitry Taubinsky att regressiva skatter är vanligare än vad vi kanske tror. [Read more…]
Lyckas fattiga barn som får flytta till rikare områden bättre i livet?
Hur stor roll spelar det för människors ekonomiska situation var de bor och var de växer upp? Det stora experimentet ”Moving to Opportunity” (MTO) som genomfördes i USA på 1990-talet syftade till att undersöka just det. Genom att ge vissa, slumpmässigt utvalda, fattiga familjer möjlighet att flytta till subventionerat boende i rikare stadsdelar undersöktes konsekvenserna av att en fattig familj istället för andra fattiga får rikare familjer omkring sig. Resultat från experimentet, som dokumenteras i ett nytt working paper av Raj Chetty, Nathaniel Hendren och Larry Katz visar att barnen i de familjer som flyttade bort från fattigdomen klarar sig bättre i livet än de som bodde kvar. [Read more…]
Vaccin mot externaliteter – en uppföljning
I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas diskuterade jag frågan om huruvida det ska vara tillåtet för föräldrar att låta bli att vaccinera sina barn utan giltiga skäl (ett giltigt skäl är t.ex. att barnet har nedsatt immunförsvar exempelvis på grund av en cancersjukdom). I både Sverige och på andra håll i världen har det höjts röster för att vaccinering inte längre ska vara frivilligt. Australiens premiärminister Tony Abbott har en alternativ lösning: han föreslår att det förblir frivilligt att låta bli att vaccinera sina barn, men att de som avstår från vaccin inte har rätt till barnbidrag, skattelättnader relaterade till barnen, etc. Om förslaget går igenom innebär det att de föräldrar som låter bli att vaccinera sina barn går miste om motsvarande ca 100.000 kronor per år från och med 2016. Inte tvång, men andra ord, men milt sagt starka incitament som förmodligen skulle bryta den nuvarande trenden som pekar mot allt fler icke-vaccinerade barn och skapa rättning i leden bland de australiensiska föräldrarna.
Vaccin mot externaliteter
Mycket har skrivits om mässlingsutbrotten i USA under de senaste veckorna (Metro, Washington Post, NY Times, för att nämna några). Men ytterligare några ord är värda att säga, ur det nationalekonomiska perspektivet. Frågan om vaccin och om huruvida föräldra bör låta sina barn vaccineras är nämligen ett i det närmaste perfekt exempel på det som i nationalekonomi kallas en negativ externalitet. Och frågan är om staten bör göra något åt det marknadsmisslyckande som då uppstår – och i så fall vad.
Beteendeekonomi och ekonomisk policy
Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.
Är inkomstojämlikhet dåligt för tillväxt?
I går publicerade OECD en ny studie som snabbt spridit budskapet ”Nu är det bevisat, inkomstojämlikhet är dåligt för tillväxten!”. I den konstateras att det framförallt är den relativt sämre utvecklingen för den undre halvan av fördelningen som drar ner tillväxten. Effekterna är enligt studien ganska stora: tillväxttakten i Sverige skulle ha varit i storleksordningen 20 procent högre under perioden 1990-2010 om inte inkomstskillnaderna ökat under denna period (sid 18 i rapporten). Studiens resultat tycks bekräfta vad andra studier från till exempel IMF tidigare visat. [Read more…]
Behöver Sverige en ”nudge unit”?
När jag för sex år sedan recenserade Richard Thaler och Cass Sunsteins bok Nudge här på Ekonomistas skrev jag att det var en viktig bok. Det skrev jag nog dock mest som en ursäkt för att skriva en lång recension och jag tror inte riktigt jag då förstod vilket inflytande boken skulle få. Barack Obama tog direkt idéerna till sig och inrättade Office of Information and Regulatory Affairs (OIRA) där Cass Sunstein själv var chef 2009-2012. (I uppföljaren Simpler diskuterar Sunstein bland annat erfarenheter därifrån, se Jespers recension.) I Storbritannien inrättades Behavioral Insights Team (BIT) med Richard Thaler som främsta rådgivare. EU har inrättat en särskild enhet som ägnar sig åt beteendeekonomi. I Danmark och Norge finns i stället fristående organisationer, iNudgeYou och GreeNudge som fungerar som rådgivare och konsulter åt regering och myndigheter. [Read more…]
Att staten är ”snäll” innebär inte att den nödvändigtvis hjälper kvinnor att nå toppen
Sverige är ett av världens mest jämställda länder. I den senaste upplagan av FNs jämställdhetsindex hamnar Sverige på andra plats efter Nederländerna. Enligt World Economic Forum är Island, Finland, Norge, Sverige och Danmark världens mest jämställdhet länder. Så hur kan de då komma sig att det fortfarande är en klar majoritet män på de flesta välbetalda och statusfyllda positionerna i näringslivet både i Sverige och i övriga Norden? Det frågade sig The Economist häromveckan. Svaret? Att det inte räcker att vara allmänt ”snäll” mot kvinnor för att de ska nå toppen. [Read more…]
Hur kan vi ha så höga skatter?
Hur är det möjligt för de nordiska länderna att ha ett så högt skattetryck utan att de negativa effekterna av skatterna helt undergräver ekonomisk tillväxt och välfärdsskapande? Med utgångspunkt i denna fundamentala fråga diskuterar Henrik Jacobsen Kleven de nordiska ländernas höga skatter i det senaste numret av Journal of Economic Perspectives. Hans svar har tre delar: [Read more…]
Senaste kommentarer