“Mycket expansiv penningpolitik” – okunnighet eller desinformation?

[English]

En märklig sak är Riksbankens upprepade påståenden, för att inte säga tjat, om hur expansiv Riksbankens penningpolitik skulle vara. ”En mycket expansiv penningpolitik” står det i Penningpolitisk uppföljning december 2014 och sa riksbankschefen Stefan Ingves på den efterföljande presskonferensen. Men enligt vilket kriterium skulle penningpolitiken vara expansiv? Enligt objektiva kriterier, inklusive jämförelser med andra länder, är Riksbankens penningpolitik nämligen inte alls expansiv utan av allt att döma tämligen kontraktiv. Man kan fråga sig om Riksbankens upprepade påståenden beror på okunnighet eller är ett exempel på desinformation.  [Read more…]

Ny rapport: Lägg om penningpolitiken

Riksbankens mandat bör förtydligas, sysselsättningen ges större vikt, den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas och koordineringen av penningpolitiken och makrotillsynen förbättras. Det skriver jag i den nya underlagsrapporten Penningpolitik och full sysselsättning för LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.  [Read more…]

Riksbanken döljer att internationella studier motsäger dess påstående om skulderna

English

Internationella studier har visat att konjunkturnedgångar som föregås av en stor ökning i hushållens skulder tenderar att bli djupare och mer utdragna. Riksbanken påstår däremot att en hög nivå på hushållens skulder skulle leda till djupare konjunkturnedgångar. Riksbanken hänvisar till några internationella studier som påstås stödja detta påstående. Men Riksbanken döljer att dessa studier snarast motsäger Riksbankens påstående. Detta är ännu ett exempel på att Riksbankens underlag och rapporter, med Harry Flams ord, inte är ”allsidiga, professionella och objektiva, utan verkar vara tillrättalagda för att stödja en viss uppfattning”. [Read more…]

Låg neutral ränta: en utmaning för penningpolitiken

Vi publicerar idag ett gästinlägg skrivet av Henrik Erikson vid Nykredit i Stockholm

Ett grundläggande begrepp inom penningpolitisk teori är det om ’neutral ränta’. Enkelt uttryckt är det den räntenivå som vare sig är expansiv eller åtstramande och är således den nivå på reporäntan vi skulle välja i ett normalt konjunkturläge.[1]  [Read more…]

Växelkursdepreciering när styrräntans nedre gräns binder

[English]
När styrräntan nått sin nedre gräns (som inte nödvändigtvis är noll utan kanske minus 0,25 eller minus 0,50 procent) finns det förutom räntebanan flera s.k. okonventionella medel att vid behov bedriva mer expansiv penningpolitik, som värdepappersköp (balansräkningspolitik) och växelkurspolitik. Eftersom inflationen legat runt noll under flera år och arbetslösheten är mycket hög kan sådana okonventionella medel mycket väl behövas i Sverige för att Riksbanken ska kunna uppfylla sitt mandat att stabilisera både inflationen runt inflationsmålet och resursutnyttjandet runt en långsiktigt hållbar nivå.

Den tjeckiska nationalbanken har gjort nya erfarenheter som är relevanta i detta sammanhang. Den tjeckiska nationalbanken har, i en situation med bindande nedre gräns för styrräntan, det senaste året gjort ett av allt att döma lyckat penningpolitiskt experiment genom att depreciera den tjeckiska valutan och införa ett växelkursgolv för att på så sätt bättre uppfylla sitt inflationsmål och stimulera den tjeckiska ekonomin ut ur sin långa recession.  [Read more…]

Svårt för Jansson att försvara Riksbanken

 [English.]

I ett nytt tal försöker Per Jansson med gamla och redan bemötta argument försvara Riksbankens penningpolitik och kritisera dess kritiker. Man kan tycka att han borde använda sin tid till att lära sig av Riksbankens misstag istället för att försöka angripa Riksbankens kritiker. En närmare granskning av av fakta och data visar också att Jansson misslyckas i sitt försvar.

[Read more…]

Den svarta lådan vid Brunkebergstorg: svar till Martin Flodén

I detta gästinlägg svarar Harry Flam på Martin Flodéns bemötande av Flams tidigare kritik.

Avsikten med mitt inlägg ”Den svarta lådan vid Brunkebergstorg” var inte att kritisera den förda penningpolitiken, begäran om en förstärkning av valutareserven eller kravet på åtgärder mot hushållens skuldsättning.

Avsikten var istället att ge exempel på diskrepanser mellan de analyser som Riksbankens tjänstemän gjort å ena sidan och det underlag som Riksbankens direktion (eller dess majoritet) har hänvisat till när man fattat beslut å den andra, samt visa att direktionens beslutsunderlag har varit tillrättalagda[Read more…]

Riksbanken och hushållens skuldsättning: Flodén svarar på Flams kritik

Det här är ett gästinlägg av Martin Flodén, vice riksbankschef och tidigare skribent på Ekonomistas.

Harry Flam kritiserade förra veckan underlagen bakom Riksbankens syn på riskerna med hushållens skuldsättning.

Harry menar att Riksbanken inte har underbyggt [Read more…]

Stora skillnader mellan majoritet och minoritet i direktionen

[English]
Det har uppstått en något märklig diskussion om hur mycket majoritet och minoritet i direktionen egentligen skiljde sig beträffande penningpolitiken från sommaren 2010 när räntehöjningarna började. Det har t.ex. påståtts att jag bara ville ha en marginellt lägre styrränta än majoritetens och att jag ville höja räntan nästan lika snabbt som majoriteten.  Men påståendena om detta har missat att mina räntebanor bara var det första steget mot en bättre penningpolitik, inte det enda steget. Framförallt har de missat att det fanns stora principiella skillnader mellan majoritet och minoritet i synen på penningpolitiken. Här förklarar jag hur jag resonerade, vilken politik min linje skulle lett till om jag hade fått majoriteten med mig samt hur istället majoriteten kom att vända upp och ned på penningpolitiken. [Read more…]

Andersson och Jonungs annorlunda resultat beror på ett elementärt fel i deras metod

Uppdatering 2014-11-22: Några kommentarer till övriga punkter i Anderssons och Jonungs kritik har lagts till. Slutsatsen är att de har fel även på dessa punkter. Dessa punkter har dessutom  bemötts tidigare.

Det enda substantiella i Anderssons och Jonungs mångordiga kritik är att de med en annan metod får ett annat resultat i skattningar av Phillipskurvan än vad jag får i en uppmärksammad uppsats. Men skälet till detta är av allt att döma att Andersson och Jonung gör sig skyldiga till ett elementärt fel sin ekonometriska metod. Detta fel medför att deras regressioner blir otillförlitliga och får en missvisande tendens till att inte ge signifikanta resultat. Det är deras resultat som är otillförlitliga och skakiga, inte mina.  [Read more…]