Dubbla budskap i förskoledebatten

I somras gick en ny rapport från Utbildningsdepartementet ut på remiss. Rapporten, som heter ”Barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar” innehåller två förslag om förändringar i Skollagen. Vad dessa förändringar ska uppnå kan ni nog gissa utifrån titeln. Man vill alltså dels utöka den allmäna (avgiftsfria) förskolan till att även omfatta 3-åringar (redan idag omfattas 4-5-åringar av denna), och dels införa en barnomsorgspeng som innebär ökad valfrihet av omsorgsform för föräldrar. Det dubbla budskapet är tydligt: å ena sidan så fastställs att förskola är bra och att det är viktigt att alla 3-åringar får ta del av denna. Å andra sidan ska föräldrarnas möjligheter att välja bort denna förskola förstärkas.

Vi känner igen detta dubbla budskap sen tidigare: Å ena sidan trycker Jan Björklund på värdet av ökade pedagogiska inslag i förskolan. Å andra sidan har alliansen gett kommunerna rätt att införa vårdnadsbidrag, dvs ersättning till föräldrar som väljer att avstå från kommunal förskola.

Men om nu förskola är så viktigt, så borde man väl inte styra föräldrar mot att välja bort detta alternativ för barnen. Det är dags att Alliansen bestämmer sig. Eftersom vi idag vet tämligen lite om förskolans effekter på barnens framtida utveckling (ett undantag är en dansk studie som jämför kommunal förskola med familjedaghem) så vore en bra början vore att underlätta för forskare att utvärdera effekter av förskolan. Jag har sagt det förut med det tål att upprepas. Detta skulle innefatta uppbyggnaden av en databas med information om familjers barnomsorgsval, och en policy att när det är möjligt testa vissa åtgärder småskaligt innan de implementeras i hela landet.

Comments

  1. För den som gräver i PISA-undersökningen 2003 finns det belägg för att deltagande i förskolan har positiva effekter på 15-åringars matematikkunskaper i de flesta OECD-länder.

    Lärarförbundet lät Skolverket göra körningar på de svenska resultaten för att se om de var stabila även om hänsyn tas till elevernas socioekonomsiak bakgrund (vilket de var). För den som är nyfiken finns rapporten här:
    http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/00445CC2?OpenDocument

  2. JFE: Skolverket och likande institutioner brukar anser att det är tillräckligt att kontrollera för socio-ekonomisk bakgrund i denna typ av studier. Problemet är att det inte är slumpmässigt vilka som går på förskola eller inte. Den sortering som sker kommer sannolikt att påverka resultaten och det är inget som säger att en kontroll med några bakgrundsvariabler löser detta metodologiska problem.

Trackbacks

  1. […] av Eva Mörk Jag har tidigare på Ekonomistas (t.ex. här  och här) efterlyst fler studier som undersöker effekterna av kommunal barnomsorg på barns välfärd och […]

  2. […] senare tid har förskolans pedagogiska förtjänster alltmer hamnat i fokus (se Evas inlägg I, II, III). Dessa pedagogiska skäl var emellertid knappast det som låg bakom förskolans snabba expansion i […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s