Etnisk heterogenitet och välfärdsstatens storlek

I oktober 2015 höll Nordic Economic Policy Review en konferens i Helsingfors på temat ”Vart är den nordiska modellen på väg?” Nu har uppsatserna från konferensen publicerats. Bland dem finns ett bidrag där jag diskuterar vilka konsekvenser som ökad etnisk heterogenitet kan få för den nordiska modellen med dess omfattande omfördelning av ekonomiska resurser mellan medborgare. [Read more…]

Nordic Economic Policy Review om välfärdsstatens framtid

Häromveckan publicerades ett nytt nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR) med temat ”Whither the Nordic Welfare Model?” Tidskriften initierades av de nordiska finansministrarna 2009 med målsättningen att ”göra aktuell ekonomisk-politisk forskning mer tillämplig för beslutsfattare och att främja en bredare diskussion om ekonomisk-politiska frågor i de nordiska länderna”. [Read more…]

Ytterligare en viktig rapport från ESO

Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi, ESO, släppte idag ytterligare en rapport om den svenska ekonomin. Denna gång om sjukskrivningar, hur vi kan förstå dem och agera för att de ska minska. ESO ger årligen ut ett antal genomarbetande undersökningar som utgör ett viktigt komplement till regeringens utredningar och intresseorganisationernas rapporter eftersom de skrivs av akademiskt verksamma forskare. Det kan vara värt att påminna om att ESO behövs i det svenska utredningslandskapet, eftersom ESO ju lades ned av regeringen för drygt tio år sedan på oklara grunder, och det vore olyckligt om så skedde igen. [Read more…]

Varför finns det överhuvudtaget några jobb kvar?

Automatisering och allt smartare utnyttjande av teknikens möjligheter leder till att vissa yrken, som övervägande återfinns inom medelklassen, blir obsoleta. För detta har vi oroat oss i åtminstone 70 år. I en nyligen publicerad översiktsartikel frågar sig David Autor (MIT) hur befogad oron är. [Read more…]

Är det verkligen sant att ”vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt”?

Vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt. Så varför ska vi ens – när maskinerna kan sköta jobbet – bry oss?”. Så börjar en uppmärksammad intervju med Roland Paulsen i modemagasinet Bon som publicerades häromveckan. Den inledningen har två iögonfallande fel och antyder dessutom en tredje missuppfattning om vad ”arbete” betyder. [Read more…]

Nya regler för AP-fonderna

Regeringen föreslog i juni nya regler och ny organisation för AP-fonderna. AP-fonderna förvaltar ca 1 200 miljarder kronor som ska tjäna som buffert i det allmänna inkomstpensionssystemet: När summan av pensionsavgifter är lägre än summan av pensionsutbetalningar täcker fonderna mellanskillnaden. Dessutom fungerar systemet så att ju högre avkastning fonderna har, desto lägre är risken för att den s.k. bromsen i pensionssystemet ska slå till, dvs. att intjänade pensionsrätter och utgående pensioner räknas upp med mindre än inkomstindex. Det är därför viktigt att AP-fondernas avkastning är så hög som möjligt över tid.

 

[Read more…]

När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien. [Read more…]

Tur, otur, val och ansvar: ny studie om rättvisepreferenser

När vill människor omfördela ekonomiska resuser mellan andra och när är ojämlikhet acceptabelt? Det är fokus i ”Luck, Choice and Responsibility – An Experimental Investigation of Fairness Views”, en ny studie som just publicerats i Journal of Public Economics av undertecknad, samt Bjørn-Atle Reme och Erik Sørensen (båda vid Norges Handelshögskola i Bergen). Vi studerar kontrollerbara och icke kontrollerbara risker och hur ojämlikhet som är resultatet av att en aktör haft otur hanteras. [Read more…]

Flyktingveton: Vad är det kommunerna smiter ifrån?

Det här är ett gästinlägg av Niklas Bengtsson är forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Det har pratats mycket om utplaceringen av asylsökande i Sverige. Den kommunala fördelningen av nyanlända är en av få konkreta åtgärder i migrationsfrågan som Stefan Löfvén gett uttryck för på sistone, och det har gett avtryck i den mediala debatten. Ett par dagar efter talet på medborgarplatsen lanserade Aftonbladet en kampanj för att belysa den ”orättvisa” fördelningen av flyktingar i landet. Folkpartiet sällar sig nu till regeringens linje och vill införa flyktingkvoter för kommuner (eller ”ta bort det kommunala flyktingvetot”, som det har kallats). [Read more…]

Ytligt om ROT och RUT

Regeringens förslag att sänka ROT-avdraget från 50 till 30 procent av arbetskostnaden och sänka taket för RUT-avdraget till 25000 kronor per person och år har väckt en del kritik. Att kritik kommer när subventioner begränsas är väntat, men även Ekonomistyrningsverket (ESV) har kritiserat förslagen. ESVs kritik är förvånande ytlig men intressant då den fångar flera av standardinvändningarna mot en minskning av dessa subventioners generositet. [Read more…]