En stigande inflation har gett upphov till braskande rubriker om sänkta reallöner och en allt dyrare tillvaro. Men situationen är inte fullt så allvarlig som vissa vill göra gällande. Många av våra utgifter som rör vård, skola och omsorg har inte påverkats alls, och de totala levnadsomkostnadernas ökning är därför mindre än konsumentprisinflationens.

I samband med en föreläsning häromdagen fick jag frågan: Hur kan man överhuvudtaget uppskatta vad det kostar att bygga upp Ukraina efter kriget? Det är en bra fråga. Det är också en fråga som, trots att det kan verka omöjligt, måste besvaras. Det här inlägget är ett försök att, om inte svara på frågan, så åtminstone förklara hur man kan resonera för att göra en uppskattning. Jag kommer också kort beröra några avvägningar som rör finansiering (lån jämfört med bidrag), kontroll över pengarna, och konditionalitet.

Som tidigare meddelats gick professor Karl-Gustaf Löfgren bort hösten 2021. I detta gästinlägg skildrar Thomas Aronsson och Runar Brännlund, båda professorer i nationalekonomi vid Umeå universitet, sin före detta kollega och vän.

Efter ett Coronaavbrott återkommer nu den nationella konferensen i nationalekonomi, denna gång på Handelshögskolan i Stockholm den 11-12 november 2022. Konferensen samlar forskare och praktiserande nationalekonomer för att mötas och diskutera viktiga frågor och arrangeras av Nationalekonomiska föreningen. Läs mer om mötet och hur man ska skicka in sina vetenskapliga uppsatser på denna länk.

När en rubrik är formulerad som en fråga, är svaret på frågan som regel nej. I det här fallet är svaret definitivt nej. För det första har Damberg och Putin mig veterligen ingen relation alls. Men vad min fråga syftar på är om de högre bränslepriserna till följd av Putins krig nu fyller Dambergs skattekista. Moderaterna driver kampanj om lägre skatt på diesel och bensin och det hävdas bland annat att det högre oljepriset gör att staten fyller skattkistorna. Närmare sanningen ligger att Moderaterna försöker använda Putins krig för att fylla höstens valurnor. Bränslepriserna skapar dock upprördhet på flera håll och missförstånd och felaktiga uppgifter frodas i sociala medier. Till exempel sprids felaktiga prisjämförelser av flera politiker och debattörer.

Häromdagen nåddes vi av det glada beskedet att Ohlininstitutet beslutat att tilldela 2021 års debattörspris till Ekonomistas. Vi får priset för att ha ”bidragit till att höja nivån i samhällsdebatten och är ett föredöme för hur forskare kan bidra till det omgivande samhället” och för detta är vi mycket tacksamma. Vi hoppas och tror att utmärkelsen kommer att ge oss inspiration att ge bloggen den uppmärksamhet den förtjänar. Vi tackar Ohlininstitutets jury och våra läsare!

Det här är ett inlägg av Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Emil är en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

Till och från lyfts kraven på att statens investeringar inte ska bindas av överskottsmålet. Genom att frikoppla investeringarna skulle politiker kunna öka investeringarna i gemensamma angelägenheter. Detta vore dock inte riskfritt. För det första riskerar en investeringsbudget att driva upp statsskulden och försämra statens handlingsutrymme i framtiden. För det andra riskerar vi att politiker opportunistiskt flyttar utgiftsökningar till investeringsbudgeten och driver upp ytterligare skuldsättning.